Kategoriarkiv: Sybehör

En dag vid symaskinen

nålbrev 2

Nästan hela dagen tog det att sy fem nålbrev. Innan själva sömnaden kunde påbörjas ägnade jag en hel del tid till att välja och kombinera tyger. Och innan dess letade jag idéer på nätet och sydde ett nålbrev som prov för att försöka komma fram till det smartaste och mest rationella sättet att sy. Roligt var det, särskilt att plocka med tygerna, och det kan hända att jag syr fler en annan dag.

nålbrev 3

Nålbrev

Nålbrev 1

Små tygbitar som blev över när jag sydde den HÄR klänningen låg kvar vid symaskinen. På nätet råkade jag hitta en sömnadsbeskrivning till ett nålbrev (titta HÄR)  som passade perfekt till mina rester.

Nålbrev 2

Nålbrev 3

Jag la till en ficka inuti som inte fanns i beskrivningen. Nålbrevet var roligt att sy, med sashikoinspirerade stygn som håller ihop tyglagren och ger stadga. Men originalet var lite för stort, tyckte jag. Och så ville jag göra fickan på ett annat sätt. När jag ändå var igång så blev det fyra nya nålbrev, lite förminskade och lite förändrade. Yttertyget är linne, färgat  med indigo, rost och lite annat.

Nålbrev 4

 

Belysning från förr

Kumla 6

Igår var det höstdagjämning och nu blir det allt mörkare. Lamporna tänds både ute och inne. Men hur såg de egentligen att handarbeta förr, innan det fanns elektrisk belysning? Den frågan dyker upp när man beundrar skickligheten i gamla broderier, spetsar och annat handarbete. Kan det här vara en del av svaret? På Skoindustrimuseet i Kumla har skomakaren en ”lampa” bestående av en glaskula med vatten för att sprida och förstärka lyset från ljuset.

En liknande belysning såg jag häromåret i magasinet på Museum of English Rural Life, MERL, i Reading. Där fanns en anordning som enligt uppgift använts av knypplerskor och som bestod av fyra vattenfyllda glaskulor på en ställning med ett ljus i mitten,  HÄR är en av kulorna.

Är det någon som vet mer?

Om ordet ”maschma”

Elisabet 3

I förra veckan skrev jag om sypåsar, maschmor, titta HÄR.  ”Maschma” (stavas även marsma) är ju ett märkligt ord. Enligt en uppgift som jag fått tidigare från hemslöjdskonsulenten i Luleå är det en försvenskning av ett samiskt ord för påse. Gun (Pysselfarmor) sökte information och hittade ordet ”pasma”. Sameslöjdskonsulent Sanna Larsson kunde bekräfta att  ”pasma” är lulesamiska för den manliga elddonspungen, främst i Gällivareområdet.

Nu har jag fått mer information från Sanna Larsson. Hon har hört sig för om ordet och skriver så här i ett mejl:

Har undersökt ordet Pasma ytterligare och fått fram följande från Lisbet Kielatis, slöjdlärare på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk:
”Basmá” – kanske med 2 s = elddonspung. 
Anta Pirak o MA Kuoljok använde det ordet, enligt Harald Grundström (författare). 
”Átjá-eller áddjábassmá” = röksvamp. 
Lisbet säger dock att det inte var på Gällivare-området…
Kanske ordet för röksvamp har gett namn till elddonspungen?
Nå, ville bara dela med mig av mina efterforskningar. 

När man provar de tre orden i munnen – pasma, basma, maschma –  känns det inte så konstigt om ett ”b” har ändrats till ett ”m”. Språk och ord är spännande!

 

Alla behöver en maschma!

Elisabet 1

Sypåsarna dyker upp ”överallt” nu. På broderikurser, brodericaféer och i andra sammanhang där brodöser träffas är det alltid någon som har en maschma (eller marsma, båda stavningarna används), som ingående studeras, fotas och ritas av. Och nästa gång man träffas finns det fler personligt utformade maschmor att beundra. Och så syns de förstås på bloggar! Det är ett behändigt litet handarbete som kan dekoreras efter tycke och smak. Dessutom är resultatet i hösta grad användbart. Intressant är att modellen oftast inte vandrar vidare med hjälp av ett färdigt mönster, utan enbart med hjälp av öga och hand.

Modellen till sypåsen har samiskt ursprung. Enligt hemslöjdskonsulenten i Luleå är ordet maschma/marsma är en försvenskning av ett samiskt ord för påse. Gun, som har sytt en av maschmorna nedan, har letat efter ordets ursprung och hittade ordet ”pasma”. Samma ord fick jag också bekräftat av sameslöjdskonsulenten, som säger att ordet ”pasma” är lulesamiska för den manliga elddonspungen, främst i Gällivareområdet.

Söker man på ”elddondspung” på Digitalt Museum hittar man en påse, som onekligen ser ut som de sypåsar vi syr nu. Klicka HÄR. Söker man på ”sypåse” på  hittar man bl a den HÄR och under sökordet ”sypung” finns den HÄR.

Elin har sytt många maschmor, till sig själv och till andra. Här är några exempel. Hon har använt en nedtecknad arbetsbeskrivning, men har förstås satt sin egen prägel på  påsarna. HÄR är Elins blogg (Med nål och tråd).

Elin 1

Elin 2

Elin 3

Elin 4

Gun gjorde en lite större maschma. Hon konstruerade ett eget mönster efter att ha sett maschmor, t ex Elins, på brodericafé och andra ställen. Gun bloggar HÄR (Pysselfarmor).

Gun 1

Gun 2

Gun 3

Madde har förstås sett maschmor i verkliga livet, men när hon ville sy en egen letade hon på Google. HÄR är Maddes blogg (Designmadde).

Madde 1

Madde 2

Madde 3

Yvonne såg Guns sypåse, och min, på kursen i yllebroderi i Hölö för ett par veckor sedan. Hon undersökte hur de var sydda, ritade ett eget mönster och visade sin nysydda maschma på Facebook efter ett par dagar.

Yvonne 1

Yvonne 2

Yvonne 3a

Min egen maschma, översta bilden, sydde jag för mer än 10 år sedan. Den rymmer nålar, en liten sax, fingerborg, måttband, ett par trådrullar och lite annat. Mönstret kommer från Erik Thorell, chef på Skansens Klädkammare, som vi hade som gästlärare på HV Skola och som i sin tur har fått mönstret från Norrbotten.

Elisabet 2

Elisabet 3

Tack Elin, Gun, Madde och Yvonne för att jag fick låna era bilder!

 

Det är så här det går till

Blixtlås

Så här går det till när arbetsrummets skåp och lådor fylls till bristningsgränsen.  Jag behöver en dragkedja till en ny väska åt mig själv. När det finns passande blixtlås på en loppis för bara några kronor, ja då köper jag inte ETT utan TIO. Är det någon som känner igen sig i beteendet?

Det ena leder till det andra

Nåldynor

Hur tänkte jag?  Jag behövde stoppningsull till en broderiworkshop, där deltagarna skulle sy nåldynor. För sent insåg jag att att det bara går åt några gram ull till varje nåldyna.  Jag köpte ett helt kilo, jag som måste försöka minska mitt materiallager. Men det ledde i alla fall till att jag sydde de här nåldynorna. Kanske leder det också till att jag på allvar tar tag  i en gammal tanke att sy leksaker, dockor och mjuka djur, nu när jag har material till stoppning, Som vanligt: det ena leder till det andra.

Gammalt blir nytt

BB 1

Häromdagen var jag på Bra Begagnat tillsammans med broderikamrater från Täcklebo Broderiakademis lokalgrupp i Örebro. Utanför ordinarie öppettider fick vi strosa runt utan trängsel i den fräscha butiken och välja bland kläder, tyger, sybehör, möbler och allt annat som lämnats in för försäljning. Vårt uppdrag är att använda oss av broderi och göra något nytt av det gamla. Lördag den 23 februari (och kanske fler onsdagar och lördagar t o m den 20 mars) kommer några av oss att finnas på Bra Begagnat och visa hur man kan förnya med stygn.

Jag kom hem med en klänning, en kjol, en väst, en kofta, en broderad duk och ännu lite mer som ska förvandlas. En rolig utmaning! Jag såg ju också en del av vad de andra brodöserna valde och är mycket nyfiken på vad som kommer att hända.

BB 2

Vakthundar

Den här hunden som håller reda på  trådrullar, nålar och sax såg jag hos Blås&knåda i Stockholm.

Eleonor Boström heter keramikern. Från hennes hemsida, som finns  HÄR,  har jag lånat bilder på fler trevliga figurer. Damen med måttbandet är väl fin! Och hunden med nåldyna på ryggen!

Nålar i farmors syskrin

Visst är den charmig, den här nåldynan i form av en gris! Den har tillhört Madeleines farmor. Det har även den här förpackningen med knappnålar med varningstext.

VARNING
I handeln förekomma utländska knappnålar af järn, förvillande lika våra af mässing. Sådana nålar rosta och förstöra det föremål, vari de fästas. Köp därför aldrig knappnålar, som ej bära vårt nedanstående skyddsmärke.

Farmors syskrin

Igår var jag hos Madeleine, som syr kläder och odlar grönsaker, och tittade på hennes fina samling av gamla sybehör och annat textilt, det mesta arvegods efter hennes farmor. Madeleine och jag ska göra en liten utställning med titeln ”Farmors syskrin” i en monter på Lindesbergs bibliotek till Vinterspår.  Jag ska leta igenom mina skåp. Här finns nog också en del saker som kan passa in i utställningen.

Vinterspår är ett kulturevenemang i Lindesbergs kommun, som äger rum första helgen i februari, nästa år, 2011,  4 – 5 februari.

Ett stort sortiment ”påsfärger”.

Vackra askar innehållande bland annat spolar med silketråd.

Kragar och andra spetsar, bortsprättade från kläder, förvarade i en sliten ask.

Gamla trådrullar

Ett riktigt fynd gjorde jag för ett tag sedan, flera små kartonger med sytråd i vackra färger. Jag minns inte riktigt när rullarna i trä ersattes med plast. Någon gång runt 1970? Hur som helst så måste de här fina trådrullarna vara minst 40 år gamla. Tråden håller lika bra som ny. Det var bara den svarta som hade blivit lite skör. De svarta rullarna fick bli dörrknoppar på skåp i mitt arbetsrum.

Köpa knappar i Berlin

Berlin är en spännande stad! Prisvärd också, nu när Euron är billig. Det tar bara 1½ timme att flyga från Skavsta, Nyköping.

Ett måste är att besöka Knopf Paul, knappaffären på Zossener Strasse i stadsdelen Kreuzberg, tunnelbanestation Gneisenaustrasse. Men kolla öppettiderna på hemsidan först! När man har fått sitt lystmäte på knappar mättat kan man behöva mätta magen också. Gå Zossener Strasse söderut ett par kvarter till Bergmannstrasse. Där finns en välsorterad saluhall med bra matställen.