Kategoriarkiv: Annat textilt

Japansk inspiration

I vintras blev jag tillfrågad om jag ville vara med på Fiber och färg, årets sommarutställning på Frövifors Pappersbruksmuseum. Mitt val blev att använda material som redan fanns i skåpen; tygbitar och trådar färgade på olika sätt med skrot, med växter från omgivningen, med hushållsrester och med indigo. Jag sneglade lite mot Japan (museet har en permanent utställning av japanska förpackningar) och sydde egna varianter av kassar och påsar, tsuno bukuro och azuma bukuro. Googla! Repen tvinnade jag för hand av remsor från ett utslitet lakan.

Utställningen pågår t o m 2017-08-31, se mer HÄR.

 

Ögonen dras mot textilierna

Häromdagen var jag på en snabb visit i Stockholm. Jag hade ärenden att uträtta och hamnade bland antikaffärerna på Upplandsgatan. Fint porslin, fina möbler och pryttlar fanns det gott om, men det var textilierna som fångade min blick. Bolstervarstyget på kudden har några år på nacken.

Här skulle jag gissa på 1940-tal eller kanske 1950-tal.

1950-tal?

Den broderade spegelramen var lite svår att fota i trängseln bland alla grejer. Kanske är den från 1960-talet. Eller är det någon som vet?

Behöver jag mer tyg? Nej. Men några tygbitar var svåra att motstå och fick följa med hem.

Carl Johan De Geer på Eskilstuna Konstmuseum

Detta bildspel kräver JavaScript.

Carl Johan De Geers utställning Ledtrådar visas över sommaren på Eskilstuna Konstmuseum, t o m 2017-08-20.

Vid första besöket koncentrerade jag mig på de tryckta tygerna. Häromdagen tittade jag på några av hans filmer. Nästa gång kanske det blir skisserna som får det mesta av min uppmärksamhet. Eller installationerna. Eller fler filmer. Utställningen är en spännande upptäcktsfärd i De Geers liv och konstnärskap och det är mycket att ta in när femtio år av arbetsglädje och dystopi redovisas. Varför blir det som det blir? Ledtrådarna finns i berättelser om släkt och vänner, i skisser, målningar, foton, filmer, texter, installationer.

Fiber och Färg

Erik Torstenssons växtfärgade sidentyger fladdrar skira i vinddraget på Frövifors Pappersbruksmuseum. Erik är en av åtta medverkande i utställningen Fiber och Färg som hade vernissage idag 2017-05-27. Övriga utställare är Kajsa Forsberg, Kathie Pettersson, Camilla C Hickman, Lena Hellström, Mia Olsson, Lisa Brunnegård och jag.

Gör en utflykt i sommar till Frövi, ca 3 mil nordost om Örebro, och se mer fint och intressant än det lilla jag visar här. Öppettider, vägbeskrivning mm finns HÄR . Titta på utbudet av workshops också på museets hemsida! Utställningen pågår t o m 2017-08-31,

Mia Olsson använder bland annat sisalfibrer till sina textila verk. Hon färgar fibrerna och fogar ihop dem. Här har hon veckat fiberarket och format till en tredimensionell textil skulptur.

Kathie Pettersson gör sitt eget papper. De blå pappersarken har hon gjort av fiber från mullbärsträd och färgat med pigment. Arken är hopknutna med garn som hon har lagt in i pappret vid tillverkningen. Till bilden i bakgrunden har hon använt abacafibrer, lin och krita.

Camilla C Hickmans rumsavdelare är vävda i slingerväv. Hon har vävt av ett blandgarn silke/merino och färgat med indigo.

 

Bussutflykt – del 4

Sista stoppet på bussresan i torsdags 2017-05-18 var hos Hälsinge Linneväveri i Näsviken. Bakom den blå dörren döljer sig ett litet familjeägt väveri, med lin- och vävkunskaper i flera släktled, med ett 10-tal gamla industrivävstolar. Vi fick en kort men innehållsrik föreläsning om verksamheten och kunde sedan titta oss omkring lite på egen hand.  Två personer sköter det hela. En person ansvarar för vävningen och vävstolarna, från att tänka ut och stansa mönstren i hålkortsremsorna till att klippa ner de ibland flera hundra meter långa vävarna. Den andra personen synar, fållar och administrerar. Det var intressant att se och höra att det finns en så småskalig och flexibel textilindustri. Trots att de allra flesta deltagarna på resan väver själva, så shoppades det en del. Även jag hade ett par dukar med mig hem.

Läs mer HÄR.

HÄR finns alla fyra inläggen om bussresan till Hälsingland.

 

Bussutflykt – del 2

Holma 1

Nästa stopp på bussresan i torsdags, 2017-05-18, var hos Holma Helsingland i Forsa. Där pågick en liten mässa med försäljning av garner, böcker och vävtillbehör. Jag hade nog förväntat mig lite mer innehåll.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men jag var nöjd ändå. Gamla fabriksmiljöer är fascinerande och jag gick en sväng med kameran. En gång i tiden sysselsatte linspinneriet hos Holma Helsingland hundratals arbetare, enligt uppgift ca 700 personer på 1930-talet. År 1972 flyttades större delen av verksamheten utomlands och nu står en stor del av de enorma fabrikslokalerna tomma. Men Holma Helsingland finns fortfarande som varumärke för vävgarner av hög kvalitet och färgning av garnet sker i lokalerna i Forsa. Jag hade gärna knallat runt ytterligare en stund, tittat mig omkring och pratat mer med ”gubbarna” som jobbade med garnerna. Men bussen skulle vidare.

För några år sedan tolkade brodösen/konstnären Ulrika Mars arbetet i spinneriet med stygn, med utgångspunkt från gamla foton och med arbeterskornas livsvillkor i centrum. HÄR finns en artikel från Dala Demokraten.

HÄR finns alla fyra inläggen om bussresan till Hälsingland.

Lätt som en plätt

Egentligen tycker jag att stolarna är finast utan dynor. Men det är skönare att sitta på textil än direkt på sitsen. I mitt tyglager fanns ett vadmalsliknande tyg, ett valkat ylletyg, som jag köpt för att brodera på. Kvalitén på tyget är emellertid inte den bästa, så det känns lite onödigt att lägga tid och tråd på att pryda tyget. Men till att sitta på duger det bra.

Jag måttade in storleken på dynorna med en mall av tidningspapper, klippte två cirklar till varje dyna, nålade ihop tygerna i kanten och sydde några varv på symaskin med svart sytråd. Gjort i en handvävning och lätt som en plätt. Nu sitter vi lite mjukare.

 

Påskpynt

Påskriset på gågatan och andra ställen här i stan är pyntat med rosetter av band i ekologisk bomull i år. Eskilstuna kommun hittade ingen leverantör som kunde garantera att påskfjädrarna inte kommer från levande djur och att inga djur har lidit skada vid framställandet av pyntet. Och då blev det så här fint!

Jag är inte så bra på att pynta hemma, men till påsk brukar jag i alla fall ta fram ett par små söta virkade hönor inköpta för länge sedan i en by i bergen på Kreta. Dem hade jag tänkt visa nu, men det verkar som om hönsen har försvunnit i flytten. (Annat som fortfarande är borta efter 4 månader är skoborstar och skokräm samt alla mina raka stickor.) Så istället för hönor blir det samma kycklingar som jag visade förra påsken. HÄR finns en beskrivning om någon vill göra egna.

 

 

Sprättar upp och gör om

Lite trevlig och avkopplande handsömnad var allt som var kvar att göra. Trodde jag. Det visade sig emellertid att jag hade snurrat till det helt och hållet och vänt tygerna åt fel håll. Så himla klantigt. Bara att sprätta upp och göra om. Lugn och tålamod. Det blir nog bra till slut, men ett par timmar senare än beräknat.

Hellre laga än köpa nytt

 

Redskapen ska ju helst bara fungera, utan krångel. På min gamla nystvinda, som snurrat tusentals varv, hade flera pinnar gått av. Jag tejpade ihop dem provisoriskt med maskeringstejp. Det höll inte så länge och jag muttrade någonting om att köpa ny. Men så fick jag lite hjälp och nu är pinnarna lagade. Nystvindan snurrar vidare.

 

Fårfesten i Kil

farfest-1

Nu är jag hemma igen efter intensiva och roliga dagar på Fårfesten i Kil. Så här tomt i Sannerudsskolan var det bara på torsdagskvällen när utställarna packade upp och innan de mer än 9.000 besökarna vällde in under tre dagar. I bakgrunden till höger anas Karin, Kate och Marianne, tre av de många entusiasterna i Fåreningen Fårfest i Kil som lägger ner så mycket arbete och omtanke på att skapa en fantastisk fest för alla som kommer till Kil.

Precis som förra året (titta HÄR) hann jag inte se så mycket mer än det som fanns alldeles intill mig. Hos Louise Ström, Språngmurs AB, gick det att prova att väva band i brickvävning och förstås beundra alla fina band som Louise vävt. Ulla-Britt Sätter, Hantverkstorpet, hade dukat upp med prover på många garntekniker och visade olika varianter av nålbindning, krokning och virkning. Hos Jeanette Rångeby, JAR Form, fanns material för att prova på skarvsöm.

Om knappt ett år, i mars 2018, är det dags igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Skamligt och respektlöst!

kauppi-2

Ett par minuters gångväg från mig finns en stor vävnad av Sten Kauppi (1922 – 2002), Vidd och rymd från ca 1980. Den hänger i foajén hos Fortifikationsverket i Eskilstuna. Där passerar många människor varje dag, i byggnaden finns t ex en lunchrestaurang öppen för allmänheten. Men titta så det ser ut! kauppi-3

Nästan halva konstverket täcks av reklamskyltar för företag som finns i huset. För att hitta signaturen och se mer av väven får jag krypa in bakom skyltarna.

Skamligt och respektlöst!

kauppi-1
Väven köptes in av Statens Konstråd när Fortifikationsförvaltningen (en myndighet som sorterar under Finansdepartementet och som förvaltar en del av statens fasta egendom, t ex sådana som är avsedda för försvarsändamål) utlokaliserades till Eskilstuna från Stockholm på 1970-talet. På bilden från Majlis Stenmans bok Kauppi ses konstnären i arbete med just denna väv.

kauppi-4

Uppfräschad häxruska

fore

Just nu ställer Anna Sjons ut hos Konsthantverkarna i Stockholm, t o m 2017-01-25 (titta HÄR). Jag hoppas att jag hinner se utställningen. Om inte, så kan jag i alla fall glädja mig åt  häxruskan som jag köpte när hon ställde ut hos Konsthantverkarna i Örebro någon gång för bortåt 20 år sedan.

När ruskan var ny hade den röda bär överst, eller rättare sagt infärgade kikärtor, uppträdda på den cirkelrunda metalltråden. Men kikärtorna har spruckit och trillat bort. Ett par av de ursprungliga torkade apelsinskalen har också gått sönder. Så nu får häxruskan en uppfräschning. Jag sätter till lite rött igen genom att trä en lång rad torkade rönnbär runt ringen. De trasiga apelsinskalen byter jag ut mot ett par kinesiska emaljfiskar. Mindre fiskar får avsluta rönnbärsgirlanden.

Kanske var ruskan finare när den var lite naknare? Men inga större ingrepp har gjorts och det är lätt gjort att ta bort mina tillägg.

efter-2efter-1efter-3

Firar jul, det gör vi nästa år

inflyttning

Så mycket julfirande har det inte blivit här hos oss i Eskilstuna. Senaste veckan har vi ägnat åt att packa upp flyttkartonger och försökt organisera allt i nya hemmet. Mycket jobb återstår, men nu är i alla fall golvet fritt från lådor. Många kartonger är fortfarande ouppackade, t ex låda nr 46, som innehåller växtfärgningsgrytor och står i förrådet. Andra lådor är bara inställda i skåp, men ska packas upp så fort vi skaffat hyllor och backar till skåpen, t ex nr 17 som innehåller färgat och ofärgat garn till yllebroderi.

Fint fynd

rya-2

Det behövs en hel del nytt nu när det snart är dags att flytta. Ja, nytt för mig i alla fall, men gärna begagnat. Därför är jag så nöjd med mitt fynd från Erikshjälpen, en ryamatta för 150 kr, 120 x 170 cm i färger och mönster som jag tror kommer att passa bra. Mattan är hel och ren, men får ändå en uppfräschning ute i snö och sol.

350 föremål ur en björk

bjork-2

Så mycket fin, rolig, användbar och inspirerande slöjd det kan bli av en enda björk! 25 m hög och 30 cm i diameter var björken som 22 slöjdare delade upp mellan sig i projektet Ur björk. Inte mindre än 350 slöjdade föremål blev resultatet av deras arbete. Dessutom ökade värdet på björken ca 30 – 50 gånger när den förädlats till slöjd jämfört med om den exporterats som bräder, enligt projektbeskrivningen. Teoretiskt sett, skulle jag nog gissa. Det finns ju helt andra marknadskanaler för att sälja bräder än för att sälja slöjd.

Slöjden turnerar i en utställning. Just nu, t o m 2017-01-15, finns föremålen på Norrköpings Stadsmuseum (titta HÄR). Jag tog en sväng dit för ett tag sedan när jag hade ett annat ärende åt det hållet.

Här koncentrerar jag mig på sådant som för tankarna till textil. Översta bilden: Om man inte vill eller kan brodera en dyna så går det ju att pryda pallen med skuren och målad dekor inspirerad av traditionella yllebroderier.

bjork-7

Fantastiskt fina nålhus.

bjork-5

Ask i näver, dekorerad med kläde och stygn.

bjork-8

Flugsmälla i tuskaftsflätad näver.

bjork-3

Näverburk med fina stygn.

Två bandgrindar.

bjork-6

Finurliga rullar för tryck på tyg eller papper.

bjork-1

Praktisk krympburk till garnnystan.

Projektet Ur björk kom till på initiativ av en grupp slöjdare och drivs i samarbete med hemslöjdskonsulenterna i Region Värmland och Slöjd i Väst/Västarvet. Läs mer HÄR.
HÄR, i ett annat sammanhang, pratar Helena Åberg, hemslöjdskonsulent i Sörmland, med P4 Sörmland om björken som slöjdmaterial.

Jag brukar vara noga med att ange upphovspersonen när jag visar andras objekt på bloggen, men om det fanns uppgifter om vem som gjort vad i utställningen, så har jag tyvärr slarvat bort den informationen.

Slöjdade souvenirer

borste-1

borste-2

Nu dök den plötsligt upp, min försvunna lilla samling med borstar och  kvastar. Långt in i ett skåp bland alla möjliga andra saker hade de gömt sig, mina souvenirer i form av slöjdade vardagsföremål. Jag tror att jag minns varifrån sakerna kommer. Den översta kvasten, omknuten med ett indigofärgat rep, har jag nog köpt i Peking.

borste-10

Denna är troligen från Marocko.

borste-3

Den här kan vara från Sydafrika.

borste-7

Den här urblekta borsten har jag nog gjort själv på någon kurs, av lummer.

borste-9

Och så en vanlig svensk gammaldags disktvaga.

Sex år med bloggen

Shibori 1

Idag för sex år sedan, 2010-09-13, gjorde jag mitt första inlägg på bloggen. Stort tack till alla er som läser! Utan er skulle det just inte vara någon mening med att hålla på. Särskilt tack till Hanna, som hjälpte mig att komma igång.

Besöksstatistiken visar att väldigt många besökare kommer hit via bilder på Pinterest. Det är ju roligt och jag blir förstås lite nyfiken. Jag följer länkar bakåt för att försöka se vilka bilder som lockar flest besökare, men det inte alltid så lätt att begripa siffrorna hos Pinterest. Jag upptäcker i alla fall att den översta bilden, reservagefärgning med burklock, tycks vara den som guidar flest besökare hit. Bilden finns på ca 7.500 anslagstavlor, om jag tolkar siffrorna rätt. Bilden är från 2012 och finns på det HÄR blogginlägget.

aDSCF5621

Ungefär lika många har sparat bilden med fågeln, en lagning av ett hål i en tröja.  HÄR  finns bilden på ett blogginlägg från 2010.

s7

Grytlapparna av Hisako Hagiwara, som jag köpte på en utställning på länsmuseet i Härnösand 2013, titta HÄR, finns just nu på drygt 2.500 anslagstavlor på Pinterest. Tyvärr följer ett fel med ibland när bilden delas vidare, nämligen att konstnären Dorothy Caldwell skulle vara upphovsperson. När jag upptäckte felet började jag skriva i kommentarer att uppgiften var felaktig, men efter ett tag gav jag upp.

En dag vid symaskinen

nålbrev 2

Nästan hela dagen tog det att sy fem nålbrev. Innan själva sömnaden kunde påbörjas ägnade jag en hel del tid till att välja och kombinera tyger. Och innan dess letade jag idéer på nätet och sydde ett nålbrev som prov för att försöka komma fram till det smartaste och mest rationella sättet att sy. Roligt var det, särskilt att plocka med tygerna, och det kan hända att jag syr fler en annan dag.

nålbrev 3

Snurra och vika fram, snurra och vika fram, snurra och…

daglilja 3

Någon som minns kafferepet  som jag i långsam takt tvinnade av begagnade kaffefilter förra hösten? Om inte, titta HÄR och HÄR. Samtidigt som jag gjorde kafferepet testade jag att tvinna vissnande blad av daglilja från trädgården (Hemerocallis, titta HÄR). Det gick jättebra och jag hann göra en kort repstump innan andra viktigare uppgifter tog över. När jag skulle fortsätta efter någon vecka var det för sent. Då hade hösten kommit för långt och bladen hade vissnat alltför mycket.

daglilja 1

Igår, 2016-08-20, kollade jag ner bland dagliljornas blad och såg att de som låg längst ner mot marken verkade vara perfekta till rep. Jag kunde försiktigt rycka loss de vissnade bladen, fuktiga vid roten och torra i topparna. Jag drog bara upp ett par blad åt gången, delade dem försiktigt i två delar på längden och började tvinna. Det gick bra! Sju meter vackert rep blev det igår. Idag fortsätter jag en stund med det monotona och meditativa arbetet. Snurra och vika fram, snurra och vika fram, snurra och vika fram…

daglilja 2

Skolslöjd

Detta bildspel kräver JavaScript.

Förra veckan visade jag ett gammalt lagat örngott (titta HÄR) och fick en kommentar från en kvinna som sa att hon lärde sig lappa i skolan i 5:e och 6:e klass 1960 – 61. Jag kom att tänka på en gammal arbetsbok från skolslöjden (för övrigt nästan det enda jag har sparat sedan jag var barn) och letade fram häftet. Det står inte vilken klass eller vilket år den är från, men jag skulle gissa på 5:an, eller kanske 6:an, och då vi hamnar någonstans kring 1965. Boken är tryckt 1957.

Vi sydde prover för hand och på maskin. Vi lärde oss olika stygn och olika sömmar och vi lärde oss att lappa. I häftet finns beskrivningar på isättning av hängare och knytband, klippning och skarvning av snedremsa, hur knapphål sys på olika sätt beroende på tvinningen på tråden mm.

Boken är förstås klädd med skyddspapper. Att gå till Hellströms Manufakturaffär och välja omslagspapper hörde till förberedelserna inför varje nytt skolår. Det här rutiga pappret, som jag valde för ca 50 år sedan, när jag var 12-13 år, det skulle jag kunna välja även idag. Och det får mig att fundera på när och hur en människas preferenser skapas när det gäller färg och form…

Två lakan med söm på mitten

lakan 1

Bland mina fådda, loppisfyndade och sparade textilier, avsedda till mattrasor, hittar jag två slitna gamla lakan med stora revor. Båda har en längsgående söm på mitten, men lakanen är skarvade av två helt olika anledningar.

Bomullslakanet på översta bilden är skarvat på grund av slitage. När lakanet började bli slitet på mitten klipptes det itu på längden. Stadkanterna syddes ihop och de nya, lite slitna långsidorna fållades. Lakanet kunde användas ett bra tag till. Sådana ”vända” lakan minns jag från min barndom.

Skarven på det andra lakanet har en helt annan förklaring. När jag tittar lite noggrannare så visar det sig nämligen att lakanet består av två smala hopsydda våder med stadkant i båda sidor. Tyget är med största sannolikhet handvävt. Bindningen är kypert med bomullsgarn i varpen och lingarn som inslag. Lingarnet ser ut att vara handspunnet. Det är en stor reva i tyget, men till största delen är det i ganska bra skick. Ska jag verkligen klippa det här fina tyget till mattrasor? Eller vad ska jag ha det till? Jag funderar ett tag till innan jag eventuellt strimlar tyget med saxen.

lakan 2 a

lakan 2 b

 

Mer från Siggebohyttan

Siggebohyttan 1

Siggebohyttans bergsmansgård utanför Lindesberg visar hur ett förmöget bergsmanshem såg ut runt år 1860. HÄR är ett tidigare blogginlägg från Siggebohyttan och HÄR finns information om öppettider, evenemang mm. Den spännande mangårdsbyggnaden innehåller  3 kök och 14 rum, bl a festsalen med väggmålningar.

I varje rum finns många intressanta detaljer att upptäcka, som den här fint dekorerade vävspännaren, …

Siggebohyttan 2

en trave vävskedar …

Siggebohyttan 3

och en bit slitet originaltyg, ser det ut som, på en elegant gammal säng, som fått nya delar av ohyvlat virke.

Siggebohyttan 4

 

En randig tygbit

Randigt tyg 1

I lördags åkte jag till Lata Pigan och tänkte att jag skulle köpa något fint retrotyg att sy en sommarklänning av. Det var mitt första besök och jag hade verkligen ingen aning om att jag skulle mötas av sådana mängder med tyger från 1960- och 1970-talen. Många tyger var fantastiskt fina, andra var fina och så fanns det en del som inte var riktigt lika fina. Det enorma utbudet gjorde mig handlingsförlamad och jag kunde inte välja.

Istället rotade jag runt i några lådor och korgar fyllda med all möjlig udda textil. Där fångade mitt öga en randig liten tygbit och nu är tyget mitt. Jag är så nöjd med mitt fynd!

Tyget är handvävt i inslagsrips och biten mäter ca 80 x 40 cm. Varpen består av brunt bomullsgarn, kanske grovlek 20/2 eller 24/2, två trådar tillsammans, 10 dubbla trådar/cm. Inslaget är ett tunt 2-trådigt lite blankt ullgarn och inslagstätheten varierar mellan ca 34 och 44 trådar/cm. Det finns några små hål i tyget, men jag är säker på att det kommer till användning ändå på ett eller annat sätt.

Kanske hör tyget till någon folk- eller bygdedräkt. Tacksam för upplysningar om någon känner igen tyget! (Klicka på bilderna, så blir de större, gå tillbaka med ”bakåtknappen.)

Lata Pigan finns i en lada utanför Enköping, titta HÄR.

Randigt tyg 2

 

Smakprov från Bryggeriet i Nora

Helena Bröms

Här är bara några få smakprov av allt spännande, intressant och inspirerande som de ca 25 utställarna visar just nu på Bryggeriet i Nora i textilutställningen Den blå tråden.  Gör en utflykt till Bryggeriet och se mycket mer! Sista utställningsdag är 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17. Läs mer  HÄR  och HÄR.

Överst Helena Bröms: ”It’s got to be some order around here!”

Lena Jerlström 2

Lena Jerlström 1

Lena Jerlström:  ”Bakhåll”

Ulrika Berge 2

Ulrika Berge: ”Vattenväxter”

Ulrika Berge 1

Ulrika Berge: ”Stjärnögon”, detalj

Margita Dahlström 1

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”

Margita Dahlström 2

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”, detalj

Johanna Wallin

Johanna Wallin: Stickad tröja, detalj

Erik Torstensson

Erik Torstensson: ”Garnpelare”, detalj. I bakgrunden ett av sju ”Isbjörnsspöken”

Lena Hellström

Lena Hellström: Indigofärgad shibori

Gun-Britt Croft-Griggs

Gun-Britt Croft-Griggs: Tröja i ull med lammullssnirklor

Mari-Anne Renholm

Ann-Marie Renholm: ”Imorgon ska jag flyga”

Jeanette Rapp

Jeanette Rapp: ”Vänner”

Matkassar

Matkassar

Nu har jag gjort något jag tänkt på länge, sytt två kassar att ta med när jag handlar mat. Tyget var en duk, som låg bland textilier jag fått av någon till mattrasor. Fort och lätt gick det att sy. Jag mätte lite ungefärligt på en papperskasse och korrigerade storleken så att jag skulle få ut två kassar av duken utan några tygrester. Det blev bra!

Ett par gånger har jag glömt kassarna hemma när jag åkt och handlat mat, men nu ligger de i bilen, redo för nästa gång.

Olika uttryck

Carina Marklund 2

I Stockholm igår såg jag två intressanta och sevärda textilutställningar med helt olika uttryck. Trots olikheterna finns ändå något gemensamt hos de två konstnärerna. De låter verken befinna sig fritt i rummet, utan begränsande ramar. Båda utställningarna pågår ytterligare en vecka t o m 2016-04-23.

Hos manos på Renstiernas gata är en vägg täckt med Carina Marklunds broderier. Figurerna – djur, växter och föremål – är utklippta ur kläde. På klädet har Carina använt bitar av sina egna screentryck som applikationer tillsammans med broderi på symaskin och för hand.

Mer information finns HÄR på manos hemsida. Läs mer om Carina Marklund HÄR.

Carina Marklund 1

Några minuters promenad från manos ligger textilgalleriet Fiberspace på Katarina Bangata. Där visar Deepa Panchamia  verk i papper och i textil. De fritt hängande textilierna är uppbyggda av små fyrkantiga tygbitar i siden, linne och bomull. Fyrkant efter fyrkant har sytts samman för hand till objekt som växer i alla riktningar.

HÄR hos Fibespace finns mer information och HÄR är Deepa Panchamias hemsida.

Deepa Pancamia 1

Deepa Panchamia 2

Påskpyssel

kyckling 2

Lite påskpyssel i sista stund? Kanske några små kycklingar? Beskrivningen, som jag gjorde till någon barnverksamhet för länge sedan, hittade jag häromdagen när jag sorterade gamla papper.

Det behövs småbitar av tyg som inte rispar sig t ex kläde eller vadmal, kanske ett par pärlor, tråd att sy med, lite stoppning som ull, tygrester eller något annat. Den som vill kan förstås brodera några stygn också. Kycklingarna blir ca 5 cm höga inklusive kam.

kyckling 3

kyckling

Små glimtar från helgens Fårfest i Kil

Detta bildspel kräver JavaScript.


En mycket intensiv och rolig helg har jag haft på 2016 års upplaga av Fårfesten i Kil. Jag var där som utställare och hann inte se så mycket mer än det som fanns alldeles i min närhet. Där fanns brodöser från Täcklebo Broderiakademi i Karlstad, slöjdande kvinnor från gruppen Yalla Värmland, prova-på-aktiviteter för alla åldrar och hemslöjdskonsulenter som pratade ull och garn.

Flera vänner och bekanta besökte Fårfesten för första gången och alla sa att de inte riktigt hade förstått hur omfattande den här festen är. I år var det ca 150 utställare som visade ull, garn, tyg och redskap för den som vill göra själv, kläder och accessoarer av ull, böcker om textilt hantverk, lammkorv och fårost och mycket mer. Och så förutsättningen för alltihop,  livs levande får. Dessutom fanns det en hel rad med kurser och föreläsningar att välja mellan. En helt fantastisk fest för alla sinnen!

HÄR finns Fårfestens hemsida. Gör en notering redan nu i kalendern inför nästa år. Vecka 9 2017, då ses vi i Kil!

Tur och skicklighet

Gunillas matta

”Det krävs skicklighet för att ha tur.” Ungefär så sa Ingemar Stenmark en gång för länge sedan till en reporter som pratade om vilken tur han, Ingemar alltså, hade haft i ett vinnande åk nerför skidbacken.

Nu säger jag samma sak om min vän och kollega Gunilla (HÄR är hennes hemsida). För det var ju inte bara tur när hon fyndade en röllakansmatta för 350 kr på Erikshjälpen. Skicklighet och kunskap inom textil- och formområdet krävs också för att upptäcka guldklimparna bland det alldagliga. Genom mattans signatur ID kunde Gunilla konstatera att den är designad av Ingrid Dessau.  En liknande matta, men större och gul, såldes för 26.000 kr på Bukowskis för ett par år sedan.

Byta gardiner

julgardiner

”Och vet du vad dom gör?”
”Nää?”
”Dom byter gardiner!!!”
”Vadå byter gardiner?”
”Jo, dom byter gardiner. Dom har julgardiner, påskgardiner, sommargardiner – en massa olika gardiner för olika tillfällen.”
”Nähä?”
”Jo, det är sant. Dom byter gardiner.”

Samtal (på engelska) avlyssnat häromåret mellan två engelska damer, varav den ena skaffat sig kunskaper om våra märkliga vanor genom sitt äktenskap med en svensk man.

Underliga figurer och främmande träd

indiskt tyg 3

Vad är det för underliga figurer som står bland träden? Ja, träden ser också ganska främmande ut. Hela tyget är lite märkligt.

indiskt tyg 2

Mönstret, som upprepas om och om igen med små variationer, ser ut att vara ritat för hand med någon sorts penna. Ungefär på mitten vänder motivet.

Vad är tyget tänkt att användas till? Materialet är ett tunt bomullstyg och måtten ca 110 x 245 cm. Är det kanske en dupatta, en sjal?

Tyget fick följa med mig hem från Indien för många år sedan. Då och då tar jag fram och tittar på det. Kanske är det dags att låta figurerna komma till liv i ett eller annat broderi.

indiskt tyg 1

Snurrigt

Monica Nilsson 1

Snurrar för fullt gör det på Almgrens Sidenväveri. Monica Nilsson agerar discjockey och sköter fem manipulerade skivspelare, där trådrullar snurrar runt, runt och trådarna spinns till  korviga rep. Idén fick hon när hennes konstnärskollega rensade i ateljén och tänkte slänga skivspelarna. Men Monica tyckte att de istället kunde användas till något och då blev det så här. Lite galet, och det gillar jag! Vad det ska bli till slut vet ingen, men en liten del av materialet ska användas till en sidenvävnad i samarbete med Soja Enbuske, jacquardväverska på Almgrens.

Monica Nilsson 2

Monica Nilsson är en av 45 konstnärer i FAS, Fiber Art Sweden (titta HÄR), ett nätverk för konstnärer verksamma inom textilområdet. Nu ställer sju av dem ut på Almgrens under rubriken Skrida till verket, läs mer HÄR. Den som vill se Monica Nilsson sköta skivspelarna får passa på tisdag – onsdag – torsdag kl 11 – 16. Då finns hon oftast där och snurrar. Utställningen pågår t o m 2015-11-07.

På utställningarna hos Almgrens skänker miljön i lokalerna en extra dimension till verken. Kanske särskilt mycket denna gång, då konstnärerna har använt sig av sidenväveriets rum och historia för att få fart på tankarna, för att hitta en riktning och för att sätta igång –  skrida till verket.

Material-loppis – vilken bra idé!

garn 2

Om en vecka, söndag 2015-09-27, är det material-loppis i Wadköping i Örebro. Örebro läns slöjdförening och Slöjd i Örebro län (hemslöjdskonsulenterna) är arrangörer och meningen är att slöjdmaterial som ligger och skräpar ska få komma till nytta hos nya ägare.  Visst är det en bra idé!

Jag har bokat ett bord och hoppas kunna minska lite på mitt materiallager. Idag börjar jag med att titta igenom vävgarnerna. Här finns till exempel lintowgarn nr 12 som jag nog aldrig kommer att väva av, ca 20 kg i ett 15-tal färger. Prissättningen funderar jag lite på, men jag lovar att den som har behov av garnet kommer att kunna göra ett riktigt bra köp.

När jag har gått igenom garnerna står lådorna med pärlor, knappar och sybehör på tur. Lite böcker kanske jag också tar med till Wadköping. Förhoppningsvis hamnar en del av sakerna hos nya ägare. Det kan ju förstås också hända att jag fyndar och hittar precis det där som jag inte visste att jag behövde. Men jag måste lova mig själv att inte ha mer saker med mig hem än jag tog med mig dit.

Vi ses väl om en vecka?

Materialloppis flyer 2

Hårkonst och boktips

Nina Sparr 2

Nina Sparr från Våmhus är hårkulla i femte generationen. Just nu, t o m 2015-09-23, visas hennes hårkonst hos Konsthantverkarna i Örebro. Av människohår tillverkar hon eleganta smycken, diadem, brudkronor, tavlor och mycket mer, ofta i kombination med guld. Det händer också att hon stickar av håret. I utställningen finns ett stickat underställ, linne och trosor, kanske mest för att väcka uppmärksamhet. Men det var inte ovanligt att människohår stickades till strumpor förr, med eller utan inblandning av ull. Vårt hår är starkt, vattenavstötande och materialet finns ju nära till hands. Passa på att se detta unika hantverk om du befinner dig i närheten av Örebro!

Nina Sparr 1

På teckningen syns ett redskap som används av hårkullorna, en rundel av trä med hål i mitten. Håret flätas på ett intrikat sätt med stråna upplindat på pinnar.

Mormorsresan 2

Bilden (av Claes Bäckström) finns i boken Mormorsresan (1959) av Edith Unnerstad (kanske mest känd för Kastrullresan). Boken har jag minnen av sedan jag var barn. Den fanns inte i bokhyllan  hemma, så det måste ha varit vår fröken i folkskolan som läste högt för oss i början av 1960-talet. Tolvåriga Anders får följa med hårkullorna, sin mormor och moster, på en resa från Våmhus i Dalarna via Stockholm till Helsingfors och Petersburg. Författaren har gjort grundlig research och säger i förordet att ”somligt i boken är sant och annat är dikt”. Äventyret utspelar sig för ca 100 år sedan, före revolutionen i Ryssland. Det är dåliga tider och befolkningen måste ge sig iväg från hembygden i Dalarna för att tjäna pengar på sina hantverkskunskaper. Kvinnorna gör peruker, lösflätor och smycken av hår och männen tillverkar korgar. Boken köpte jag häromdagen på Bokbörsen. Läs den!

Mormorsresan 1

Ullfestival i Sparreholm

Båvens Spinnhus 1

Länge har jag tänkt att jag skulle besöka Båvens Spinnhus. Igår blev det äntligen av och då var det många fler än jag som åkte till Sparreholm.  Det var nämligen Ullfestival, med  fårklippning, visning av spinneriet, försäljning och demonstrationer av hantverk med ullanknytning. Det blev ett par riktigt trevliga timmar vid Båvens strand.

Kerstin Karlén berättade och visade alla moment i processen där ull förvandlas till garn. På spinneriets hemsida finns bra information, titta HÄR.

Båvens Spinnhus 2

Båvens Spinnhus 3

Båvens Spinnhus 6

Båvens Spinnhus 4

Båvens Spinnhus 5

OpenART i Örebro

Ai Weiwei

Ännu finns det tid att åka till Örebro och sommarens stora konstevenemang OpenART. Skan­di­naviens största biennal för samtids­konst i det offent­liga rummet pågår till och med 2015-09-06. HÄR finns all information.

72 konst­närer från 20 länder i Europa, USA, Asien och Syda­me­rika är inbjudna och visar sammanlagt 130 konst­verk. Runt om i stan, utomhus och inomhus, kan besökarna ta del av  instal­la­tioner, skulpturer, måleri, foto, ljud, video osv. Och allt är gratis! Det är bara att göra som många, många andra, hämta en karta och knalla runt bland konsten.

Här är några få smakprov, med lite textil inriktning.  Ai Weiweis verk Think Different (How to hang workers’ uniforms) hittar man utan utställningskartan. Mellan butikshusen på Köpmangatan hänger ca 375 kinesiska arbetsuniformer från världens största elektroniktillverkare. Företaget har ca 1,2 miljoner anställda runt om i världen. Verket vill uppmärksamma de ofta omänskliga arbetsvillkoren som leder till själv­mord, upplopp och döds­fall.  HÄR finns mer information och HÄR berättar Ai WeiWei själv om sitt verk.

Ulrike Kessl 1

Installationen på Rådhusets fasad består av strumpbyxor, skänkta av örebroarna.  Konstnären heter Ulrike Kessl. Läs mer HÄR.

Fler strumpbyxor finns inne på varuhuset Krämaren, där tomma butikslokaler får fungera som konstgallerier i sommar.

Ulrike Kessl 2

Telefonfåren håller koll på vad som händer inne på Krämaren och utanför. Fåren har jag sett på bild tidigare i internationella textilmagasin, så nu var det kul att se dem på riktigt. Konstnären heter Jean Luc Cornec och HÄR finns mer information.

Luc Cornec

På Krämaren finns också mitt favoritverk, av det jag hunnit se än så länge, Letters from Utopia av Eri Kassnel. Hon har använt sig av gamla brev, av sina egna och gamla fotografier,  klippt och skurit och satt ihop igen, ibland med stygn. På OpenART visas 49 bilder, hennes plan är att göra ytterligare 50. Läs mer HÄR, fortsätt gärna in på hennes hemsida också.

Eri Kassnel 2

Eri Kassnel 1

 

Gardiner

Fönster 5

En möglig gardin i trasor. Ett trasigt fönster som släpper in vind och vatten. En övergiven gård på en äng högt uppe på berget, utan elektricitet och utan farbar väg. Hit kom vi på en vandring på Bergslagsleden. Platsen heter Bromsjöbodar. Maria Lang besökte den övergivna byn och använde intrycken därifrån till deckaren En främmande man (1962), läs mer HÄR.

Bromsjöbodar

Fönster 2

Fönster 3

Fönster 1

Nostalgi

Malmköping 1

Regnet öste ner igår och kallt var det också.  Besöket på Gammaldags Marknad i Malmköping blev inte riktigt så där mysigt som vi hade tänkt oss. Men det var ändå, som vanligt, roligt att umgås en dag med några vänner från skoltiden.

Det passade bra att komma undan skyfallet på det lilla textilmuseet vid hembygdsgården. Bland mycket annat fanns några fina gamla kartonger, sådana som butikerna en gång i tiden packade kundernas klädinköp i. Hos Hagmans på Landsvägsgatan köptes kläder när jag var barn. Men skräddare Tordin/Thordin, som övertog skrädderiet efter Malm,  fanns inte kvar då. Malm var verksam ca 1910 – 1943/44 och Tordin till 1953. Titta HÄR.

Malmköping 3

Malmköping 2

Torkväder

Tvätt

En fördel med att bo på landet är att tvätten kan torkas utomhus. Och en fördel med att jobba hemifrån är att det går att passa på att köra tvättmaskinen när det är torkväder, som idag.

(Pappersklippet köpte jag på julmarknaden i Olney i England.)

Smakprov från Fårfesten

Fårfest 2015 1

Fårfesten i Kil är över för den här gången. Efter tre intensiva och härliga dagar hoppas jag verkligen att jag har tillfälle att återkomma nästa år. Jag hann inte så mycket mer än att finnas på plats och prata framför allt om broderi och färgning, serva kunder och byta några ord med bekanta från förr och nu.

Korta stunder glesnade det bland besökarna och då fanns det möjlighet att lära känna grannarna lite bättre. På min ena sida fanns Anna Malmström med företaget AnnaMaa Design. Hon är handtryckare och trycker sina egna mönster och bilder. Fåren finns på en kudde och trycket är gjort på ylletyg. Hon har bara använt två färger och formerna är enkla. Det kan se lätt ut, det är ju ”bara” att trycka.  Men i verkligheten är det just det här som är det svåra, att förenkla och strama upp och behålla exakt rätt komponenter. Mer av Anna finns HÄR.

Fårfest 2015 3

På min andra sida hade jag Andrus och Eve från Estland. Eve tovar bilder, kläder och accessoarer med mönster och former inspirerade bland annat av hällristningar. En del detaljer kände jag också igen från estniska folkdräkter, som broderiet på handledsvärmaren ovan. Ullen kommer delvis från deras egna får på en gård en bit utanför Tallinn. Eve höll i en av många kurser under Fårfesten. Hon lärde ut hur hon rulltovar ihop två lager ull i olika färger och sedan försiktigt klipper ut motiv i det översta lagret. Nedan en detalj av en stor väggdekoration. Så snyggt det blir med de distinkta klippta formerna i kontrast till den mjuka ullen!  HÄR är deras hemsida.

Fårfest 2015 2

Fårfest 2015 4I rummet intill var det inte handarbete, utan fotarbete. Ulrika Hjärpe, museipedagog på Skansen, stod i en träbalja och stampade vadmal. Hon hade rest till Kil med sina kollegor Lillemor Larsson-Haga (HÄR är förresten Lillemors blogg) och Osva Olsen för att visa och berätta om vadmal och om återbruk av ylle. Intressant och lärorikt!

Det här var bara en pytteliten del av allt som fanns att upptäcka, lära sig och inspireras av på Fårfesten. Och nu är det bara ca 360 dagar kvar till nästa gång!

 

Lokalt, småskaligt och svårt att motstå

Ängstorp 1

Egentligen behöver jag inte mer garn, egentligen vill jag äta mer vegetariskt och egentligen ska jag inte äta godis. Men ibland dyker det upp saker som inte går att motstå, till exempel en del riktigt fina lokalproducerade varor på julmarknaden på Frövifors Pappersbruksmuseum i söndags.

Det tvåtrådiga garnet från Ängtorps Finull är spunnet hos Filmakeriet i Kilafors, men finullsfåren föds upp bara någon mil härifrån, utanför Fellingsbro. Det är något speciellt med natursvart
(= mörkbrunt) garn som gör att jag ofta frestas att köpa, så ett hekto vardera av vitt och natursvart kom med hem.

Korin

Ull och garn från rasen gotlandsfår ser helt annorlunda ut och har andra egenskaper. Fåren som har lämnat ull till det här garnet garnet finns hos företaget Korin i Närkes Kil, lite norr om Örebro. Solkustens Ullspinneri har spunnit. Alldeles nya var de härligt ulliga träskorna, tillverkade  på skofabrik i Örebro och klädda med päls från Korins gotlandsfår. Varken garn eller träskor köpte jag, men lite korv ligger i kylen. Köttet i korven kommer förstås också från gotlandsfåren och en charkfabrik i Örebro har gjort en specialtillverkning.

Korin 2

Bergslagspraliner

De små läckerbitarna  från Bergslagspraliner kunde jag inte heller motstå.  Godsakerna tillverkas på Stripa gruvområde lite norr om Lindesberg. Till eftermiddagskaffet i söndags blev det ett par praliner, en med smak av kaffe och en med saffran.

Jaha…

Tate 2

En textil skulptur med namnet The Weave of Textile Language i den gigantiska turbinhallen på Tate Modern i London – jag var både nyfiken och förväntansfull. Men jag måste nog säga att jag blev besviken. Tyg, visserligen specialtillverkat i Indien efter konstnären Richard Tuttles anvisningar, lindat och draperat runt en enorm träkonstruktion; lite mer än så hade jag nog väntat mig. Men visst, det är alltid intressant att se hur konstnärer disponerar denna jättelika lokal. Läs mer HÄR.

Tate 1

I klädkammaren

Galge 3

Jag letade efter en klänning i klädkammaren och hittade gamla galgar. Den från Sjöbergs på Tomtebogatan 15 i Stockholm hamnade nog hos mig när gick på gymnasiet i Eskilstuna och delade lägenhet med en kompis med anknytning just till Tomtebogatan. På galgen från NK Flickkonfektion hängde för länge sedan en rosaprickig klänning som min faster köpte till mig. Jag var kanske i 6-årsåldern när jag fick klänningen, min första, och under många år den enda, som inte var hemsydd.

Titta vilken fin böj det är på galgen från Danielssons Kappaffär i Eskilstuna. Och vilket arbete det ligger bakom galgen från Kapp Ahl, skiktlimmat böjträ.

Galge 1

Galge 2

Mer från Fårfesten i Kil

fårfest 15

Kravallslöjds insats på Fårfesten i Kil var att visa att det går att spinna garn på lite vad som helst, bara det roterar. Skivspelare och elvisp gick bra. Men köttkvarn, nej, det går inte att veva fram garn på en köttkvarn. Där försökte de lura oss.

fårfest 7

Det fanns mycket garn att klämma på och kanske köpa. En del var mer lockande än annat, till exempel Tant Koftas handfärgade garner.

Fårfest 1

Båvens Spinnhus, ett nystartat spinneri i Sörmland, berättade gärna om hur man provar sig fram med olika ullsorter för att spinna garn med speciella egenskaper. Det vackra garnet på bilden är Z-tvinnat och spunnet av en blandning av finull och Leicester.

Fårfest 3

Min namne Elisabeth Jansson (Elisabeth med ”h”, jag stavar utan ”h”) hade laddat upp med svampfärgad ull i ljuvliga kulörer. Bara att sätta igång och karda!

Sett på Fårfesten i Kil

fårfest 6

Här är något av det jag fastnade speciellt för av allt som fanns att beskåda på Fårfesten i Kil 2014.  Margareta Björkäng Eriksson har stickat sofföverdraget och de tuffa kuddarna.

fårfest 11

Två tovande tjejer från Ryssland respektive Estland med företaget Marienwool sålde färgglada tovade skor, med gummisula för utomhusbruk. De gröna skorna – åh, jag vill ha!  Men det fanns tyvärr inga skor i min storlek. Ett par prickiga tofflor blev det istället, trots köpstopp.

Fårfest 2

Vantar i fårskinn med tryck från Härjedalens Fjällfäll.

fårfest 9

Och så en trave väskor, eller skräppor, från Täpp Lars Arnesson .

Fårfest i Kil

fårfest 8

Nu i helgen, 28 febr – 3 mars 2014, är det Fårfest i Kil, en mässa som bjuder på allt som har med får att göra. Jag åkte dit i går i en fullsatt chartrad buss från Lindesberg. Fullsatt med besökare och utställare var det också i Sannerudsskolan, där mässan äger rum. Fullt i mitt huvud är det idag, det kommer mer här så snart jag har sorterat intryck och bilder.

fårfest 16

En tur till Värmland är ett bra alternativ till Vasaloppet imorgon. Har man väl kommit till Kil, ett par mil norr om Karlstad, så hittar man rätt om man följer björkruskorna med ulltussar och de stickade vimplarna som pryder gatorna. Läs mer HÄR.

fårfest 14

Det är så här det går till

Blixtlås

Så här går det till när arbetsrummets skåp och lådor fylls till bristningsgränsen.  Jag behöver en dragkedja till en ny väska åt mig själv. När det finns passande blixtlås på en loppis för bara några kronor, ja då köper jag inte ETT utan TIO. Är det någon som känner igen sig i beteendet?