Kategoriarkiv: Återbruk

Återbruksslöjd

Handvävda, kasserade gamla cottolinlöpare brukar det finnas gott om i secondhandbutiker. Ofta kostar de bara några tior. Just de här fanns hos Eskilstuna Folkhögskola, i lokalerna där kurserna i Recycle Design – återbruk håller till. Skolan har längre och kortare kurser i ämnet (titta HÄR) och så finns onsdagsträffarna, dit vem som helst kan komma och återbruksslöjda utan kostnad.

På träffen i onsdags var temat just ”bordslöpare”. Vi hade fri tillgång till löpare, symaskiner, sytråd, band, dragkedjor och annat som vi kunde hitta i skolans stora lager. Med öppna sinnen granskades löparna och vi valde bland intressanta färgkombinationer och fina randningar. Snabbt omvandlades löpare till personliga kassar, väskor, förkläden och annat användbart. Så mycket bättre och roligare att använda sånt som redan finns än att köpa nytt! Nästa onsdag 2017-03-29 är temat ”sashiko”. Det blir kul att se vad Eva Svensson, lärare på folkhögskolan och den som håller i onsdagsträffarna, dukar fram.

De flesta av Eskilstuna Folkhögskolas utbildningar finns inne i stan i gamla industrilokaler på Munktellområdet. Men återbrukskurserna ligger lämpligt nog i ReTuna , en galleria några kilometer från centrum med butiker som bara säljer återbrukade varor, renoverade, ombyggda eller i befintligt skick. Läs mer om ReTuna HÄR och HÄR.

 

På spaning i Stockholm – broderi, dräkt och vävning

Tre utställningar hann jag se när jag tillbringade några timmar i Stockholm i förra veckan. (Klicka på bilderna så blir de större.)

Mest korsstyng, sydda på ett minst sagt otraditionellt sätt, är det i Teresa Oscarssons broderade bilder. Bilderna innehåller ett fantasieggande myller av stygn, färger och figurer. Hennes egna ord: ”Jag målar med korsstygn. För mig är bilderna, materialet och färgerna intressantare än tekniken. När jag söker inspiration är naturupplevelser det absolut viktigaste”. Skynda till 125 kvadrat! Utställningen pågår t o m 2017-02-14. Se mer HÄR.

På Almgrens Sidenväveri ställer Ida Björs ut t o m 2017-02-25. Utställningen har namnet ”Allt flyter eller dräktreformationen 2017”. Som alltid hos Almgrens finns det fin liten katalog och i katalogen finns några frågor som Ida Björs har ställt sig i arbetet med utställningen.
– Hur får en folkdräkt, bygdedräkt eller helt enkelt en dräkt se ut?
– Hur mycket kan man egentligen ändra på, leka med eller utmana traditionerna?

Hon har (förstås) inga svar, men hon har lekt och ändrat. Kjolen som består av lager på lager med förkläden är lite rolig, liksom stubben, underkjolen, sydd av återbrukade tyger. Men resultatet känns lite tunt. Skisserna är intressantare än plaggen. Se mer HÄR.

Under några veckor finns Rosa Tulnov Clausen från Danmark med sin Weaving Kiosk i HV:s galleri. T o m 2017-02-25 går det att träffa henne där och ha ett trevligt ”snakk” om vävningens möjligheter. Och framförallt går det att prova på att väva på de enkla vävanordningar, jag vill inte kalla dem vävstolar, som hon har med sig. Novisen får en introduktion till varpens och inslagets vida värld och får lära sig att grunderna i att framställa ett tyg är ”över och under” och ”fram och tillbaka”. Förhoppningsvis ger insikterna lust att lära mer. Jag påminns om alla möjligheter som finns i den till synes enkla tuskaften. Se mer HÄR.

Ny i stan

sa-4

Vad gör jag som ny i stan? Jo, söker sammanhang och ställen där jag kan känna mig hemma. Igår kväll gick jag på en träff med Skaparaporna på Eskilstuna Folkhögskola. Träffade gamla bekanta, bekantas bekanta och nya bekanta. Såg restgarnsvirkning, stickade rutor, lagning av vante, stickade ”benmuddar” med reflextråd och mycket annat roligt och fint.

sa-3

sa-1

sa-2

Varför köpa sånt som går att göra själv?

påsar 1

Ibland behöver jag små påsar, t ex för att paketera en liten present, till kunder som köper broderigarner eller för material till kursdeltagare. Påsarna gör jag  själv av fina sidor ur turistbroschyrer, inrednings- eller trädgårdstidningar i ungefär A4-format. Det enda som behövs förutom papper är lim.

påse 1

Jag river försiktigt ut pappret ur tidningen. Papprets kortsidor limmas ihop och det blir en cylinder.

påse 2

Cylindern plattas till. Ett litet veck markerar mitten i den ände som ska bli påsens botten.

påse 3

Därefter viks ena hörnet in mot mittmarkeringen …

påse 4

… och sedan det andra hörnet. Jag viker på samma sätt åt andra hållet för att få tydliga veck.

påse 5

Sedan viks hörnen in i den blivande påsen.

påse 6

Hörnen viks ut igen så här.

påse 7

Lite lim på spetsarna …

påse 8

… som viks ner och blir botten på påsen.

påse 9

Så där, nu är det klart!

påse 10

Kroppsligt på Kulturhuset

emma-linde-3

Nationalmuseum i Stockholm har ju stängt för renovering, men det betyder inte att verksamheten är nerlagd. Fram t o m 2017-01-15 visas utställningen Förkroppsligat på Kulturhuset. Tolv konstnärer visar objekt som befinner sig på gränsen mellan konst och konsthantverk. Gemensamt tema är kroppen. Teknikerna varierar från interaktiv elektronik, där besökaren deltar med sin egen kropp, till det mer traditionella. Jag väljer att visa två bilder av Emma Linde.

Till bilden i lappteknik har Emma Linde använt alla de plagg hon hade på kroppen under en dag. Tygbitarna har hon sytt ihop kant i kant för att använda materialet maximalt och få ut en så stor yta som möjligt. Med hjälp av skorna, som syns på bröst- och höftpartierna, går det att få en uppfattning om bildens storlek,  2,25 x 2,25 meter.

emma-linde-4

emma-linde-1

Självporträttet gjorde Emma Linde när hon behandlades mot cancer, med sorg i blicken och med en undran inför framtiden. Hon har använt en egen teknik med flera lager pappersremsor från modemagasin.

Om du råkar vara i Stockholm, åk upp till 4:e våningen på Kulturhuset och se mer. HÄR är Nationalmuseums hemsida och HÄR finns Kulturhuset.

emma-linde-2

Pyssel och pynt

 

Pappersbollar. Fyra cirklar av papper, ca 6,5 cm i diameter, här rött kopieringspapper med lite guldfärgskludd. Sy ihop med symaskin. Vik ut.

hjartan

Återbrukad plast, kardad ull och gamla julfrimärken.

julkort
Julkort, flätat  av återbrukat papper med  lite julkänsla. HÄR finns beskrivning.

Stygn och virkning

svart-kjol-3

Några stygn då och då har det blivit på den svarta kjolen som fick komma fram ur garderoben i höstas. Det finns ingen plan. Kjolen ligger i arbetsrummet och jag syr lite när jag får lust. Och så använder jag kjolen emellanåt. Kanske är det klart nu, kanske blir det fler stygn. Virkat en sorts kjolfläta i flerfärgsvirkning har jag gjort också. Jag satt framför TV:n med virkningen och var lite lagom lat, så det blev inga komplicerade bårder i många färger som på de gamla kjolflätorna, utan bara en enkel diagonal och en uddkant. HÄR finns tidigare inlägg om kjolen.

Återfunnet

dubbel-2
Som sagt, vi ska snart flytta. Än det ena och än det andra dyker upp när jag röjer bland allt som samlats under nästan 40 år. Det här är en liten dubbelväv från mitten av 1990-talet. Det var roligt att upptäcka att den finns kvar. Om jag minns rätt så vävde jag en serie små rutor till någon utställning. Jag tänkte att rutorna skulle användas som broscher, men jag vet att de också sattes upp som små tavlor på väggen.

Varpen består av lingarn 25/1. Inslaget i just den här rutan är effekttowgarn och ”guld” från innerpåsar i kaffepaket. Jag kommer ihåg att jag använde smala remsor av tidningspapper också. En fåll skulle bli för klumpig i det här lilla formatet, så jag har trätt tillbaka varptrådarna in i väven och fått en tunn och smidig avslutning.

Nu ska jag vara rädd om den här lilla biten. Den hamnar nog på en vägg om några veckor. Då gäller det att bestämma vilken sida som är framsida, sidan med mycket guld eller den med lite guld.

dubbel-1

 

Morgonrock av en gardin

morogonrock-2

Nu har jag sytt mig en morgonrock. Först valde jag bland några tyger ur mitt tygförråd, titta HÄR,  men efter lite funderande tog jag ett annat tyg. Det randiga linnetyget i vitt och svart har fram till häromdagen varit gardin i vardagsrummet. Jag gillade verkligen gardinerna, men de kommer inte att passa i nya bostaden, som har lite högre takhöjd och en annan typ av fönster. Ett av tygerna ur tyglagret fick bli en färgglad kant på morgonrocken. En liten kort bandstump passade till skärphällor. Fickan sydde jag av ett broderi från ett kvinnokooperativ i Zimbabwe.

morgonrock-1

Sex år med bloggen

Shibori 1

Idag för sex år sedan, 2010-09-13, gjorde jag mitt första inlägg på bloggen. Stort tack till alla er som läser! Utan er skulle det just inte vara någon mening med att hålla på. Särskilt tack till Hanna, som hjälpte mig att komma igång.

Besöksstatistiken visar att väldigt många besökare kommer hit via bilder på Pinterest. Det är ju roligt och jag blir förstås lite nyfiken. Jag följer länkar bakåt för att försöka se vilka bilder som lockar flest besökare, men det inte alltid så lätt att begripa siffrorna hos Pinterest. Jag upptäcker i alla fall att den översta bilden, reservagefärgning med burklock, tycks vara den som guidar flest besökare hit. Bilden finns på ca 7.500 anslagstavlor, om jag tolkar siffrorna rätt. Bilden är från 2012 och finns på det HÄR blogginlägget.

aDSCF5621

Ungefär lika många har sparat bilden med fågeln, en lagning av ett hål i en tröja.  HÄR  finns bilden på ett blogginlägg från 2010.

s7

Grytlapparna av Hisako Hagiwara, som jag köpte på en utställning på länsmuseet i Härnösand 2013, titta HÄR, finns just nu på drygt 2.500 anslagstavlor på Pinterest. Tyvärr följer ett fel med ibland när bilden delas vidare, nämligen att konstnären Dorothy Caldwell skulle vara upphovsperson. När jag upptäckte felet började jag skriva i kommentarer att uppgiften var felaktig, men efter ett tag gav jag upp.

Mattorna är kantade

Mattkant 1

Nu har de två mattorna i glesrips, som jag visat HÄR tidigare, fått kanter av tyg. Någon frågade hur jag gör när jag kantar mattor, så här kommer en ungefärlig beskrivning.

I mitt tygskåp fanns ett ganska kraftigt, men ändå smidigt, svart bomullstyg. Jag tvättade tyget för att krympa det och för att få bort eventuell överskottsfärg.

Mattkant 2

Mattfransarna är hopknutna med råbandsknop, det blir lite smidigare än pärlknut, och fransen är klippt till ett par cm. Av tyget klippte jag remsor, 5 cm längre än mattans bredd. Till just de här mattorna blev det bra med ca 9 cm breda tygremsor. Jag mätte ut mitten på tygremsan och på mattan och började nåla fast tygremsan från mitten, ömsom åt höger och ömsom åt vänster, på lagom avstånd från mattans kant.

Mattkant 3

Sedan vände jag på mattan och sydde fast tygremsan, som är fastnålad på andra sidan, med symaskin, mitt emellan två inslag.

Mattkant 4

Jag vek remsan, strök ner vikningen med strykjärnet och sydde fast tyget på andra sidan för hand med dubbel sytråd och kaststygn. Jag gillar tunna och korta synålar, men för att få mer kraft valde jag en längre och kraftigare nål den här gången. Och fingerborgen behövs för att skjuta på.

Mattorna kan ses i verkligheten om några veckor.
Först tar jag med mig en av dem till Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag, den 3 – 4 september 2016. HÄR är programmet, jag finns i Svalbo, punkt 18.
Den andra mattan kommer att vara med på en utställning på Örebro läns museum 14 – 25 september 2016, titta HÄR.

Trasmattor i glesrips

glesrips ljus 5

Trasmattorna i glesrips, som jag visade när de var i vävstolen, är nerklippta. Nu återstår monteringen. Det blir varken fransar eller fåll, utan jag kantar med en tygremsa.

Mattan på översta bilden är ca 3 meter lång och den nedre mattan är ca 1,8 meter, bredd ca 65 centimeter. Jag är nöjd! Se mer om mattorna HÄR.

glesrips ljus 6

 

Mattvävning

glesrips ljus 2

Jag ville använda mina vita mattrasor tillsammans med garn ur förrådet och väva en ljus matta. Och jag ville prova något nytt, inte bara göra något som jag kunde sedan förut. Det fick bli glesrips. Tekniken har jag visserligen använt tidigare i många mattvävar (HÄR till exempel), men nu skulle det bli en mer traditionell och gammaldags glesrips.

Planeringen är roligast!  Jag plockade fram en hög med Vävmagasinet och en massa vävböcker ur bokhyllan. Sen låg jag på sängen i några timmar försedd med litteraturen, papper och penna. Jag bläddrade, letade efter mattor i glesrips, tittade på bilder, läste vävsedlar och försökte väga för- och nackdelar med det jag såg, som val av varpgarn, varptäthet, färgkombinationer och partiindelningar.

Sedan var det dags att fatta beslut. Det blev mattvarp 12/6 i fem färger i varpen och två trådar i rör i en 40-rörssked, dvs 8 trådar per centimeter. Till mellaningslag blev det dubbelspolat bomullsgarn 12/2. Trots att väven ”bara” är en tuskaft så känns möjligheterna oöverskådliga. Och det spelar ingen roll hur många skisser jag har gjort och hur mycket jag har försökt tänka ut, inte förrän i vävstolen går det att se vad som verkligen händer i mötet mellan varp och inslag.

Det blev en kort varp, mer som en provväv. Varpen räcker till två mattor, en på drygt 3 meter med en rapport på 45 cm, se bilderna, och sedan en kortare matta med en kortare rapport.

Skulle jag ha valt på annat sätt? Det syns först när vävningen är avslutad och mattorna ligger på golvet.

glesrips ljus 1

Två lakan med söm på mitten

lakan 1

Bland mina fådda, loppisfyndade och sparade textilier, avsedda till mattrasor, hittar jag två slitna gamla lakan med stora revor. Båda har en längsgående söm på mitten, men lakanen är skarvade av två helt olika anledningar.

Bomullslakanet på översta bilden är skarvat på grund av slitage. När lakanet började bli slitet på mitten klipptes det itu på längden. Stadkanterna syddes ihop och de nya, lite slitna långsidorna fållades. Lakanet kunde användas ett bra tag till. Sådana ”vända” lakan minns jag från min barndom.

Skarven på det andra lakanet har en helt annan förklaring. När jag tittar lite noggrannare så visar det sig nämligen att lakanet består av två smala hopsydda våder med stadkant i båda sidor. Tyget är med största sannolikhet handvävt. Bindningen är kypert med bomullsgarn i varpen och lingarn som inslag. Lingarnet ser ut att vara handspunnet. Det är en stor reva i tyget, men till största delen är det i ganska bra skick. Ska jag verkligen klippa det här fina tyget till mattrasor? Eller vad ska jag ha det till? Jag funderar ett tag till innan jag eventuellt strimlar tyget med saxen.

lakan 2 a

lakan 2 b

 

Slarvtjäll i Siggebohyttan

Siggebohyttan 1

Ett gammalt slarvtjällstäcke –  vilken lycka att få syn på ett sånt! Täcket ligger i en säng på Siggebohyttans bergsmansgård utanför Lindesberg. Jag fick tillåtelse att granska täcket lite mer noggrant och med vita vantar kunde jag vända lite på det, ta några bilder och gotta mig en stund.

Bottenväven av trasor är vävd i två våder och hopsydd. Slarvorna är av alla de slag, lappade tyger, slitna tyger, virkade spetsar, trikåbitar och annat. Jag hade kunnat sitta där hela eftermiddagen och studerat tygrester, men vi skulle hinna fika också, tyckte mitt ressällskap.

Läs mer om Siggebohyttan HÄR.

Slarvtjäll 4

Slarvtjäll 2

Slarvtjäll 1

Slarvtjäll 3

Glad midsommar!

Midsommar Malmköping

Glad midsommar önskar jag er alla med en detalj av midsommarstången i Malmköping, mina gamla hemtrakter. Bilden tog jag för ett par år sedan, på sensommaren, så grönskan ser lite vissen ut. Men idag reses stången på nytt, dekorerad med fräscha buketter av liljekonvaljeblad, vassgirlander, tygbitar, glittrande ägg och annan grannlåt.

År 2000 skapades en ny tradition och midsommarstången kläddes för första gången på nygammalt sätt i ett samarbete mellan Lille-Mor Boman, dåvarande hemslöjdskonsulent i Sörmland, och  Malmköpingortens Hembygdsförening. HÄR syns hela härligheten och HÄR visar Anita Hedlund i hembygdsföreningen hur hon gör liljekonvaljbuketterna som pryder stången.

En tredje väst

knappar

Jag stickade några varv då och då framför TV:n och nu är den plötsligt klar, min tredje väst i samma bekväma modell som den ljusgrå som jag visade HÄR. Efter den grå blev det en cerise och nu en grön. Modellen är så rolig att sticka och så skön att ha på sig. Den ganska mörka  och dova gröna kulören kändes bra i vintras när jag köpte garnet. Skulle jag köpa garn nu, när det nästan är sommar, hade det nog blivit en ljusare färg.

Nu fattas det bara fyra små knappar, som ska sys i. Men vilka knappar ska jag välja? Det blir nog de högra som är uppträdda på tråd. Knapparna har tidigare suttit i en avlagd skjorta, som klippts i remsor och nu har nytt liv i en trasmatta.

Smakprov från Bryggeriet i Nora

Helena Bröms

Här är bara några få smakprov av allt spännande, intressant och inspirerande som de ca 25 utställarna visar just nu på Bryggeriet i Nora i textilutställningen Den blå tråden.  Gör en utflykt till Bryggeriet och se mycket mer! Sista utställningsdag är 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17. Läs mer  HÄR  och HÄR.

Överst Helena Bröms: ”It’s got to be some order around here!”

Lena Jerlström 2

Lena Jerlström 1

Lena Jerlström:  ”Bakhåll”

Ulrika Berge 2

Ulrika Berge: ”Vattenväxter”

Ulrika Berge 1

Ulrika Berge: ”Stjärnögon”, detalj

Margita Dahlström 1

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”

Margita Dahlström 2

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”, detalj

Johanna Wallin

Johanna Wallin: Stickad tröja, detalj

Erik Torstensson

Erik Torstensson: ”Garnpelare”, detalj. I bakgrunden ett av sju ”Isbjörnsspöken”

Lena Hellström

Lena Hellström: Indigofärgad shibori

Gun-Britt Croft-Griggs

Gun-Britt Croft-Griggs: Tröja i ull med lammullssnirklor

Mari-Anne Renholm

Ann-Marie Renholm: ”Imorgon ska jag flyga”

Jeanette Rapp

Jeanette Rapp: ”Vänner”

Matta från loppis

tvätta matta 1

En sliten och smutsig gammal trasmatta med diverse andra skavanker hittade jag på loppis för ett par tior. Den fick ett bad i en balja ute i solen och sedan körde jag den i sköljprogrammet i tvättmaskinen.

tvätta matta 2

Mattan torkar snabbt i solen.

IMG_9133

Mattan är vävd av en salig blandning av olika tyger och representerar återbruk av bästa slag. Den är solvad i spets. De breda partierna är vävda med fyra inslag blå trasor omväxlande med fyra inslag ljusare småmönstrade trasor. Med jämna mellanrum kommer en rosengångsbård i svart, gult och beige. Kanterna binder inte överallt och det sticker upp trasändar här och där. Men trots skavankerna är jag lite förälskad i mattan. Nu är den ren och fräsch och kommer att pryda sin plats på golvet i mitt kök.

IMG_9134

IMG_9136

Idag på Stenebyskolan

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag 2016-05-11 önskar jag att jag vore på Stenebyskolan. Det är nämligen dags för studenterna på Textil-Kläder-Formgivning på HDK Steneby att presentera sina kandidatarbeten. Examinationerna är öppna för allmänheten och den som vill kan komma och lyssna på presentationerna och efterföljande diskussioner med opponent och professor.

Speciellt nyfiken är jag på Matilda Ekdahls kandidatarbete. Matilda har arbetat med kaffefilter och efter att hon sett mitt kafferep (titta HÄR) i tidskriften Hemslöjd har vi haft lite mejlkontakt. Jag har fått låna bilder som Matilda har tagit under sitt projekt och jag skulle väldigt gärna se mer i verkligheten. Examensutställningen pågår 27 maj – 2 juni, men jag tror inte att jag har möjlighet att åka ner till Dalsland.

HÄR är en länk till Stenebyskolan.

Gammalmodig?

spolpapper

Ibland känner jag mig lite gammalmodig. Jag vet att det går att spola upp vävgarner på sugrör. Och jag vet att det finns spolar att köpa, både av plast och av papp, i olika modeller. Men jag envisas med att återanvända papper på det gammaldags sättet.

Är det någon som känner igen pappret? I början av 1980-talet jobbade jag på kontor, när datorerna började bli vanliga och skrivarna hade traktormatning. Fakturor och andra blanketter trycktes på tryckeri och kom i långa banor, limmade på ett underlagspapper med hål i kanten. Med hjälp av hålen matades pappret genom skrivaren. Jag upptäckte snabbt att de där matarpappren, som normalt skulle hamna i papperskorgen, var perfekta till spolpapper. Under ett par år samlade jag på mig en rejäl hög. Snart är bunten slut, men då hittar jag nog något annat bra papper att återbruka.

Matkassar

Matkassar

Nu har jag gjort något jag tänkt på länge, sytt två kassar att ta med när jag handlar mat. Tyget var en duk, som låg bland textilier jag fått av någon till mattrasor. Fort och lätt gick det att sy. Jag mätte lite ungefärligt på en papperskasse och korrigerade storleken så att jag skulle få ut två kassar av duken utan några tygrester. Det blev bra!

Ett par gånger har jag glömt kassarna hemma när jag åkt och handlat mat, men nu ligger de i bilen, redo för nästa gång.

Jag provar något nytt

framknytning

Nu har jag äntligen tillräckligt med trasor för att väva sista mattan i den här varpen, titta HÄR och HÄR.

När jag sätter upp en väv går det mesta på rutin. Efter så där 500 uppsättningar vet jag hur allt går till. Jag kan min vävstol och känner vanligen inget behov att göra på något annat sätt än jag brukar. Men den här gången, när jag hade klippt ner två mattor och hade varp kvar till ytterligare en, fick jag lust att testa en annan framknytning än min vanliga. På det här viset går det åt mindre varp till framknytningen och åtminstone i den här grova kvalitén gick det riktigt bra att få varpen jämnt spänd. Jag kanske provar igen i en tunnare varp.

Vävningen i glesrips går fort. Snart måste jag bestämma vad som ska bli nästa väv.

glesrips 3

Utomhusjobb

Mattrasor

Äntligen har det varit tillräckligt varmt ett par dagar för att ta med lite arbete ut på verandan. Någons avlagda gardiner, inköpta på Erikshjälpen, ska, tillsammans med andra kasserade textilier, få nytt liv som matta.

För drygt två månader sedan klippte jag ner ett par trasmattor i glesrips, titta HÄR. Sedan dess har vävstolen stått orörd, trots att det finns varp kvar till ytterligare en matta. Men för att kunna väva den sista mattan behöver jag lite mer trasor. Då är det härligt att kunna ta med jobbet ut!

Nu längtar jag efter att väva något annat. Antingen blir det halsdukar eller handdukar efter glesripsmattan.

Workshop – färga papper och tyg med växter och skrot

28c

Det börjat bli dags att planera sommarens aktiviteter. Vad sägs om att färga papper och textil med växter och skrot på ett experimentellt sätt? Vi håller till i en spännande miljö på Frövifors Pappersbruksmuseum.

Tid                        Lördag 23 juli 2016, kl 10 – 16
Plats                     Frövifors Pappersbruksmuseum, Frövi, vägbeskrivning mm  HÄR
Kostnad              750 kr (inkl moms). I priset ingår material och fika.
Ledare                 Elisabet Jansson
Anmälan             Senast 8 juli till textilainslag(at)tele2.se, uppge namn, adress, telefon

Material ingår, men ta gärna med eget papper (t ex akvarellpapper, handgjort papper) och ofärgade tygbitar av naturmaterial. Visst material finns också att köpa på plats.
Ta med 5 likadana knappar eller pärlor, en glasburk med skruvlock, anteckningsmaterial och lunch. Oömma kläder – vi kommer att vara utomhus en del!

Öppet hus på HV – vävda tyger till kläder

Emmi Avergren 1

Ännu mer från öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm i förra veckan, nu spännande handvävda tyger till kläder. Mycket fint och intressant finns att se på  elevutställningen som pågår t o m 2016-03-26.

Emmi Avergren 2

Emmi Avergren har vävt sitt tyg av tylltrasor, bubbelplast, presentsnöre och paljetter och sytt en jacka.

Mariana Silva Varela 1

Mariana Silva Varela 2

Mariana Silva Varela konstruerar sin egen folkdräkt. Väskan är resultatet av ett lektionspass med yllebroderi med tema fåglar. Tyget till kjolen har hon vävt av silke och bomull och jag ser lite ikatfärgning.

Miriam Parkman 1

Miriam Parkman har färgat lingarn till varp och inslag, vävt sitt tyg och sedan fått hjälp med sömnaden av sina plagg av Amanda Sharp. På öppet hus på HV för två år sedan fastnade jag också för ett tyg som Miriam hade vävt, titta HÄR.

HÄR och HÄR finns mer att se från årets öppet hus.

Miriam Parkman 2

Mer från Fiberspace

Ivano Vitali 1

Det finns en anledning till att det var ett stick- och virkcafé på galleri Fiberspace just igår. Där pågår nämligen en lite ovanlig stickutställning. Till och med 2016-03-19 kan man se objekt av Ivano Vitali från Italien. Han tvinnar grova snören av återbrukat papper och stickar sedan av snörena.

Det är så häftigt att se att han har gått vidare och verkligen gjort något mer än nystan. Jag vet ju hur mycket tid det tar att göra själva snöret, även om Ivano Vitalis snören är betydligt tjockare än mitt kafferep (titta HÄR) och han har använt en lite annan teknik.

Jag hade nog förväntat mig större objekt efter att ha sett bilder på galleriets hemsida. Men resultatet är snyggt och intressant och det kraftiga och lite stela materialet gör att stickningen växer ut och blir tredimensionell. Läs mer om utställningen HÄR. På ett par av bilderna från stickcafét syns några av stickningarna, titta på bildspelet HÄR.

Ivano Vitali 4

Ivano Vitali 2

Ivano Vitali 3

Ivano Vitali 5

Två nya trasmattor

glesrips 1

Solen gav lite ljus en kort stund igår och då skyndade jag mig ut och fotade två nya trasmattor. Vävtekniken är glesrips, en variant av tuskaft. Jag har varpat med en tråd oblekt lingarn 8/3 och tre trådar svart mattvarp. De tre mattvarpstrådarna följs åt i väven, men jag har solvat dem i varsitt solv för att de ska ligga parallellt och inte sno ihop sig. Trasorna består av återanvända slitna påslakan, gardiner och skjortor. Det mesta har vi slitit ut själva, lite är köpt på Myrorna och Erikshjälpen.

Det finns varp kvar i vävstolen till ytterligare en matta. Jag klippte ner de här två eftersom jag ville ha dem klara till helgen. Då är det dags för årets stora kulturevenemang i Lindesbergs kommun, Vinterspår. Jag deltar på Brukskontoret i Dalkarlshyttan i utkanten av Lindesberg. HÄR är programmet, jag finns på punkt 60. Öppet 6 – 7 februari 2016, kl 10 – 16.

glesrips 2a

Kafferepet i Hemslöjd

Kafferep 3

Vi är i tidningen, jag och kafferepet. Jag brukar mest tycka att det är lite pinsamt att se mig själv presenteras i text och bild, men inte nu. Nu är jag bara glad. För det här är ju inte vilken tidning som helst, utan tidskriften Hemslöjd (nr 1 2016). Och fotografen Sara Mac Key har tagit en så fantastiskt fin bild. Och mitt kafferep, det är jag verkligen nöjd med.

Kafferep

 

Första arbetsdagen 2016

sy ihop trasor

Idag är min första egentliga arbetsdag för i år. Jag syr ihop mattrasor, som sedan ska klippas isär, rullas till nystan och vägas. Sedan är det dags för det roligaste, att bestämma hur mattorna ska se ut. Jag har nyklippta trasor, ganska mycket enfärgat vinrött och gråsvart, smalrandigt i gråsvart-vinrött, diffust mönstrat i ljusbeige, plus en massa gamla trasor att komplettera med. Ska jag välja tuskaft, och i så fall randig varp, enfärgad varp, svart, oblekt? Eller blir det glesrips?

Jag hoppas ha några nya mattor klara till Vinterspår, ett kulturevenemang i Lindesbergs kommun 6 – 7  februari. HÄR är programmet, jag finns på punkt 60.

Dags att välja knappar

Välja knappar

Under ledigheten kring jul och nyår har jag tittat en del på TV, t ex på serier som Weissensee, Gentlemen & Gangsters och Fröken Frimans krig, och samtidigt varit flitig med virknålen. Av ullgarn har det blivit ett antal virkade påsar. Snart, när jag har valt knappar och sytt i dem, finns några av påsarna HÄR i min lilla butik på bloggen. HÄR finns några gamla påsar, men i en annan färgskala.

Fållar trasmattor

trasmatta 6

Numera fållar jag trasmattorna som jag väver. Jag tycker att fållar är den avslutning som passar bäst till mina mattor.

Mattorna väver jag med dubbla trasor, men för att fållen ska bli smidig vävs den med enkla trasor.  Mellan själva mattan och fållen slår jag in 4 inslag mattvarp. Fållen består av ca 6 cm enkla trasor, snyggast blir det med jämnt antal inslag. Och så börjar/slutar mattan med 4 inslag mattvarp. Mattvarpsinslagen bågas rejält.

Mellan mattorna slår jag in 4 spröt för att få lite varp till fransar. Franstrådarna knyts samman två och två med råbandsknop och klipps sedan till ca 2 cm. Fållen sys med mattvarp. Jag trär stygnen  i en varptråd i sista trasinslaget, sedan i en varptråd i mattvarpsinslagen och petar samtidigt in knutar och fransar i fållen. Stygnen dras inte till alltför hårt. Fållen ser fin ut på båda sidor, mattan blir vändbar och håller i flera decennier.

HÄR finns fler sätt att avsluta en matta.

Trasmatta 7

Väver trasmattor

mattskiss

Det finns så många olika sätt att göra saker på och jag har fått en del frågor om hur jag brukar göra när jag väver trasmattor. Här kommer några svar och de kanske kan intressera fler än den som frågat. Det kommer fler svar när jag har vävt lite längre och när mattorna är nerklippta.

Överst  är den ursprungliga skissen och arbetsbeskrivningen till trasmattan som jag väver nu. Blå trasor har sorterats i tre högar; mönstrat mörkblått, enfärgat mellanblått samt enfärgat och mönstrat ljusare blått. Jag använder så gott som enbart återbrukat tyg. Det allra roligaste med mattvävningen är, tycker jag, utmaningen att använda de begränsade och unika trasorna på bästa sätt. Jag har räknat ut hur långt trasorna räcker, tänkt efter hur jag bäst mixar trasorna (jag väver med två trasor) och gjort en randning. Nu när jag har kommit halvvägs har jag ändrat mig lite. Jag avviker från planen och gör mattan kortare än jag tänkte från början.

För att stadkanten ska bli fin vrids trasorna några varv när inslaget är skyttlat. Sedan håller jag fast snurret med fingrarna tills inslaget ligger på plats och det är dags att slå till med slagbommen. (Och bryter mot regeln att aldrig pilla i kanten.)

trasmatta 1

När en rand börjar och respektive slutar låter jag en av trasorna sluta några centimeter in i skälet och den andra trasan får bli lite längre.

trasmatta 2

Den längre trasan får en vridning i kanten. Sedan går den runt den yttre varptråden, in igen i samma skäl och läggs omlott med den kortare trasan.

trasmatta 3

När randen bara består av två inslag lägger jag in dubbla trasor i första skälet och låter två olika långa ändar hänga ut i ena sidan, på bilden har de hängt ut i vänster sida. I nästa inslag lägger jag in ändarna och klipper sedan trasorna som kommer från höger till lagom längd så att de hamnar omlott med de första trasorna. Nästa gång låter jag trasorna mötas på andra ställen så att väven blir jämn och fin.

trasmatta 5

 

Lång och smal

smal trasmatta 1

Ungefär 7 meter lång är den här fina gamla trasmattan, men bara ca 40 cm bred. Trasorna är tunna och ränderna är smala, endast 3 – 5 inslag med varje trasa. Det finns ingen återkommande rapport i randningen och trasorna består av ett sammelsurium av färger och mönster. Skickligt har väverskan använt sig av materialet och åstadkommit en så vacker och harmonisk matta.

Mattan såg jag häromdagen i en korridor hos Bergslags Praliner när de hade tillfälligt café i sina lokaler i Stripa lite norr om Lindesberg.

smal trasmatta 3

smal trasmatta 2

Kafferep

Kafferep 2

Morgonkaffe, förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe – det blir tre bryggningar och tre kaffefilter per dag. De begagnade filtren skulle bli något till utställningen Fika som öppnar på lördag 2015-09-26, hade jag tänkt. Jag tittade på filtren, luktade på dem, vände och vred på dem, tänkte på broderi och på collage. Men nej, inget kändes bra. Men så, när jag läste Alice Fox bok Natural Processes in Textile Art, då såg jag det självklara – jag skulle förstås göra ett kafferep!

Kaffefiltren har klippts i remsor, två eller tre filter om dagen under 20 dagar, totalt 50 filter, och remsorna har tvinnats till rep (titta HÄR). Knappt 60 meter rep är resultatet efter ca 25 timmars meditativt arbete. Ett vackert rep som doftar ljuvligt av kaffe – ett äkta kafferep!

Kafferep 1

Fika affisch

Nytt i bokhyllan

Alice Fox 1

Jag minskar så sakteliga mitt bokinnehav genom att sälja en bok då och då. Men det tillkommer en och annan bok också. Jag såg att Alice Fox kom med en ny bok och då kunde jag inte låta bli att köpa. Natural Processes in Textile Art heter den, med undertitel From Rust Dyeing to Found Objects.

Jag har följt Alice Fox blogg ett tag och tycker om det hon visar, titta HÄR. I boken ger hon exempel på hur hon påverkas av landskapet, hur hon använder naturen och det hon finner i sin närmaste omgivning till sitt eget textila skapande. Hon uppmuntrar oss att ta del av hennes erfarenheter och sedan undersöka vårt eget närområde och gå vår egen väg.

Boken gav mig en idé. En sista liten pusselbit föll på plats och gjorde det möjligt att gå vidare med en halvfärdig tanke. Jag satte igång med något som kanske kommer att pågå i flera veckor, som nog är lite knäppt och som definitivt inte är lönsamt. Jag visar såsmåningom.

Alice Fox 2

Färdigt (?) broderi med lånat motiv

Broderi 1

Nu har jag sytt på lite tyg på det ofärdiga broderiet som jag visade HÄR häromdagen. Ett par hörnbårder i korsstygn har det också blivit. Monterat har jag gjort, en sorts mjuk variant som tillåter att jag fortsätter att sy lite mer stygn, om jag vill, genom alla tyglager. På baksidan finns en kanal för upphängning med hjälp av en träribba (vävspröt – bra till mycket).

Bottentyget är förresten de bästa bitarna av en gammal sliten damastduk som jag har målat med blå textilfärg.

upphängning

Iris och Sofi

A Wågman 2

Visst är de helt underbart söta och charmiga! Barnsligt glad blir jag. Agneta Wågman har tillverkat Iris och Sofi av återbrukat material och gett dem unika personligheter. Fler av hennes dockor finns hos KOM IN – Konsthantverk i Nora, bland annat en som heter Pia, en som har en katt och en som har egen liten docka.

A Wågman 1

Omsytt och skarvat

Klänning a

I garderoben fanns en kjol, sydd på den tiden då mitt midjemått var ca 10 cm mindre än idag. Kjolen fanns kvar eftersom jag gillar tyget, ett bomullstyg med varannan tråd svart och varannan vit i varpen och med vitt inslag. Skötersketyg kallas det, i alla fall i kombinationen blått och vitt.

Nu sprättade jag isär kjolen och fick två rektangulära tygbitar. Sedan letade jag lite i tygskåpet och valde bland några ikattyger.

klänning b

Efter lite pusslande fick jag ihop ännu en tunika efter samma mönster som den HÄR och den HÄR. Kanske lite slarvigt sydd. Men numera tycker jag att det är bättre att göra något som inte är perfekt än att göra ingenting alls, i alla fall när det är till mig själv.

klänning c

Extra allt och lite till

Karin Ferner 4

Det lyser av fantasifullhet och skaparkraft i Karin Ferners utställning på Leksands Kulturhus med en glädje som strålar tillbaka på mig som besökare. Ofattbara mängder av loppisfynd har omvandlats till nya föremål, en del användbara, andra till lyst, hela tiden med kopplingar till Dalarnas rika arv av folkkultur. Det är begripligt att hennes hemsida ligger i träda. Dygnets alla vakna timmar går nog åt till loppisletade och omvandling av fynden.

Yster glädje med extra allt och en fläkt av Dalarna är det talande namnet på utställningen som pågår fram till 2015-09-19 . HÄR på Leksands kommuns hemsida finns uppgifter om öppettider mm.

Karin Ferner 5

Karin Ferner 2

Karin Ferner 3

Karin Ferner 1

Att randa en trasmatta – workshop

Mattrasor

För mig är trasmattor = återbruk. Med stor tillfredsställelse tar jag hand om utslitna textilier och ger dem nytt liv. Men hur långt kan jag väva med ett nystan mattrasor? Hur använder jag de begränsade mängderna med trasor på bästa sätt? I samband med Trasmattans dag den 26 juli 2015 , strax utanför Örebro, har jag en workshop där vi skissar och diskuterar olika sätt att randa en trasmatta.

Tid                        26 juli 2015, kl 13.00 – 14.30
Plats                     Rånnesta, vid sjön Tysslingen, en bit väster om Örebro  www.tysslingen.nu
Kostnad               150 kr (inkl moms)
Anmälan              Senast 10 juli, mejla till textilainslag(at)tele2.se, uppge namn, adress, telefon
Ta med                Papperssax, linjal, blyertspenna, limstift. Övrigt material ingår i avgiften.

Utställning på Frövifors Pappersbruksmuseum, del 3

Frövifors

I den gamla fabrikslängan, numera utställningshall, vid ån anas Maria Öqvist Öhmans plåtänglar i fönstret till höger. Och här är en av dem inne i byggnaden.

Maria Öqvist Öhman

Maria (som bloggar HÄR under namnet Jag Blommar) är en av fjorton  konsthantverkare och konstnärer som är inbjudna till sommarens utställning  På nytt! Återbruk i konst & hantverk på Frövifors Pappersbruksmuseum.

Margareta ”Täxas” Johansson är personen bakom verket Törnskatans skafferi.

Margareta Täxas Johansson

P-O Söderlund har samlat en massa skrot och överblivna saker, sorterat och satt ihop till nya former, som t ex detta verk, Tid – åldrande.

P-O Söderlund

Knappdjuret är tillverkat av Nina Zetterquist.

Nina Zetterquist 1

Nina Zetterquist 2

Sommarens utställning på Pappersbruksmuseum innehåller så mycket mer av klurighet och fantasi än det lilla jag har visat. Från Eskilstuna Folkhögskola deltar fjorton elever som just avslutat utbildningen Recycle Design.  Elever från hantverksprogrammets Textil- och designutbildning på Virginska gymnasiet i Örebro fick i uppdrag att skapa plagg av papper. Deras skapelser visas tillsammans med Stilmedveten, en vandringsutställning från Sveriges Konsumenter. Stilmedveten handlar om vår konsumtion av textil med inriktning på miljömässiga, sociala och privatekonomiska frågor.

Och så finns den fina permanenta utställningen med japanska förpackningar, som jag har skrivit om tidigare HÄR. Och förstås maskiner och historia kring pappersbruket. Och den osannolika ölburkssamlingen med ca 22.000 olika ölburkar från hela världen.

Läs mer HÄR på Frövifors Pappersbruksmuseums hemsida.

Utställning på Frövifors Pappersbruksmuseum, del 2

Erik Torstensson 2

Erik Torstenssons Gaffeldjur ser vid första ögonkastet gulliga och gosiga ut. Men kolla klorna, de här figurerna är inte att leka med. Kramas försiktigt.

Erik (titta HÄR) är en av deltagarna i utställningen På nytt! Återbruk i konst & hantverk som visas på Frövifors Pappersbruksmuseum tom 2015-08-29. Museet ligger ca 3 mil norr om Örebro, titta  HÄR. Det finns massor att se där i sommar, åk dit!

Erik Torstensson 4

Erik Torstensson 3

Erik Torstensson 1

 

Utställning på Frövifors Pappersbruksmuseum, del 1

Catarina Sandberg 2

Det här är INTE ett broderi. Men helt tydligt är det de traditionella yllebroderierna som är utgångspunkt  för Catarina Sandberg (titta HÄR också). Hon återanvänder metallplåt från förpackningar och gör helt fantastiska saker. Lampetten heter ”Älg”.

Catarina är en av deltagarna i utställningen På nytt! Återbruk i konst & hantverk som visas på Frövifors Pappersbruksmuseum tom 2015-08-29. Museet ligger ca 3 mil norr om Örebro, titta  HÄR. Det finns massor att se där i sommar, åk dit! Jag visar lite mer de närmsta dagarna.

Här är ett par detaljer av ”Älg”.

Catarina Sandberg 3

Catarina Sandberg 4

Och här är ”Kalle forever”.

Catarina Sandberg 1

Omsytt

klänning 2

Mitt kreativa jag är ganska nöjt, medan den där petiga människan som också finns inuti mig tycker att jag har varit alldeles för slarvig. En kort klänning/arbetsrock till mig själv blev det av en bortglömd skjorta från tiden då maken behövde storlek XXL. Ett bra sätt att prova ett sömnadsmönster som  jag var lite osäker på. Fickorna kommer från andra gamla skjortor, numera klippta till mattrasor. Jag skulle förstås ha tagit ett före-foto också, men jag var så ivrig att komma igång att jag glömde det.

Mönstret köpte jag på Etsy, av Sonya Philip i San Fransisco. Det är ingen skillnad på fram- och bakstycke, så för att få bättre passform fick jag ändra lite på ärmhålen. Kanhända blir det någon mer klänning/tunika nu när jag vet att mönstret passar ganska bra. Lite tveksam är jag till det andra mönstret jag köpte, en klänning med långa ärmar, men också med fram- och bakstycke lika. Sonya Philip har sytt upp 200 klänningar och tunikor, som hon visar HÄR på sidan 100 Acts of Sewing. Många roliga idéer!

 

Jordens ändliga resurser

artipelag

Häromdagen åkte jag till Artipelag strax utanför Gustavsberg tillsammans med Bodil från Danmark och såg utställningen Earth Matters. Ett 40-tal konstnärer och formgivare från olika delar av världen är inbjudna av curatorerna Lidewij Edelkoort & Philip Fimmano att delta i utställningen. Deltagarna arbetar alla med insikten att jorden inte längre klarar vårt sätt att överkonsumera de ändliga resurserna. En av de utvalda är India Flint, konstnär och växtfärgare från Australien med en genomtänkt miljöfilosofi.

Bodil och jag träffades för ett par år sedan när vi gick en kurs för India Flint hos Big Cat Textiles i Newburgh, Skottland (titta HÄR). Nu åkte Bodil upp till Stockholm speciellt för att se utställningen på Artipelag.

Sju klänningar av India Flint finns i utställningen och runt dessa verk tillbringade Bodil och jag en stor del av tiden. Hela och delar av återanvända kläder är färgade med växter på Indias karaktäristiska sätt och sedan sammanfogade i nya djärva konstellationer. De gamla plaggen får nya funktioner. En skjortärm blir till exempel en ficka, en undertröja en del av en kjol.

Utställningen på går t o m 2015-05-03. Den innehåller så mycket mer än India Flints verk och är definitivt intressant och sevärd. Och tankeväckande.

if 1

if 2

if 3

if 4

if 5

if 6

if 7

En om dan

enomdan 1En om dan i 84 dagar, det vill säga så gott som varje dag sedan årsskiftet har jag börjat dagen med att göra  ett litet collage. Ibland när jag har varit bortrest har jag missat, men då har det istället blivit ett par extra en annan dag.

Jag är inne på det tredje anteckningsblocket nu, 10 x 15 cm. Pappret i collagen kommer från månadsmagasin, reklambroschyrer och gamla fotoböcker från loppis. Det ska gå snabbt, jag får inte tänka för mycket. Och framförallt, det är helt utan krav. Det började med ränder. Med dem känner jag mig mest hemma.

enomdan 2

Men ganska snart övergav jag ränderna och det blev små bilder istället.

enomdan 4
Och nu blir det rutor.

enomdan 5

 

Istället för Stockholm

ikatjacka

Idag hade jag tänkt skriva om några utställningar som jag sett i Stockholm, men istället visar jag en gammal jacka och berättar om utställningar jag inte sett.

Jag skulle ta bussen från Arboga till huvudstaden i fredags, bekvämt, snabbt och prisvärt. Men när jag kört ungefär halvvägs de tre milen till Arboga var vägen avstängd på grund av översvämning. Trafiken hänvisades till en omväg och jag insåg att jag inte skulle hinna i tid till bussen. Så jag vände och åkte hem igen.

Det innebär tyvärr att jag missade Anu Tuominens utställning på Galleri Mårtenson & Persson och Barbro Lomakka på Almgrens, båda slutade igår. Veronica Nygren på Thielska håller på till 31 maj och Louise Bourgeois finns på Moderna till 17 maj, så de utställningarna kan jag se vid ett annat tillfälle. Och Earth Matters på Artipelag, där bl a India Flint är representerad, hinner jag också se innan den stänger 3 maj.

Plötsligt hade jag en oplanerad dag hemma. Jag stökade undan en del bokföring och började sedan rota i klädkammaren. Jackan på bilden har hängt där länge och klarat sig från att bli lämnad till Myrorna. Den ingick i något projekt inom hemslöjdsrörelsen i mitten av 1980-talet. Jag köpte garn, vävsedel och sömnadsbeskrivning, vävde tyget och sydde jackan. Jag gillar verkligen tyget med flamfärgat garn. Kan det ha varit Ann-Mari Nilsson som stod för formgivningen? På uppdrag av hemslöjdsbutiken i Skövde? Någon som minns?

Nu är jackan isärsprättad, tygbitarna tvättade och pressade. Det ska nog bli en kjol. Men risken är kanske att detta slutar som de flesta av mina sömnadplaner –  det blir inte ens en tummetott.

ikatjacka 2