Kategoriarkiv: Återbruk

Syträff med hemslöjdsföreningen

Häromdagen var jag på en träff för medlemmar i Hemslöjdsföreningen Sörmland. Dagens tema var att sy om begagnade herrskjortor till något annat och användbart. Först gällde det att välja bland alla skjortor som föreningens ordförande Eva Svensson plockat fram.

Och sedan gällde det att försöka tänka ut vad skjortan/skjortorna kunde omvandlas till.

Det roligaste på sådana här träffar är nog att se vad de andra gör och att ta del av alla tankar, funderingar, idéer och knep. Innan jag ens hade valt material hade någon annan kommit halvvägs med att pussla ihop tre skjortor till en klänning. Till slut valde jag skjortan på bilden, helt felfri, av hög kvalitet och lite diskret rutig i vitt, beige och gråblått.

Det blev inga omvälvande förändringar. Nederkanten klipptes rak. Kragen sprättades bort. Kragståndet fick vara kvar och jag satte dit en grön snedremsa. Ungefär så långt kom jag på träffen och sedan fortsatte jag hemma.

Vidden i livet var bra, men ärmarna var alldeles för långa. Drygt 10 centimeter togs bort. Det blev en skarv med en snedremsa och ett veck.

Knapparna byttes från vit pärlemor (knapparna använder jag till något annat) till svart. De fina etiketterna flyttades till skjortans utsida.

Så här blev det. Jag är nöjd och skjortan kommer att användas.

Vi höll till i Eskilstuna Folkhögskolas lokaler på ReTuna återbruksgalleria och skjortorna var inlämnade där. Vi fick ett snabbt besök bakom kulisserna, på platsen där allmänheten lämnar in sina begagnade varor, i det stora utrymme där produkterna sorteras till gallerians butiker samt i butikernas överfulla lager av i de flesta fall helt felfria saker. Trots att jag varit där flera gånger tidigare är det lika chockartat varje gång att se vårt extrema överflöd av saker på det här komprimerade sättet. Om du får möjlighet, gå en guidad tur. Det sätter igång många tankar, kanske inte helt bekväma. HÄR är en länk till ReTuna.

Tygpåsar

I våras satte jag igång att sy påsar av gamla handvävda tygrester från hemslöjden i Örebro. Det blev ett långt uppehåll under sommaren, men nu är jag igång och syr fler. Jag sneglar lite på gamla japanska påsar, men anpassar påsarna efter storlek och utseende på de tygbitar som finns. HÄR finns tidigare blogginlägg om påsarna.

Det roligaste, och det som tar mest tid, är att plocka med alla tygbitar och tänka ut hur färger och mönster kan kombineras på bästa sätt. Svårare och svårare blir det när de bitar som finns kvar blir allt mindre. Dessutom blir det allt knepigare att pussla ihop tygerna till något snyggt när de finaste har gått åt. Men det är kul!

.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är pase-5-sv-v.jpg

.

.

Till foder återbrukar jag t ex gamla herrskjortor eller tar tyger som har legat oanvända i mina skåp i decennier. Snoddar och band finns också i mina förråd och finns det ingen snodd som passar så tar jag fram slynggaffeln.

Före – efter

I lägenhetens största rum, ”vardagsrum” enligt ritningen, står vävstolen, arbetsbord, bokhyllor med textillitteratur, skåp med diverse material. Det näst största rummet, ”sovrum” enligt ritningen, är vårt vardagsrum. Och i det minsta rummet sover vi. Det lilla rummet fungerar bra, men mitt sängbord, en pall, har varit ett provisorium i snart 5 år.

För ett par dagar sedan blev det äntligen en ändring. På IKEA Second hand på ReTuna återbruksgalleria här i Eskilstuna hittade vi en begagnad Billy hörnhylla för bara 65 kr. Med lite målarfärg och någon timmes jobb fixade maken en perfekt avlastningshylla. Det blev så bra!

Heidi Street-Ward från Northamptonshire, England, har tovat väskan som innehåller laddare och diverse sladdar.

Rosor och spetsar

Den här asken, eller lilla lådan, med innehåll fick jag för länge sedan av någon, som fått den av någon annan. Givaren tyckte att den skulle passa mig. Och visst gör den!

Botten och lock består av kartongbitar, troligen återbruk, överklädda med ett rosenmönstrat bomullstyg. Mellan botten och lock sitter ett rynkat, enfärgat, lite kraftigare bomullstyg. En del sömmar ser ut att vara sydda på maskin, men de flesta är handsydda. Jag skulle gissa att tyget med rosor är från 1950-talet. Eller kan det vara äldre?

.

.

.

Hållbart hemma

Häromdagen var vi i Västerås och såg utställningen Hållbart hemma på Västmanlands läns museum. Utställningen handlar om hållbar utveckling, om bra materialval i vardagen, om slöjd och om återbruk. Utställningstexten får berätta mer.

Utställningen kan ses t o m 2021-11-28. Den är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Västmanlands läns hemslöjdsförbund och Sörmlands museum. HÄR finns öppettider mm.

.

.

.

.

.

Trots dålig bildkvalitet på grund av glasmonter kan jag inte låta bli att visa de här gamla slöjdade dockorna.

.

Kuddar i rosengång

Sex kuddar blev det av väven i motsatstrampad rosengång, titta HÄR. Rosengång är kul att väva! Fyra av kuddarna har inslag av ett melerat garn från Wålstedts. En av de fyra har ett vitt garn på motsatstrampan. I de tre övriga använde jag ett grönt garn från en upprepad tröja, titta HÄR.

Ett växtfärgat ullgarn från runt 1980 fick sällskap av vitt och grått ullgarn.

Bollfrans tillsammans med vitt och grått garn är det i sista kudden. Det finns saker i utförandet som kunde vara bättre. Erfarenheterna tar jag med mig om jag skulle använda bollfrans som inslag någon mer gång.

Några av kuddarna ska jag behålla och några är till salu. Kontakta mig vid intresse, elisabet.textilainslag@telia.com.

Lagar morgonrocken, igen

Nu var det dags igen att laga morgonrocken, som jag sydde av en linnegardin för fem år sedan. På ena ärmen var tyget slitet.

Och fickan, sydd av ett broderi från ett kvinnokooperativ i Zimbabwe, hade också gått söner.

Ärmen fick en lapp från en kasserad herrskjorta.

En bit av samma skjorta fick laga fickan. En alldeles lagom lång bandstump passade perfekt som förstärkning på slitage på fickans kant.

HÄR går det att följa morgonrocken.

Omvandling av broderier

Några stygn då och då blir det på mitt broderi i omvandling. För ungefär 15 år sedan sydde jag en serie bilder till en utställning. Efter utställningen stoppade jag undan dem och de låg och vilade tills för några månader sedan. Då började jag fundera på vad jag skulle göra med broderierna och nu är de på väg att förnyas.

Ett broderi är klart och nummer två är på gång. Jag började med att lägga lite färg och diffusa mönster genom ett färgbad med begagnade tepåsar och rostigt järnskrot. Det finns ingen exakt plan med stygnen. Jag syr, ser vad som händer och bestämmer nästa steg.

HÄR finns blogginläggen om broderierna samlade.

Så här såg broderiet ut från början, en variant av läggsöm på en återbrukad linneservett.

Tvättsäck

Redan när jag köpte det blå tyget i våras (titta HÄR) hos Axelinas Manufaktur på ReTuna återbruksgalleria här i Eskilstuna visste jag vad det skulle bli. Och nu är det gjort.

Vi har en väldigt praktisk och behändig förvaring för smutstvätt, en ställning med en säck. Säcken som hörde till ställningen var i någon sorts konstfiber som var svår att hålla ren. Det behövdes en ny och det här tyget passar perfekt. Tyget hade märken efter tidigare användning, blekning och vikränder. Den slitna sidan vände jag inåt. Det var lite knappt med tyg, men när jag sprättade upp de gamla fållarna så räckte det. Jag är nöjd!

Ida-Lovisa Rudolfssons konst i Katrineholm

Vad har hänt tidigare? Vad händer precis just nu? Vad kommer att hända i fortsättningen? Ida-Lovisa Rudolfsson bilder leder in i spännande och oväntade äventyr, ofta med en känsla av osäkerhet och otrygghet.

Ida-Lovisa Rudolfssons fascinerande bildvärld visas i Katrineholms konsthall t o m 2021-10-09. HÄR finns öppettider mm och HÄR finns hennes hemsida. Den som inte hinner till Katrineholm kan se ett par av hennes verk på Eskilstuna Konstmuseum i den permanenta delen (som dock hängs om emellanåt).

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är ida-lovisa-rudolfsson-1.jpg

På begagnade lakan och andra återbrukade textilier, ofta hopskarvade av mindre bitar, lägger hon textilfärg som en grund för bilderna och kompletterar med stygn. Ibland sys broderierna direkt på de stora tygstyckena. Ibland sys stygnen på mindre bitar som läggs på som applikationer.

De sydda illustrationerna till hennes bilderbok Efter stormen finns med på utställningen i Katrineholm.

Jag lånade boken på biblioteket. Men den behövs nog i min egen bokhylla. Bilderna och berättelsen uppmanar till samtal och funderingar. Vad är det egentligen som händer? Varifrån kommer repet? Vad har hänt med fallskärmshopparen? Vart flyger planet? Är det hela en dröm? Många frågor, men ont om svar.

Boro – Nödens konst på Östasiatiska museet

För ett halvår sedan skrev jag om boken Boro – Nödens konst, titta HÄR, och var lite ledsen över att utställningen med samma namn fanns i Stockholm, men att vi inte kunde se den. Nu har utställningen varit öppen ett tag, med förbokning, och jag var där, på Östasiatiska Museet, för några veckor sedan. Utställningen på går t o m 2022-01-09.

Boro är de lappade och lagade textilierna från Japan, från en tid med för oss nästan obegriplig brist på resurser. Varje liten tygbit togs tillvara och syddes ihop till kläder, täcken, blöjor, trasor, strumpor, vantar.

Det är lätt att bli förförd av estetiken, av stygnen och de hopsydda slitna tygbitarna, randiga, enfärgade, mönstrade med kasuri, färgade med indigo. Utställningstexterna ger perspektiv, men ännu bättre, tycker jag, är att läsa boken. Den är intressant både för den som ser utställningen och för den som inte har möjlighet att se den. I boken sätts boro in i ett socialt, ekonomiskt och historiskt sammanhang. Som motsats ställs modevärldens fascination och kommersialisering av boro, av ett kulturarv skapat av nöd, fattigdom och skam.

Klipper bort och gör om

En fågel skulle det bli, men det såg mest ut som en röd klump. Jag klipper bort och gör om.

Det här blev mycket bättre.

Mitt broderi i förvandling kanske är klart nu? Det får ligga undangömt ett tag. När jag tar fram det igen ser jag nog om något fattas eller om det är bra så här. HÄR går det att följa omvandlingen. Den röda fågeln återkommer jag till om några dagar.

Sörmlands museum, del ett – stygn

På Sörmlands museum i Nyköping visas nu i sommar fyra olika utställningar. Jag var där häromdagen och delar upp mitt besök i flera inlägg. Först blir det stygn. Sedan, om några dagar, kommer det att handla om mode, lera och bensin. HÄR finns inläggen samlade.

Stygnen är sydda av Elisabet Englund. Så här beskriver hon sitt arbete med de handsömmade bilderna.

Två helt olika uttryck går att urskilja i Elisabet Englunds verk. Boule är namnet på den översta bilden. Figurer tecknade med svart tråd är engagerade i spelet, som försiggår på en återbrukad handvävd servett med applicerade tyger i milda färger.

Här är en detalj av ytterligare en bild i en återhållen färgskala och med människor i rörelse och i stillhet, tecknade med svarta stygn.

Häst med familj är utförd i en annan stil. Återigen är det ett gammalt handvävt tyg som botten. Men här är det främst applikationerna som bildar motivet. Likadant är det med bilden Rött vatten, uppbyggd med applikationer på handvävt bottentyg. Det vita bottentyget har fått bli kropp på flickan i baddräkt. Hela bilden finns att se HÄR på Elisabet Englunds hemsida.

Bilderna tilltalar mig på många sätt. Motiven sätter fantasin i rörelse. Jag gillar återbruket av gamla tyger och jag fascineras av konstnärens sätt att använda stygnen. I ett reportage om henne i tidskriften Hemslöjd nr 2/2019 kan vi läsa:
Hon kallar sin teknik ”hur som haver-stygn”. Det närmaste inom broderiet det går att komma stålpenna och tusch.
– Jag har ju lärt mig olika stygn och använder dem ibland men mycket är bara ungefär som man tecknar.

Elisabet Englunds bilder visas på Sörmlands museum t o m 2021-08-29. HÄR finns information om öppettider mm.

Svart läggsöm

Läggsöm med svart tråd har jag sytt och fortsatt omvandlingen av broderiet som har legat mer eller mindre bortglömt i ca 15 år. Följ processen HÄR. Fortsättning följer.

Tidigare har jag steg för steg visat tillkomsten av två andra broderier. Stygn varje dag 2017 går att följa HÄR. Ett annat broderi som sakta tog form 2018 -19 finns HÄR (fortfarande omonterat).

Märken av rost och val av garn

Omvandlingen av ett broderi som har legat i ett skåp i bortåt 15 år fortsätter. I första steget fick broderiet lite färg med te, titta HÄR. I nästa steg lindade jag in några rostiga pinnar från en trasig vävsked i tyget och la ner rullen i tebadet igen. Jag var inte riktigt uppmärksam på vad som hände och rosten gjorde märken på tyget oväntat snabbt. Lite för mycket mönster blev det nog, men det går ju att förändra tyget. Oönskade märken kan till exempel klippas bort eller döljas med applikationer eller med stygn.

Nu har jag plockat med broderigarner och har fastnat för två olika färgalternativ.

Grönt, turkos, orange, svart och beige. Kan det bli bra?

Eller är det här bättre? Vitt, rött, svart och beige.

Jag tror jag vet vartåt det lutar. Idéer om motiv har jag också. Fortsättning följer.

Broderi i förvandling

Ett av broderierna från förra inlägget, titta HÄR, har fått påbörja en förvandling. Det jag gillade minst fick bli försökskanin. Broderiet låg ett tag i ett hett bad tillsammans med torkade, begagnade tepåsar.

Så här ser det ut nu. Tyget är beige och några av de turkosa garnerna har ändrat färg till dunkelt grönt. (Ser ni trampfelet?)

Kanske ska jag vända på tyget och låta baksidan bli framsida? Fortsättning följer så småningom.

Här är originalet igen, innan omvandlingen startade.

Kanske ändå inte…

För så där 15 år sedan broderade jag de här bilderna till en utställning. Materialet är silketråd på gamla handvävda linneservetter köpta second hand. När utställningen var slut rullade jag ihop broderierna, stoppade undan dem och glömde mer eller mindre bort dem. I mitt minne kändes de ganska trista. Häromdagen tog jag fram broderierna igen med tanken att de skulle smutsas ner i färgbad med växter och skrot och sedan fyllas på med mer stygn. Nu tvekar jag, de kanske inte är så tråkiga ändå. Men vad ska jag ha dem till? Jag funderar lite mer.

Påse nummer tre

De handvävda tygresterna från hemslöjden i Örebro fortsätter att locka mig. Nu har jag sorterat fram blå tyger. Jag lappar ihop små och inte riktigt så små bitar till påse nummer tre. Åtminstone två påsar till med japansk inspiration ska det bli innan lådan med tygresterna åker ner i förrådet igen.

HÄR finns inlägg om påsarna sydda av handvävda tygbitar samlade.

Första påsen är färdig

Påsen som jag visade i förra veckan (titta HÄR) är färdig, min tolkning av japanska påsar, komebukuro. Tygerna är handvävda för så där 50 – 60 år sedan, små rester från hemslöjden i Örebro.

Bandet, som bildar hällor i överkanten, och snodden fanns i mina gömmor.

Fodret av en skjorta köpt second hand sydde jag ihop på maskin. Resten är handsytt.

Det här var kul! Det blir fler påsar av de gamla tygresterna. Materialet får delvis styra och de traditionella japanska påsarna finns i mitt huvud som inspiration.

Påse på gång

En påse är på gång av handvävda tygrester. Häromdagen visade jag de första stegen, titta HÄR. Min inspiration är bilder av gamla japanska tygpåsar, komebukuro, (HÄR finns bilder), men jag anpassar modellen, storleken och sömnadssättet efter mina tygbitar. Jag syr för hand, dels på grund av lapparna som är tråcklade på kartong och dels för att jag helt enkelt tycker om att sy för hand, särskilt i handvävda tyger. Jag får klura lite inför varje nytt steg i arbetet, men det är ju det som är det roliga! Det går inte särskilt fort, men jag har ingen brådska.

Nästa steg blir att välja tyg till botten på påsen och till en kant upptill.

Påsen behöver ett foder. Det blir den här skjortan köpt second hand och som jag använt till lagningar tidigare. Jag får pussla lite med tyget eftersom jag tänker behålla fickan. När fodret ska sys tar jag fram symaskinen. I mina förråd hittade jag också några olika snoddar som nog går att använda för att dra ihop påsen.

Fortsättning följer!

Tyg på kartong

Etthundratjugo kartongbitar har jag pillat bort från lapptäcket, sytt av gamla handvävda tyger (titta HÄR) som fanns i en låda från Örebro läns hemslöjd. Någon annan hade påbörjat arbetet genom att tråckla fast tyg på kartong och jag fortsatte genom att sy ihop lapparna. Täcket är nästan färdigt. Det har fått en kant runt om och ligger och vilar i väntan på att jag ska bestämma hur baksidan ska se ut. Kartongbitarna borde gå att använda igen.

Bland alla tygerna i lådan från Örebro läns hemslöjd hittar jag tio tillklippta bitar, avsedda till lapptäcket som någon påbörjade för länge sedan. Jag stryker tygerna och tråcklar fast dem på de begagnade kartongbitarna.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är lila-lappar-2.jpg

Min idé är att de på något sätt ska sys ihop med andra tyger till påsar med inspiration från Japan. De än så länge lite luddiga tankarna sätter jag ner på papper, mäter, räknar och kluddar lite.

Sjuttio broderier

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är urmodern-6.jpg

Jag är den första länken
Jag lever utan navel
Jag sprang ur ett frö i jorden

Sjuttio broderier sitter i rad på väggarna i ett av rummen på Ebelingmuseet i Torshälla. Varje broderi är en sida i en bok med samma namn som utställningen, Urmodern. Serieskaparen Åsa Schagerström tecknar med stygn och ger oss en fascinerande berättelse om ensamhet och rotlöshet.

Utställningen pågår t o m 2021-05-02. Öppettider mm finns HÄR.

Den som inte har möjlighet att se broderierna på museet kan läsa boken, titta HÄR. Tyvärr kommer inte strukturen i de olika bottentygerna, återbrukade, fram riktigt i boken och hela intrycket är lite gråaktigt. Men för den som inte kan besöka utställningen är boken ett fint alternativ.

Åsa Schagerströms hemsida finns HÄR.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är urmodern-3.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är urmodern-4.jpg

Lapparna är hopsydda

Någon annan påbörjade ett lapptäcke för många år sedan och jag gav mig själv den roliga uppgiften att fortsätta arbetet. Jag har planerat mönstret och sytt ihop alla lappar för hand. HÄR går det att följa mitt arbete och mina tankar från början för ett par veckor sedan.

Lapparna har någon tråcklat fast på kartongbitar. Kartongen ska jag ta bort så småningom, men än så länge ser baksidan ut så här. Storleken är ca 70 x 85 cm.

En kant ska sys på och det är lite som ska fixas. En del lappar har sytts på kartongen med minimal sömsmån. Det här, t ex, behöver åtgärdas.

Och så ska överflödigt tyg klippas bort innan jag syr på ett foder.

Lapptäcket

Planen var att sy ihop en kvadrat om dagen av lapparna som någon börjat med för cirka 50 år sedan. Då skulle de 30 rutorna till det lilla lapptäcket ta en månad att få ihop. Men så blev det inte. Sömnaden gick fortare än jag hade trott och roligt var det att sy.

De 30 rutorna är redan hopsydda och ligger på golvet under mitt arbetsbord. Efter att ha krupit runt och sorterat kvadraterna och flyttat dem lite hit och dit har jag bestämt mig. Så här får det bli. Kartongbitarna skiljer sig åt en aning i storlek så det blir kanske lite besvärligt när kvadraterna ska sys ihop. Sedan behövs det någon sorts ram runt det lilla täcket och ett foder. Men jag tar en sak i taget och löser eventuella problem när de dyker upp.

HÄR går det att följa lapptäcket.