Gjort och ogjort

En korg med sparade mjölkkartonger står i mitt arbetsrum. Tanken var att de skulle flätas till något som skulle passa till en kommande utställning. Men inlämningstiden till utställningen har passerats och flätningen är ogjord.

Utställningen har titeln Fläta, sticka, tälj till köket och är öppen för medlemmar i Hemslöjdsföreningen Sörmland. De inlämnade föremålen kommer att visas på Sörmlands Museum i Nyköping 6 mars – 2 maj 2021. Tyvärr har ju museet pandemistängt men vi får hoppas att de kan öppna så att sakerna inte bara står där utan betraktare.

I höstas började jag fläta av mjölkkartong. Det var tänkt att bli ett karottunderlägg till utställningen, titta HÄR. Men så kom jag på att kartongen är plastad och nog inte tål värme. Jag fortsatte ändå att fläta och nu hänger den här skapelsen i ett fönster.

En sak har jag i alla fall gjort till utställningen, stickat av ett garn som jag visade i höstas, titta HÄR. Det är ett kraftigt garn, spunnet av återbrukade ylletextilier (shoddy), och jag fick leta fram mina tjockaste stickor.

Det blev ett underlägg med knappt 20 cm i diameter, stickat och flätat, i en modifierad variant av skrubbsvamparna jag stickat tidigare i betydligt tunnare garn, titta HÄR.

I brist på näver

Med hjälp av skärmatta, stållinjal och kniv skär jag tomma mjölkpaket i centimeterbreda remsor. Jag vill ju så gärna prova att göra några av modellerna i Emma Dahlqvists bok om näver, titta HÄR. Att få tag på björknäver är inte det lättaste så i stället testar jag att fläta med mjölkkartong.

Det här är början till ett underlägg. Den utförliga arbetsbeskrivningen består av 15 punkter text med fotoillustrationer. Jag har kommit till punkt 7, men fattar fortfarande inte riktigt vad jag håller på med. Flätningen är pillig och remsorna är lite hala och ovilliga. Lugn och noggrannhet behövs! Men det är avkopplande och roligt och det blir nog bra till slut.

Uppdatering: Hur tänkte jag egentligen? Underlägg? Kartongen har ju en tunn plasthinna som nog inte tål värme. Men jag fortsätter att fläta.

Utställning på Sörmlands Museum

På lördag 2019-10-19 är det vernissage på utställningen Konsten att ta tillvara på Sörmlands Museum i Nyköping, titta HÄR. Jag deltar med en liten sak, nämligen med ett kafferep (titta HÄR). Tyvärr kan jag inte komma på vernissagedagen, men onsdag 2019-11-06 är jag i slöjdverkstaden kl 17.00 – 20-00. Då kan man komma dit och tvinna sitt eget kafferep.

Som emballage till repet, när jag forslade det till Nyköping, sydde jag en liten påse. (Ja, en japaninspirerad påse igen, jag har lite påsnoja.)

Påsen sydde jag av en remsa gammal lakansväv som fick lite färg av kaffe. Tygbiten låg i en skål några dagar och över tyget hällde jag kaffeslattar, rester ur koppar och muggar. Ibland ställde jag in skålen i mikron och lät kaffet koka en stund.

Det hade sett snyggare ut med en lite mindre påse och för en gångs skull kunde jag ha haft användning av Pythagoras sats och räknat ut hur bred tygremsan skulle vara. Men det får jag göra en annan gång. Nu blev det som det blev.

 

Kafferep – igen

För några år sedan tvinnade jag ett rep av kaffefilter, ett kafferep. Repet var till en liten utställning på temat ”Fika” tillsammans med en grupp konsthantverkskollegor.Titta HÄR och HÄR. I sommar har jag tvinnat ännu ett kafferep, en beställning till en annan utställning.

Det som behövs är begagnade kaffefilter, en sax, en skål med vatten och de egna händerna.

Den som vill prova själv har chansen på Sörmlands museum 2019-11-06, titta HÄR.

Vika papper

Nu vill jag bara vika papper! En ny bok har landat på mitt arbetsbord, The Art of the Fold av Hedi Kyle och Ulla Warchol. I boken ges instruktioner till ett 40-tal olika vikta böcker, fodral, mappar, objekt. En del modeller ser enkla ut, annat verkar väldigt komplicerat. Jag har provat ett par enkla varianter. Mitt papper var lite för tjockt och jag var inte tillräckligt noga. Papper av lämplig kvalitet, noggrannhet och precision är det som behövs. Jag fortsätter!

Distanskurs, being (t)here

Imorgon är det nymåne igen, 3 juni 2019, och då kommer ännu ett avsnitt av den nätbaserade   kursen being (t)here som ges av India Flint i hennes koncept the school of nomad arts. Kursen handlar, i alla fall för mig, om att försöka vara närvarande, att vara här och nu. Jag tar allt i min egen takt och har många kursmoment kvar att utforska. En del sparar jag till senare, annat kanske jag aldrig kommer att göra. Det här har jag gjort i april – maj: plockat växter några minuter hemifrån, vikt böcker av papper, färgat böckerna i buntar, fått tyg och tråd på köpet och bundit ihop de små böckerna till en större bok.

På bloggen går det att följa en del av mina kursprojekt under kategorin Här och nu, titta HÄR. Den som vill se mer kan titta på Instagram, #beingthere2019.

Workshop – färga papper och tyg med växter och skrot

Den 4 maj blir det färgning i Katrineholm. Välkommen med din anmälan! FULLTECKNAD.

 

Papperskonst på Östasiatiska Museet

Det här blir tredje gången jag skriver om en utställning av Woo-Bock Lee, ett tecken på att jag verkligen gillar hennes konst. Återanvänt mullbärspapper från sydkoreanska skolböcker, flera hundra år gamla, är hennes intressanta material. Av pappersbitar limmar hon abstrakta bilder och små skulpturer. Pappret tvinnas också till snoddar som hon flätar in i metallnät eller bygger ihop till stora former. HÄR finns ett inlägg om en utställning i Torshälla med en länk till ett annat inlägg från Örebro.

Nu visas hennes verk i utställningen Med respekt på Östasiatiska Museet på Skeppsholmen i Stockholm, en del i museets tema Paper Stories, från världens äldsta papper till samtidskonst. I utställningen rullar en film där hon berättar om sitt arbete. Den som vill träffa konstnären och prova hennes tekniker har möjlighet att delta i ett par workshops på museet, den 26 mars och den 6 april. Titta HÄR. Utställningen pågår t o m 2019-04-28. Gör ett besök om du råkar vara i närheten!

 

Producerar påsar

Viker och limmar – det blir påsar. Tio om dagen är mitt beting denna vecka. Påsarna blir bland annat förpackningar till broderigarner och för den som känner sig sugen på yllebroderi finns garn att köpa nu den 2 – 3 februari 2019. Då deltar jag i kulturhelgen Vinterspår i Lindesbergs kommun. Jag är inbjuden att vara med hemma hos Gunilla Dovsten, keramiker och vän, i Dalkarlshyttan alldeles i utkanten av Lindesberg. Det blir roligt att tillbringa ett par dagar i mina gamla hemtrakter. Hoppas vi ses!

HÄR finns information om vad som händer hemma hos Gunilla i helgen och en länk till hela programmet längst ner på sidan. (Jag finns på punkt 68.)

HÄR visar jag hur påsarna görs.

Glad midsommar!

För en månad sedan, när vi besökte Jan Karlsgården på Åland, var midsommarstången lite sliten. Girlanderna från förra året var bruna och torra och granruskorna hade mist sina barr. Men de fina papperskronorna hade klarat vintern förvånansvärt bra.

Årets papperskronor fick jag se när en trevlig guide låste upp och släppte in mig i ett lite hemligt rum i en av stugorna på området. Det hade varit roligt att vara med och se tillverkningen också, men jag är glad att jag fick komma in i det låsta rummet.

Läs mer om midsommarfirande på Jan Karlsgården HÄR och HÄR.

 

Woo-Bock Lee på kort besök i Torshälla

Varken kamera eller telefon fick jag med mig när jag cyklade till Torshälla idag för att se en utställning med en av mina favoriter, Woo-Bock Lee. Så tyvärr blir det inga bilder från hennes utställning på Kvarnen. Som tur var låg det i alla fall några tjugor i en ficka och jag kunde köpa en fin liten bok med foton på hennes verk. Ett mycket kort besök gör konstnären i Torshälla, endast två dagar pågår utställningen och imorgon 2017-10-15 är sista dagen.

Woo-Bock Lees material är återanvänt papper från gamla skolböcker från Sydkorea, mullbärspapper som är flera hundra år gammalt. Hon tvinnar snoddar av pappret och flätar in snoddarna i metallnät, eller limmar pappret till nonfigurativa bilder. Jag gillar det lågmälda i hennes bilder och är mycket förtjust i materialet. Så här skrev jag när hon ställde ut på Galleri Nord i Örebro år 2014:  ”Verken utstrålar harmoni och lugn, men tittar man nära ser man många  intressanta detaljer med små papperslappar i olika färg och olika mönstring. Fragmenten av skrivtecken förmedlar hemliga budskap.”

HÄR finns blogginlägget från utställningen i Örebro. Bilden nedan är därifrån.
Se mer HÄR på Woo-Book Lees hemsida. Det går också att följa henne på Facebook.

 

 

Gamla vantar

Titta vilket omslagspapper, massor med vantar! Jag fick en present inslagen i det här fina pappret för ett tag sedan. Det fick mig att tänka på gamla vantar som jag har sparat och som jag stickade för länge sedan, kanske var det redan på 1970-talet.

De här tunnslitna vantarna har jag visat tidigare, titta HÄR. Mönstret tog jag ut från en bild i Anna-Maja Nyléns bok Hemslöjd.

Ungefär samtidigt stickade jag de här vantarna till min man i samma beige och gröna garn.

Glad och förvånad blev jag när de här vantarna dök upp när vi flyttade. Ett år fick hela släkten sådana här i julklapp, men med lite olika mönster och i olika färgkombinationer. Jag tror att jag köpte mönster och garn till det första vantparet från tidningen VI och sedan fortsatte jag att sticka många vantar med de garner jag hade hemma.

PS. Det fina pappret är ritat av Tilde Tryck i Arvika.

Låt orden flöda!

Designmadde, Madelene Edlund, är bra på att dela med sig av kreativitetsövningar. I förra veckan skrev hon ett blogginlägg om flödesskrivning. Läs HÄR på hennes blogg, det är bättre än att jag ska referera hennes text.

I bokhandeln köpte jag en penna med riktigt tunn svart spets. Ett av pappersarken med färgstänk från växtfärgningsbad (titta HÄR) vek jag till en bok.

Varje dag i en vecka har jag satt äggklockan på 10 minuter och så har jag fattat pennan och skrivit. Ostrukturerat, ocensurerat och osorterat har tankarna flödat ner på pappret, ibland enstaka ord och ibland hela meningar. Hjärnan arbetar fortare än handen och det händer att tanken försvinner innan pennan når pappret. Det är riktigt roligt och intressant att bli mer medveten om allt som snurrar runt i huvudet. Prova!

Värme, vänskap och fläckiga papper

Fina känslor av värme och vänskap fick jag med mig hem från kursen jag hade på Eskilstuna Folkhögskola förra veckan, ”Färga papper och textil med växter och skrot”. Och så fick jag med mig några fläckiga akvarellpapper. A3-pappren låg som skydd på bänkytor där vi la redskap, ställde hinkar och råkade skvätta färgbad. På ett eller annat sätt kommer nog fläckarna till användning. Jag går igång på sånt här, på rester och på slumpen.

 

Fiber och Färg

Erik Torstenssons växtfärgade sidentyger fladdrar skira i vinddraget på Frövifors Pappersbruksmuseum. Erik är en av åtta medverkande i utställningen Fiber och Färg som hade vernissage idag 2017-05-27. Övriga utställare är Kajsa Forsberg, Kathie Pettersson, Camilla C Hickman, Lena Hellström, Mia Olsson, Lisa Brunnegård och jag.

Gör en utflykt i sommar till Frövi, ca 3 mil nordost om Örebro, och se mer fint och intressant än det lilla jag visar här. Öppettider, vägbeskrivning mm finns HÄR . Titta på utbudet av workshops också på museets hemsida! Utställningen pågår t o m 2017-08-31,

Mia Olsson använder bland annat sisalfibrer till sina textila verk. Hon färgar fibrerna och fogar ihop dem. Här har hon veckat fiberarket och format till en tredimensionell textil skulptur.

Kathie Pettersson gör sitt eget papper. De blå pappersarken har hon gjort av fiber från mullbärsträd och färgat med pigment. Arken är hopknutna med garn som hon har lagt in i pappret vid tillverkningen. Till bilden i bakgrunden har hon använt abacafibrer, lin och krita.

Camilla C Hickmans rumsavdelare är vävda i slingerväv. Hon har vävt av ett blandgarn silke/merino och färgat med indigo.

 

Dags att söka sommarkurs

Det kanske börjar bli dags att planera in något trevligt att göra i sommar? Från och med idag 2017-02-13 går det att söka sommarkurserna på Eskilstuna Folkhögskola. Det finns en hel rad intressanta kurser att välja bland, till exempel broderi både med Carina Marklund och med AnnMargret Johansson Pettersson. Eller kanske lockar kursen som jag ska ha den 26 – 20 juni, Färga papper och textil med växter och skrot. Titta HÄR.

Varför köpa sånt som går att göra själv?

Ibland behöver jag små påsar, t ex för att paketera en liten present, till kunder som köper broderigarner eller för material till kursdeltagare. Påsarna gör jag  själv av fina sidor ur turistbroschyrer, inrednings- eller trädgårdstidningar i ungefär A4-format. Det enda som behövs förutom papper är lim.

Jag river försiktigt ut pappret ur tidningen. Papprets kortsidor limmas ihop och det blir en cylinder.

Cylindern plattas till. Ett litet veck markerar mitten i den ände som ska bli påsens botten.

Därefter viks ena hörnet in mot mittmarkeringen …

… och sedan det andra hörnet. Jag viker på samma sätt åt andra hållet för att få tydliga veck.

Sedan viks hörnen in i den blivande påsen.

Hörnen viks ut igen så här.

Lite lim på spetsarna …

… som viks ner och blir botten på påsen.

Så där, nu är det klart!

Kroppsligt på Kulturhuset

Nationalmuseum i Stockholm har ju stängt för renovering, men det betyder inte att verksamheten är nerlagd. Fram t o m 2017-01-15 visas utställningen Förkroppsligat på Kulturhuset. Tolv konstnärer visar objekt som befinner sig på gränsen mellan konst och konsthantverk. Gemensamt tema är kroppen. Teknikerna varierar från interaktiv elektronik, där besökaren deltar med sin egen kropp, till det mer traditionella. Jag väljer att visa två bilder av Emma Linde.

Till bilden i lappteknik har Emma Linde använt alla de plagg hon hade på kroppen under en dag. Tygbitarna har hon sytt ihop kant i kant för att använda materialet maximalt och få ut en så stor yta som möjligt. Med hjälp av skorna, som syns på bröst- och höftpartierna, går det att få en uppfattning om bildens storlek,  2,25 x 2,25 meter.

Självporträttet gjorde Emma Linde när hon behandlades mot cancer, med sorg i blicken och med en undran inför framtiden. Hon har använt en egen teknik med flera lager pappersremsor från modemagasin.

Om du råkar vara i Stockholm, åk upp till 4:e våningen på Kulturhuset och se mer. HÄR är Nationalmuseums hemsida och HÄR finns Kulturhuset.

Pyssel och pynt

 

Pappersbollar. Fyra cirklar av papper, ca 6,5 cm i diameter, här rött kopieringspapper med lite guldfärgskludd. Sy ihop med symaskin. Vik ut.

Återbrukad plast, kardad ull och gamla julfrimärken.

Julkort, flätat  av återbrukat papper med  lite julkänsla. HÄR finns beskrivning.

Papper och stygn

Bokbindare Monica Langwes fina bok Papper och stygn har legat på mitt nattygsbord i några månader nu. Jag bläddrar emellanåt, tittar, inspireras och blir glad av alla anteckningsböcker, häften, pärmar, påsar och annat som går att göra av papper, ibland med och ibland utan stygn. Här finns lättbegripliga förklaringar, beskrivningar och instruktioner. Det finns fina bilder, ordlista och pappersprover i en lustfylld och idérik bok som lockar till egna försök. Kanske dags att prova? Ska jag ge mig på det kinesiska syetuiet, göra ett album med fönster, eller börja med något enklare som att sy ihop en anteckningsbok i tvåarkshäftning?

Kladdar och leker

Jag hittade små spiralblock för 10 kr styck i en affär och köpte en hel hög. Blocken är bara ca 11 x 11 cm och pappret i de ca 80 sidorna är ganska tunt, ungefär som kopieringspapper. Snart har jag fyllt ett helt block med kravlös lek med färger och former. Jag har kladdat på olika sätt, med olika sorts färger och med olika redskap. Just nu börjar jag med att blunda och drar sedan några streck, raka eller svängda, med en svart, vattenfast tuschpenna över pappret.

Sen öppnar jag ögonen, tittar på resultatet och lägger till ytterligare streck och svarta trekanter.

Jag gör fler streck och ibland lite prickar.

När jag är nöjd är det dags att färglägga. Jag använder akvarellpennor, doppar spetsen i en liten gnutta vatten och målar.

Så här kan det bli. Men nu är jag nog färdig med streck, prickar och trekanter. Dags att gå vidare.

Kurs i eco print och bokbinderi, del 2

Bokbinderi och eco print var en suverän kombination på kursen hos Monica Langwe i Mora i förra veckan, 2 – 5 augusti 2016. Se mer HÄR. Lotta Helleberg ledde oss i arbetet med att färga papper och tyg med växter. Monica kompletterade med en snabbkurs i bokbinderi.

Vi fick material till varsin raffinerad bok med uppbyggnad av plexiglasskivor i ryggen. Den färdiga boken rymmer anteckningar och många, många prover. Själva bokbinderitekniken är den allra enklaste, enarkshäftning. I Monicas skickliga händer förvandlas det enkla till något exklusivt och unikt. Men så enkelt är det egentligen inte, inte för mig som amatör. Bra ögonmått och känsla krävs. Arken ska skäras till rätt format, bigningarna ska helst göras på millimetern rätt, nål och tråd ska igenom tjocka lager med plexi och papper. Min bok är inte färdig än. Jag vill fundera en stund på om jag vill binda in färgade tygbitar och kanske något annat. När boken är klar så visar jag den.

Monica delade generöst med sig av många bra tips om hur man kan arbeta med papper. Och det fanns mycket fint att se i hennes verkstad.

Kurs i eco print och bokbinderi, del 1

Förra veckan (2- 5 augusti 2016) tillbringade jag fyra intensiva och innehållsrika dagar på kurs i Monica Langwes bokbinderiverkstad i Mora. Lotta Helleberg, svenska bosatt i USA sedan många år, lärde ut sina knep och färdigheter i eco print, ett sätt att färga med växter. Monica delade med sig av sina kunskaper i bokbinderi, mer om detta om ett par dagar. Lotta binder ibland in sina färgade papper och tyger i böcker och kombinationen av kursledarnas kunskaper gav nya tankar om båda ämnena. Läs mer om Monica Langwe HÄR och om Lotta Helleberg HÄR.

Vi började med att samla växter i buskage och dikeskanter i närheten av kurslokalen. Lotta guidade oss sedan lugnt och metodiskt i arbetet. Tyger behandlades med sojamjölk eller med järnvatten. Växter fick ett bad i järnvattnet. Växterna rullades eller klämdes ihop tillsammans med papper och tyg. Sedan stoppades paketen ner i kokande bad, antingen i rent vatten eller i bad med valnötsextrakt.

Efter någon timme blev det så äntligen dags att ta upp de heta paketen ur grytorna och efter ytterligare ett tag kunde vi öppna dem. Överraskningar väntade, resultaten granskades och diskuterades, erfarenheter delades. Det är så spännande och nästan alltid händer det oväntade saker när man färgar. Experimentlustan växte för varje ny kursdag.

Den som är systematisk kanske kan lista ut varför en oväntad grön effekt plötsligt uppstår, varför det ibland blir ett alltför svagt avtryck av en växt, varför allt blir gult ibland eller varför andra förvånande fenomen uppenbarar sig. Beror det på växten? Fibrerna i materialet som färgats? Kemikalierester i tyget? Tillsatser i pappret? Betningen? Vattnets sammansättning? Eller på något helt annat? Vi kunde i alla fall konstatera att blad av ek, nävor, rallarros och älggräs gav fina resultat. Och jag tror att vi alla fick lust att fortsätta hemma.

Gårdagens workshop

Överraskningar väntar när det är dags att öppna paketen som kommer upp ur växtfärgningsbaden. Det är alltid lika spännande! Oftast blir resultatet alldeles fantastiskt fint, men inte alltid det förväntade. Bilderna visar papper som färgades på gårdagens (2016-07-23) workshop på Frövifors Pappersbruksmuseum. (Titta HÄR.)

Färgar papper och lite tyg

Jag färgar med växter och lite rostigt järnskrot och testar några papperssorter inför workshopen på Frövifors Pappersbruksmuseum nästa lördag 2016-07-23. Det fungerar bra, både med det handgjorda från museets handpappersverkstad och det köpta akvarellpappret, 200 gr. Jag fortsätter lite till!

Och så har jag förberett genom att beta remsor av ylletyg till deltagarna. Knappt 10 % alun har jag använt till betningen.

Workshopen på Frövifors, titta HÄR, är fulltecknad. Men det kommer ett nytt tillfälle 2016-09-17 vid Nynäs Slott utanför Nyköping. HÄR finns information.