Kategoriarkiv: Halsdukar av restgarner

Inställt

Planen var att jag imorgon, 2022-09-08, skulle prata om vävning hos Hemslöjden i Östergötland. Tyvärr är evenemanget inställt. Istället för att åka till Linköping är jag hemma med ryggskott. Då är det bra att bo mitt i stan med vårdcentral och apotek i nästa kvarter.

Halsdukarna av restgarner

Igår tog vi en tur lite söderut och jag lämnade in mina halsdukar vävda av restgarner hos Hemslöjden i Östergötland. De kommer att finnas i butiken på Storgatan i Linköping i tre veckor, kanske lite längre. På torsdag i nästa vecka, 2022-09-08, åker jag tillbaka. På eftermiddagen, kl 17.00, pratar jag om att väva med restgarner, om att väga, räkna, tänka, lägga till och välja bort, om glädjen i att göra något av det som blev kvar. Vi kanske ses?

HÄR finns blogginläggen om restgarnsvävningen samlade.

Sommaren övergår i höst


Mitt arbetsbord har blivit överfullt i sommar av halvfärdiga broderier, halvfärdiga idéer, halvlästa böcker, allt möjligt som ska sorteras. Det är dags att röja och förbereda inför för hösten.


Böcker ska klämmas in i bokhyllan och allt material i projektet Ullen vi ärvde ska sättas in i pärmar.

Nästa steg är att börja rensa i skåpen i arbetsrummet. Där finns så mycket material som jag aldrig kommer att använda, saker som någon annan kan ha glädje och nytta av. Jag samlar ihop sakerna inför en loppis med slöjdmaterial och slöjdredskap som arrangeras senare i höst på ReTuna Återbruksgalleria här i Eskilstuna. Mer information kommer när planerna har klarnat.

Men det händer mycket innan dess. Kommer ni ihåg mitt projekt från i vintras, när jag vävde halsdukar av restgarner? HÄR finns halsdukarna samlade. I nästa vecka åker jag till Linköping med halsdukarna. De kommer att finnas i butiken hos Hemslöjden i Östergötland under några veckor. Jag kommer också att finnas där någon dag och prata om restgarnsvävningen. Snart är alla detaljer klara och jag berättar mer.

.

.


Om halsdukarna vävda av restgarner ska jag prata i Halmstad också, på VÄV2022, den stora vävmässan som äger rum 22 – 24 september. Det blir en kort presentation av mitt projekt på Speakers corner på lördagen den 24 september, ingen föranmälan, ingen avgift. Jag återkommer med klockslag. Temat för mässan är hållbarhet och görandet och då passar det utmärkt att prata om att göra av material som redan finns. Läs om mässan HÄR.

Vävprat planeras också hos Studieförbundet Vuxenskolan i Eskilstuna den 14 september. Kom dit och visa och berätta! Ingen avgift, men föranmälan krävs, titta HÄR.


Hos Studieförbundet Vuxenskolan i Eskilstuna blir det även en kurs i yllebroderi lördag 17 september. Temat är fåglar. Anmälan görs HÄR.

Halsdukar av restgarner – väv nummer nio

Den nionde väven med halsdukar av restgarner är klar och garnlagret har minskat med 4,6 kilo. Planen var att sätta upp tio restgarnsvävar. Det finns material kvar så det räcker till ännu fler, men nu åker garnerna ner i förrådet igen. Det här har varit riktigt roligt och jag fortsätter nog med fler halsdukar av restgarner senare. Men nu står andra vävprojekt i kö.

I halsduksväv nummer nio finns bl a ett turkos garn som jag färgade med färg från Färgkraft för mer än 30 år sedan. Omknytningar på härvan, ikat eller flamfärgning, gör att små partier har behållit den vita färgen. En mössa stickade jag av garnet, men den är borta sedan länge. I varpen har jag blandat in orange och turkosa garner i en ull/silkeblandning, rester från en tröja, titta HÄR. Ett krappfärgat ullgarn inköpt i Tallinn finns också i varpen. Till inslag har jag bl a använt garner som jag färgade 1980 med krapp respektive indigo.

Halsdukarna av restgarner finns samlade HÄR.

Halsdukar av restgarner – väv nummer åtta är klar

Den åttonde halsduksväven av restgarner är klar.

Jag börjar nästan känna mig manisk. Det här är så kul och det är svårt att sluta. Nu har jag börjat plocka med röda garner. Men ska det bli något illrött-lila-rosa eller något mer dämpat med en mix av rött och brunt? Eller ska jag använda de bruna garnerna ihop med de blå garnerna som finns kvar? Och finns det tillräckliga mängder med garn som passar som inslag? Ska jag gå till någon av stans garnaffärer och komplettera med garn till inslag och därmed rucka på beslutet att bara använda sånt som finns i mitt lager?

HÄR finns restgarnsvävarna samlade.

Halsdukar av restgarner – väv nummer åtta på gång

Den åttonde halsduksväven av restgarner är förskedad och ska strax upp i vävstolen. HÄR finns halsdukarna av restgarner samlade.

När det blir så här lite garn kvar efter varpningen är jag nöjd!

Så här såg min varpordning ut. Jag ska försöka förklara ungefär hur jag gör för att använda de små mängderna restgarner nästan till sista metern.
Garnerna sorteras efter färg och vägs.
Om det t ex finns ett litet nystan på 10 gram av ett ljusblått ullgarn 12/2 (ca 6.000 meter/kg) så vet jag att längden är ca 60 meter.
Med en varplängd på 5,25 meter till två halsdukar så räcker 60 meter garn till ca 11 varptrådar. Jag avrundar neråt till 10 för att vara på den säkra sidan.
Eftersom jag i det här fallet kombinerar det ljusblå 12/2 med ett annat ljusblått garn så räcker de två garnerna tillsammans till en rand med 20 varptrådar.
Varptätheten är 5,5 trådar/cm, dvs den ljusblå randen blir 3,6 cm.
På samma sätt gör jag med alla utvalda garner och sätter sedan ihop en randning och gör en preliminär varpordning i önskad bredd.
När jag sedan varpar randen som jag beräknat till 20 trådar så visar det sig kanske att garnet räckte till 22 trådar. Då får randen bli 22 trådar och jag justerar varpnotan.
I det här fallet blev de flesta ränderna några trådar bredare än min första beräkning och efter ett tag såg jag att jag kunde ta bort en färgkombination som kändes lite tveksam.

Hängde ni med? Varpningen tar lite längre tid än vanligt och det gäller att hålla koll på siffror och garner. Men det är verkligen tillfredställande när garnerna går åt nästan helt och hållet.


Det börjar bli knepigt

Jag rensar i mitt garnlager. Sju uppsättningar med halsdukar av restgarner har det blivit hittills i vinter. Fler ska det bli, men nu börjar det bli knepigt att få ihop garnerna till något bra. HÄR finns halsdukarna.

I fyra av de sju halsduksvävarna har jag varpat med två garner, ett tvåtrådigt garn med ca 3.000 meter/kg och ett hälften så tunt garn av lite olika sort. Blandningen har gett ett bra resultat. Men nu är vissa garnsorter slut (det är ju förstås det som är meningen) och jag måste snart börja tänka i andra banor.

Och så är det färgerna. Först tog jag de färger som jag tycker är enklast att använda. Nu är det mest ”svåra” färger kvar. Röda nyanser är vackra, blå likaså. Men det är en liten utmaning för mig att använda dem. Garnerna ligger framme i arbetsrummet och jag tassar runt och försöker se vad jag ska göra.

Halsdukar av restgarner – väv nummer sju

Den sjunde halsduksväven av restgarner är klar.

Varpen består återigen av ullgarn 28/2, den här gången med tre trådar i olika färg tillsammans i solv. Jag har solvat 1234143214. Halsduken till höger är trampad på samma sätt som solvningen. Inslaget är ullgarn 6/1. I halsduken till vänster har jag trampat lite hur som helst och gjort en oregelbunden randning av små mängder restgarner.

HÄR finns halsdukarna av restgarner samlade. Fler halsdukar är på gång i mitt huvud, men nu blir det en liten paus i vävandet. Det finns annat också som behöver göras!

Halsdukar av restgarner – väv nummer sex

Äntligen blev det en dag med lite sol och jag kunde ta en bild utomhus med någorlunda bra färgåtergivning.

Till den sjätte halsduksväven av restgarner valde jag samma garner som i väv nummer två. HÄR finns mer information om mina restgarnsvävar. Väv nummer två finns näst längst ner i flödet. Varpen består av ullgarn 28/2. Fyra trådar i olika färg går tillsammans i solv och rör. Inslagsgarnet är ett tvåtrådigt ullgarn med ca 5.500 m/kg. Den här gången blev halsdukarna rutiga. Bindningen är kypert 2/2 som vänder med skarp anslutning både i varp- och inslagsriktning.

För att inte bli handlingsförlamad av alla möjligheter har jag satt upp några regler för mig själv när jag väver halsdukarna av restgarner. Första regeln är förstås att bara använda garner som finns i mitt lager. (Det är absolut förbjudet att springa iväg till någon av stans garnaffärer och komplettera med en färg eller struktur som skulle passa riktigt bra.) Jag gör inga infärgningar utan får nöja mig med de färger som finns bland mina garner. Enda tillåtna bindning är kypert och det är fyra skaft som gäller.

Väv nummer sju sitter i vävstolen. Jag fortsätter så länge jag tycker det är roligt.

Halsdukar av restgarner – väv nummer fem

Ytterligare en halsduksväv av restgarner är klar. Den här gången sorterade jag ut vita, gula och gråa garner till varpen, ullgarn nr 6/1 och 6/2. Till den vänstra halsduken räckte varpgarnet 6/2 även till inslag. Randningen är oregelbunden. Den högra har inslag av vitt 6/2 och tre olika, men till förväxling lika, beigegula växtfärgade garner, färgade för ca 40 år sedan. Informationen om vilka växter jag använde har försvunnit. Randningen har en tydlig rapport.

Det finns fortfarande gott om passande garner som räcker till många fler halsduksvävar och jag fortsätter ett tag till. Men när lagret minskar blir det allt svårare att kombinera olika färger och olika typer av ullgarner till fina halsdukar.

HÄR finns mer information om mina restgarnsvävar.

.

Halsdukar av restgarner – väv nummer fyra

Randig i svart, grönt och turkos är varp nummer fyra i projektet att väva halsdukar av mina restgarner. HÄR har jag samlat inläggen om restgarnsvävningen. Den ena halsduken har grönt inslag med oregelbundna ränder i svart. Den andra har svart inslag och ränder i rester från varpningen.

Som tidigare så har jag plockat ihop garner med passande färger och vägt dem. Med utgångspunkt från kunskapen om hur många meter det är per kilo av de olika garnerna har jag räknat ut hur många trådar jag kan varpa av varje sort, i det här fallet drygt fem meter till två halsdukar. Sen har jag tänkt fram och tillbaka, tagit bort garner, lagt till garner och ändrat mig gång på gång.

Jag varpade med en tråd ullgarn 6/2 och en tråd diverse garner, både entrådiga och tvåtrådiga, som ungefär motsvarar 6/1. Så här mycket, dvs lite, var kvar av några garner efter varpningen.

.

Varptätheten är 5,5 trådar/cm, dvs en tråd i rör i en 55-rörsked, precis som i de tidigare restgarnshalsdukarna. Bindningen är kypert 2/2. Inslaget i den gröna halsduken är ullgarn 7/2 från en upprepad tröja, titta HÄR. Det svarta garnet kommer också från en halvfärdig upprepad tröja, en blandning av ull och silke, titta HÄR.

När väven är nerklippt och fransarna drejade tvättar jag halsdukarna i ca 40-gradigt vatten med lite milt schampo. De får ligga i varsin plasthink tills vattnet kallnat och under tiden kramar jag dem försiktigt ett par gånger. Sedan kör jag sköljning och centrifugering i tvättmaskinen och avslutar med strykjärnet inställt på ull och med mycket ånga.

Ett par sorter fick som sagt bli ränder i den svarta halsduken. De nya resterna räcker nog inte till något mer.

.

Halsdukar av restgarner – väv nummer tre är klar

Väven är nerklippt, fransarna är drejade och halsdukarna är tvättade. Den tredje halsduksväven av restgarner är klar och jag är nöjd med resultatet. Jag hade lite svårt att hitta rätt inslagstäthet och borde kanske ha försökt att fösa ihop inslagen en aning till. Men det är ändå en bra känsla i de båda halsdukarna, bättre än vad jag trodde när jag vävde.

HÄR såg det ut när jag visade för ett par dagar sedan.

Nu har jag röjt och städat kring vävstolen och det är tydligen dags för julledighet, sägs det. Men nästa vecka kommer det nog upp en ny väv.

Hoppas ni får en lugn och fin helg!

Halsdukar av restgarner – väv nummer tre

Garnerna har vägts, jag har räknat på hur mycket varp jag kan få ut av varje sorts garn, jag har valt garner, valt bort och gjort nya val. Till sist bestämde jag mig för att de här garnerna skulle bli varp i den tredje uppsättningen halsdukar av restgarner.

Varpar gör jag med en tråd ullgarn 6/1 och en tråd 6/2. Mina anteckningar visar hur många trådar varje garnblandning räcker till vid en varplängd lagom för två halsdukar. Totalt kan jag varpa 386 trådar, men det räcker med 240. Så jag väljer bort garn igen och tänker på vilka garner som lämpligen kan sparas till en annan varp.

”Var inte så himla feg och ordentlig” säger jag till mig själv och gör en oregelbunden varp. Till inslag blir det ungefär samma färger som i varpen. Inslagsgarnet är samma sort som i den förra restgarnsväven, titta HÄR. Inte heller på inslagsränderna är det någon ordning. Jag randar lite hur som helst. Nu vill jag väva ner snabbt för att se hur det blir! Bilder med bättre skärpa och bättre färgåtergivning tar jag när halsdukarna är klara och dagarna blir ljusare. Det vänder ju om ett par dagar!

.

Mer restgarner i vävstolen

Så här års, i decembermörker utan dagsljus, är det svårt att få till några bra bilder på min pågående väv. Det spelar ingen roll hur jag riktar belysningen, tänder och släcker olika lampor, det blir ändå blänk och oskärpa.

Jag fortsätter att väva halsdukar av mina restgarner. Den här gången består varpen av ullgarn 28/2 (ca 14.000 m/kg), ett långfibrigt, starkt, slätt och glänsande kamgarn. Garnet var rester redan när jag köpte det för ca 30 år sedan. Många kilo följde med hem från en lagerrensning hos en liten textilfabrik som tillverkade mössor på sina stickmaskiner. Flera kilo finns fortfarande kvar i mitt lager, men mycket har gått åt som inslag till de flesta av mina mer än 40 uppsättningar av sjalar i varptaqueté, titta HÄR.

Som sagt, nu fick garnet bli varp. Jag varpade med fyra trådar, en ljuslila, en rosa, en turkos och en mörkt blågrön. De fyra trådarna går tillsammans i solv och rör och motsvarar en tråd med ca 3.500 m/kg.

Tre halsdukar blir det. Inslagsgarnet är ett tvåtrådigt ullgarn med ca 5.500 m/kg. Det blir en halsduk med rosa inslag, en med blått och en med lila. Det ser fint ut i vävstolen. Men om jag tänkt rätt och om det verkligen blir så bra som jag hoppas vet jag först när väven är nerklippt och halsdukarna är tvättade.

Nästa väv är på gång i huvudet och nästa och nästa…

Restgarner i vävstolen

Pågående projekt borde avslutas innan nya påbörjas, men vävlusten kom över mig. Halsdukar av restgarner blir det. En del av garnerna ur lagret har jag plockat fram på arbetsbordet, men det finns mycket mer. Jag väger och räknar och försöker kombinera färger och kvalitéer till varp och inslag.

Till första varpen, en kort till två halsdukar, tar jag ullgarn i neutrala färger. Till inslag blir det garn som jag växtfärgade runt 1980. Någon enstaka färg finns det ett helt hekto av, men mest är det smånystan.

Nästa varp blir nog färggrannare.

.

.