Kategoriarkiv: Broderi

Berättande stygn

Ett bibliotek är ju fyllt med spännande, intressanta, informativa, lärorika berättelser i form av ord. Den här veckan, t o m 2020-10-23, går det också att ta del av en berättelse formad av stygn på mitt närmsta bibliotek, Eskilstuna Stadsbibliotek. Med broderi berättar gruppen De estlandssvenska kulturbrodöserna om de estlandssvenskar som flydde över Östersjön från Estland 1944. Gruppmedlemmarna tillhör själva dem som flydde eller är ättlingar till flyktingarna och finns spridda i ett område ett 10-tal mil från Stockholm. Genom sitt arbete med nål och tråd vill de bevara minnet av och föra vidare kunskap om flykten och om vad som sedan hände dem som fick skapa sig ett nytt liv i Sverige. På museet i Hapsal i Estland broderas samtidigt en annan tapet av en grupp estlandssvenska kvinnor. Deras berättelse handlar om dem som blev kvar i det av Sovjet ockuperade Estland. De två broderierna kommer att visas tillsammans när de är färdiga. HÄR finns information om estlandssvenskarna, en språklig minoritet som kom till Estland på 1200-talet.

De båda broderierna är ritade av en formgivare på Aibolands museum i Hapsal med utgångspunkt från kvinnornas minnen och erfarenheter. Broderiet som visas i Eskilstuna är fortfarande under arbete. Ett parti i mitten av tyget är helt tomt, utan stygn, och de brodöser jag träffade på biblioteket lät ivriga att sätta igång igen. Materialet är moulinégarn på linnetyg och storleken är 5,8 x 0,5 cm. Stygnen är till största delen kedjestygn. Färgsättningen är skickligt gjord och stygnens olika riktningar, elegant lagda, ger liv till motiven. Titta t e x på mannens rock. Den är sydd med flera grå nyanser och kedjestygnens riktning betonar plaggets former.

Det finns mycket att titta på och fundera över i bilderna, i berättelsens innehåll och i det omsorgsfullt utförda arbetet med stygnen.

Brodera vitt på vitt

För ett tag sedan köpte jag några fina gamla märkböcker hos Axelinas Manufaktur på ReTuna Återbruksgalleria här i Eskilstuna. En bok blev det också, Brodera vitt på vitt av Elsie Svennås från 1967. Böckerna har legat framme på mitt arbetsbord och jag har bläddrat i dem emellanåt. Igår sorterade jag in dem i bokhyllan och upptäckte att där redan fanns ett exemplar av Brodera vitt på vitt.

Det är ju dumt att jag har två böcker. Mycket bättre är det om boken kan glädja någon annan broderiintresserad person. Så nu lottar jag ut den bland dem som handlar i min butik på bloggen under perioden 1 oktober – 15 november 2020. HÄR finns butiken. (Boken har en liten skada i ryggen.)

Blå kudde

En kudde är klar. För ett tag sedan visade jag de första stygnen på kudden, titta HÄR. Där finns också en nästan likadan kudde, men i andra färger. Nu blev det blått bottentyg, vita applikationer, stygn i svart garn och i rött som jag färgat med krapp. Tyget i flärparna i hörnen är också färgat med krapp.

Till baksidan valde jag ett randigt tyg ur gömmorna, Radio X från 10-gruppen. Det framgår inte vem som har formgett. Kanske Tom Hedqvist? Någon som vet? Just detta tyg hittar jag inte när jag googlar.
Uppdatering: Har fått bekräftat att det är Tom Hedqvists ränder.

 

En kudde med cirklar

För ett tag sedan visade jag början till ett broderi, gamla skisser och prover, titta HÄR. Nu finns det en färdig kudde. Ylletyget kommer från Harry Hedgren. Garnet är ett ullgarn, redgarn 20/2, samma sorts garn som finns i min butik på bloggen, men just detta är efsingar från halsduksvävar. Stygnen är läggsöm,  franska knutar och något som kanske kan kallas för en variant av Y-stygn. I hörnen satte jag tofsar av ett ripsband i passande färg som fanns i mina gömmor. Tyget på baksidan köpte jag för många år sedan när Hemslöjden i Örebro hade utförsäljning innan verksamheten lades ner.

Senare i höst kommer jag vara gäst hos Konsthantverkarna i Örebro och då finns kudden i deras butik.

En variant i andra färger är på gång.

Märkstramalj

Om ett par veckor, 2020-09-05, är det dags för Hemslöjdens Dag. Här i Sörmland planeras inga fysiska möten mellan människor den dagen, men Hemslöjdsföreningen Sörmland gör en digital satsning på broderier med märkstramalj, titta HÄR. Resultatet kommer att visas på föreningens sida på Facebook. Hela hemslöjdsrörelsen har märkningar och monogram som tema just nu och på Instagram, #hurmärkerdu, går det att se olika typer av märkningar, nya och gamla, från hela landet.

Märkstramalj används till trådbundna broderier, ofta monogram, på tyger där trådarna inte går att räkna. Stramaljen nålas eller tråcklas fast på tyget där stygnen ska placeras och när stygnen är klara pillas stramaljen bort. Det händer att jag syr korsstygn på det sättet, men jag har aldrig tidigare använt just märkstramalj. Jag brukar istället ta små restbitar av olika lite glesa linnetyger, sånt som råkar finnas i skåpen. Nu delar hemslöjdsföreningen ut bitar till den som vill ha och jag passade på att prova.

Jag gjorde en skiss, plockade fram moulinégarn och bitar av växt- och rostfärgade tyger. Korsstygnen sydde jag först med tre trådar moulinégarn eftersom jag ville att stygnen skulle täcka ytan helt.

Det blev lite för kompakt så jag gjorde ett nytt försök med två trådar och då blev det bättre.

Kanske får mina bokstäver bli början till broderade bilder. Kanske sys tygbitarna ihop med andra tyger till påsar på något sätt. Eller kanske blir tygerna bara liggande i ett skåp. Kul att sy var det i alla fall.

Ingen vävning just nu

 

Egentligen hade jag tänkt sätta igång med vävning nu i augusti. Men det är alldeles för varmt för att tänka på halsdukar och för att färga garn. Istället planerar jag ett nytt yllebroderi. Jag  friskar upp gamla idéer, tittar på prover som jag sydde för några år sedan och letar upp bilder på tidigare skisser, den här t ex.

Ofta använder jag det här sättet att skissa. Jag klipper former i papper och flyttar runt på den tänkta ytan. Nu ska det bli en kudde 40 x 40 cm. Sällan sparar jag själva skissen, utan fotar, flyttar om pappersbitarna på olika sätt, fotar igen och sparar bilderna.

Här är en ny skiss som nog blir grundtanken i det nya broderiet.

Än så länge har jag bara bestämt mig för former och proportioner. Nu återstår att välja färger och stygn. Ska jag ha blå applicerade cirklar på vit botten? Gula cirklar på grön botten? Eller någon annan färgkombination? Jag funderar en stund till.

Broderiböcker

Solen skiner och innan det blir alltför varmt ute plockar jag fram en hög med böcker ur min bokhylla, sätter mig i skuggan på balkongen, bläddrar och läser lite här och där. Alla de här böckerna gavs ut under några år kring 1980, ett ambitiöst projekt av LTs Förlag. Ämnet är landskapssömmar, landskapsbroderier, bygdebroderier, ortstypiska broderier eller vad de nu ska kallas. De gamla broderierna sätts in i sitt historiska och kulturella sammanhang. Stygn, material och mönsterformer beskrivs. Broderierna blir förlagor eller inspiration till nya handarbeten, ofta präglade av utgivningstidens smak, mode och materialtillgång. Jag känner igen namnen på många av de formgivare som bidrog med mönster och även namnen på författare. Nio böcker har jag i serien. Gavs det ut fler? Någon som vet?

Böckerna på bilden uppifrån och ner:
Broderier från Medelpad, Maj-Britt Kristiansson, 1981
Svartstick, Anna Hådell, 1980
Järvsösöm, Berit Eldvik, Brita Åsbrink, 1979
Delsbosöm, Märta Brodén, 1979 (första upplagan kom 1974)
Anundsjösöm, Maj-Britt Kristiansson, 1978
Sollerösöm och Delsbosöm, Lill-Anna Bälter, 1976
Hallandssöm, Britta Johansson, 1977
Hängkläden från Blekinge, Ragnvi Hyllstedt, 1982
Jämtlandssöm, Birgit Jansson, Anita Persson, Inga Lisa Petersson, 1981

Några bilder ur böckerna:Hallandssöm. Beskrivningar på bottensömmar.

Järvösöm. Draperi komponerat av Kerstin Ekengren. Enligt bildtexten kan mönster beställas hos B Åsbrink i Järvsö, men det gäller nog inte längre. Till lampskärmen och paradhandduken finns beskrivningar i boken.

Delsbosöm. Till vänster takduk komponerad av Brita Rendal-Ljusterdahl, beskrivning finns i boken. Till höger monogram komponerat av Lena Nessle.

Blommor i vas

Blommorna från den förra kudden jag broderade (titta HÄR) sitter nu i vas. I höst finns kuddarna i butiken hos Konsthantverkarna i Örebro, där jag kommer att vara tillfällig gäst under några månader.

Jag funderar på nästa broderi, plockar i skåpen och tar fram gamla skisser, broderiprover, små tygbitar med broderade blommor, krappfärgat tyg, efsingar och andra vävgarnsrester. Det saknas inte material. Nu ska bara materialet kombineras med de lite ostrukturerade idéer som finns i huvudet.

Växtfärgning och tvistsöm

Igår eftermiddag (2020-08-06) gjorde vi en utflykt till Vårfruberga klosterruin. Där pågick en i Coronatider förkortad version av Klostrets Dag, arrangerad av Föreningen Vårfruberga Kloster. Vårfruberga ligger vid Mälaren, med drygt 3 mil till Eskilstuna och ett par mil till Strängnäs. På platsen fanns ett nunnekloster från ca 1280 till strax efter reformationen, dvs under ca 250 år.

I år låg fokus på Fogdöbonaden, ett broderi från slutet av 1400-talet som tidigare fanns i Fogdö kyrka, några kilometer från Vårfruberga. Numera finns bonaden på Historiska Museet i Stockholm (inventarienummer SHM 23128:16). Broderiet är med största sannolikhet utfört av nunnor på klostret. Föreningen Vårfruberga Kloster har låtit göra en fotografisk avbildning av broderiet i skala 1:1 och den visades upp igår. Inbjudna föreläsare var Maria Neijman och Amica Sundström med det gemensamma företaget Historical Textiles. Amica är också anställd på Historiska Museet. På bilden syns Amica och ena halvan av den fotograferade bonaden. På marken ligger bilder med uppförstorade detaljer.

Broderiet är i huvudsak utfört i tvistsöm, en yttäckande teknik. Vanligtvis används stygnen i geometriska mönster och inte som här i figurer.

Stygnen är sydda med ullgarn i många färger på ett linnetyg vävt i panama. Små glimtar av tyget går att se där ullgarnet har försvunnit. Garnet är förstås växtfärgat och Maria Neijman berättade om hur det gick till. Färgarna, som var yrkesmän, använde på medeltiden ett fåtal färgämnen. Rödfärgarna använde krapp och kermes, blåfärgarna använde vejde och till gult användes vau. Med olika färgstyrka, överfärgningar, färgning på ull i olika färg och med olika tillsatser skapades en bred färgskala.

Jag vill förstås gärna se originalet, särskilt baksidan! Färgerna är troligen bättre bevarade på baksidan och det skulle också vara intressant att se hur stygnen ligger där.

Länkar för den som vill veta mer:
Fogdöbonaden, titta HÄR  och HÄR
Vårfruberga kloster, titta  HÄR
Tvistsöm, titta HÄR
Historical Textiles, titta HÄR

Vårfruberga är värt en utflykt även när det inte pågår ett evenemang. De här bilderna tog jag tidigare i somras, en dag med regnet hängande i luften och med oss som enda besökare.  Det finns ett fint bad och Strängnäs domkyrka anas långt bort genom diset.

 

Nyststjärnor

Först köpte jag bara en, men sedan ångrade jag mig och köpte alla nyststjärnorna som fanns kvar hos Axelinas Manufaktur på Retuna Återbruksgalleria här i Eskilstuna. Det var inte garnet jag var mest intresserad av, ett ganska grovt garn av konstsilke, utan helheten, garn upplindat på kartong.

En nyststjärna används för att linda upp hala och lite svårhanterliga garner, t ex silkegarner till broderi. De kan se ut på olika sätt. En del är eleganta och exklusiva, tillverkade av elfenben eller silver. Andra är enklare, som de här av återbrukad kartong. HÄR är några exempel från Digitalt Museum. HÄR är en i onyx och HÄR är några i elfenben från databasen Kringla. Storleken beror på garnet som ska nystas. Den i onyx är bara 2,7 cm, medan de jag köpte är mellan 12 och 16 cm mätt på diagonalen.

Den nyststjärna som lockade mig först är denna, med den delvis dolda texten ”Tag det rätta – tag Cloetta”, en chokladreklam som togs fram 1921. Ungefär samtidigt introducerades Cloettaflickan med den rutiga klänningen. Personen med initialerna D.J. är kanske den som nystade garnet. Men när kan det ha skett? 1940-tal? Någon som vet när de här konstsilkegarnerna var populära?

På en av nyststjärnorna var garnet ganska trassligt.

Jag passade på att testa att klippa till en egen kartongbit och nystade om det trassliga garnet. Storleken är ungefär som de andra, ca 14 cm från hörn till hörn. Jag skrev en hälsning på kartongen. Kanske hittar jag själv noteringen om jag gör slut på garnet, eller kanske blir det någon okänd person som i framtiden får fundera över vem Elisabet var.

Den 30 juli – Världsbroderidagen

Idag den 30 juli infaller Världsbroderidagen. Initiativet till att ägna en särskild dag på året till broderi togs 2011 i en av Täcklebo Broderiakademis lokalgrupper, läs mer HÄR. Dagen till ära brukar brodöser samlas på offentliga platser med sina broderier. Även i år, pandemins år 2020, kommer brodöser att träffas, men i lite mindre omfattning än vanligt.

Jag firar här hemma genom att plocka fram två broderier ur skåpen och hoppas på att få svar på några frågor.

Det första broderiet är utfört i järvsösöm, sytt av min mamma. Hon broderade detta för många år sedan när hon var på besök i Järvsö hos en ingift släkting med en gammal ärvd gård. Släktingen plockade fram tyg och garn ur sina gömmor och ritade upp motivet på fri hand. Mamma broderade enligt traditionen med hjälp av släktingen. Garnet är ett bomullsgarn i två rosa nyanser, sytt med tre trådar i nålen, två mörka och en ljus.

Vad tror ni om tyget? Visst ser stadkanten ut som om tyget kan vara handvävt? Har den här typen av tyg traditionellt använts till järvsösöm, eller råkade det bara finnas närmast till hands just vid detta tillfälle? Varpen består av entrådigt bomullsgarn, ojämnt spunnet. Inslaget är entrådigt lingarn. Varptätheten är ca 18 trådar/cm och inslagstätheten ca 16 trådar/cm.

Nästa broderi har ett tyg med ungefär samma täthet. Jag mäter till 16,5 trådar/cm både i varp och inslag. Men tygerna är helt olika. Tyget från Järvsö är kompakt och lite stelt, medan tyget på nästa bild är glest, skirt och lätt. Materialet är tunna lintrådar.

Hur det här broderiet hamnade hos mig minns jag inte. Att det har anknytning till Leksand ser jag på mönsterformerna (en senare variant av svartstick), på hörntofsarna och på det svartbruna broderigarnet av silke. Broderiet är för litet för att vara ett halskläde till leksandsdräkten, 42 x 42 cm, och halsklädena, sjalarna, brukar väl bara ha broderier på halva tyget. Hör det ändå till dräkten? Eller är det ”bara” en liten duk? Någon som har kunskap?

Uppdatering: Jag har fått svar, se kommentar. Broderiet hör inte till dräkten. Det är en duk eller annan prydnad, broderat under 1900-talet.

HÄR finns halskläden i svartstick på Digitalt Museum och HÄR är några exempel på Järvsösöm.

Ett färdigt broderi och ett på gång

Den broderade kudden på grön botten som jag visade för ett tag sedan är klar. Och en ny är påbörjad. HÄR finns ett tidigare inlägg om den gröna kudden och länkar till ytterligare ett par kuddar med ungefär samma motiv.

Den nya kudden har samma bottentyg och samma blommor, men nu är formatet kvadratiskt och blommorna sitter i en vas. Jag provar mig fram till blommornas placering med pappersbitar som jag flyttar hit och dit på ytan. Samtidigt som jag syr på applikationerna planerar jag i tankarna nästa broderi. Jag konstaterar att jag är färdig med de här blomformerna (för tillfället i alla fall) och att det dags att gå vidare till något annat.

Påfyllning i butiken på bloggen

Ett par dagar har jag ägnat åt att färga mer broderigarn, redgarn ca 10.000 m/kg. Nu är garnet flätat och finns i min butik.

När jag letade efter något helt annat i mina skåp hittade jag en bortglömd påse med garnflätor. Garnet, som jag färgat, är ett ullgarn som heter Brage och är ett tjockare garn än redgarnet, ca 3.400 m/kg. Jag tagit undan lite garn till mina egna broderier och resten lägger jag ut i butiken. Flätorna innehåller 24 trådar, ca 60 cm långa, och finns i fyra färger, två gröna och två röda nyanser. Sex flätor i blandade färger kostar 50 kr + porto.  

Information om beställning, betalning med mera finns HÄR i butiken på bloggen.

 

Textilt på Örebro Konsthall

Den som missade tillfället att se Pasi Välimaas svarta trasrya på Röhsska Museet i Göteborg i våras kan bege sig till Örebro i sommar. Hans bruna rya ”Skog” (1999), vävd av handfärgade sidenremsor, är ett av de verk som visas i utställningen TEXTILT på Örebro Konsthall.

Textilierna i utställningen finns i konstsamlingen hos Örebro kommun och är inköpta under de senaste 60 åren. Undantaget är jackan av Malin Selander, som är inlånad från en privatperson. Malin Selander, legendarisk vävlärare i Örebro, inspiratör och vävboksförfattare, bodde 60 år i centrala Örebro, i den byggnad vid slottet där konsthallen finns. Bakom jackan skymtar på bilden en vävnad av Viveka Nygren och till höger hänger ett broderi av Emma Jönsson.

Här är tre detaljer från ett par broderier (2011) av Emma Jönsson.

”Jag tittar på dassmattan” är namnet på Margita Dahlströms charmiga vardagsbild från 1971.

Fler konstnärer är representerade på utställningen, gör en utflykt till Örebro och se mer! Samtidigt kanske det passar att planera in ett besök på Siggebohyttans Bergsmansgård (titta HÄR) och/eller Frövifors Pappersbruksmuseum (titta HÄR). Utställningen på Örebro Konsthall pågår t o m 2020-08-30. Mer information finns HÄR.

En tredje variant

SMHI varnar för extremt varmt väder de närmsta dagarna. Då passar det att sitta i skuggan och brodera, helst med ett arbete som inte kräver så väldigt mycket tankeverksamhet. Jag letade fram ett grönt ylletyg och bestämde mig för att brodera en kudde, en tredje variant av ett blommönster som jag använt tidigare. Den förra kudden hade gult bottentyg, titta HÄR. Innan dess broderade jag en på blå botten, den finns HÄR.

En innerkudde hittade jag i en låda i förrådet. Innerkudden är ganska liten, 30 x 40 cm, så jag får göra om mönstret lite. Rosa, svart och vitt bestämde jag mig för till applikationer och stygn. Färgerna ger ett ganska kallt och hårt intryck och jag försöker mjuka upp det hela lite med ett gulgrönt garn.

Garnet jag syr med är efsingar från halsduksvävar.

Nu sitter jag i skuggan på balkongen, syr stygn efter stygn och funderar på nästa projekt. Jag gillar det här gröna tyget. Det finns en bit kvar så det använder jag nog igen. Blomformerna får återkomma  och även färgerna. Formatet blir nog kvadratiskt och blommorna får hamna i en vas som omväxling. Men först ska det här broderiet bli klart och när jag väl är där kan det hända att planerna inför nästa broderi har ändrats.

 

Livets träd

Det är inte ofta som jag lockas till spontaninköp, men när jag fick se keramikljusstaken som butiken Ecoflor på Retuna Återbruksgalleria visade på Instagram, då visste jag att den skulle bli min. Och här är den!

För så där 10 – 15 år sedan samlade jag bilder på olika ljusstakar som för tankarna till Livets Träd (googla!). Bilderna använde jag som inspiration till ett broderi. Broderiet är kvar (omonterat). Bildsamlingen hittar jag inte, men jag har bläddrat fram några av bilderna i böcker i bokhyllan.

Här är broderiet. (Jag har visat det tidigare, titta HÄR.)

Och här är några av mina inspirationsbilder.

Tillverkad av Aurelio och Francisco Flores, Mexico, ur boken The Extraordinary in the Ordinary.

Traditionell ljusstake från Dalarna, ur boken Snickrat snidat målat.

Traditionell ljusstake från Blekinge, ur boken Julträd och julkrus.

Böckerna ser ut så här.

 

På väg till Skövde

Mitt bidrag till broderiprojektet Djur och odjur är på väg med posten till Skövde och hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland. Läs mer om projektet HÄR i ett tidigare inlägg.

Figuren har jag lånat från ett tyg som jag köpte i Indien för drygt 20 år sedan. Jag började med att sy på applikationer.

Där stod jag inför ett vägval, antingen frossa i guld och glitter eller hålla det hela lite stramare. Lite feg var jag och valde bort bling-bling. Svarta stygn fick det bli, i form av stjälkstygn, läggsöm, knutar, bottensöm och kedjestygn.

Djur och odjur

Nu i coronatider pågår en hel massa slöjdutmaningar och hantverksprojekt på distans på Facebook och andra ställen. Jag nappade när hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland drog igång ett broderiprojekt, Djur och odjur. De säger att de hade hoppats på 100 deltagare, men att de varit nöjda med 10. Intresset översteg vida deras förväntningar. Hör och häpna, drygt 800 brev, innehållande en bit vitt kläde i A5-format och broderitrådar, har de skickat iväg med posten. Broderierna ska skickas tillbaka senast 2020-07-01. De ska monteras ihop till en enhet och sedan visas på flera ställen i Västra Götaland.

Anmälningstiden gick ut för ett bra tag sedan, men det går att se tolkningar av djurtemat i en offentlig grupp på Facebook, Djur och odjur –  broderiutmaning i karantänslöjd (titta HÄR). Konsulenterna skickar ut ett veckobrev via mejl med broderitips, intervjuer med brodöser mm. Brevet går även att läsa i gruppen på Facebook och där ger de också annan stygninspiration. På Instagram går det att följa deltagare på #djurochodjur.

Min plan är att äntligen använda mig av en figur (djur?) på ett tyg som jag köpte i Indien för länge sedan. Indien, då tänker jag på starka färger, glitter och guld. Figuren har jag förstorat en aning och jag har tagit fram färgglada tyger till applikationer. Hur det blir med guld och glitter vet jag inte ännu. Bling-bling är nog en alltför stor utmaning för mig.

Motiv från det handritade tyget har jag lånat tidigare, titta HÄR.

Gul kudde

Så var ännu en broderad kudde klar. Det blev gult bottentyg den här gången. Blommorna är likadana som på en tidigare kudde med blå botten, titta HÄR. Meningen var att jag skulle samla på mig några blommiga broderier inför en workshop med blomtema i mitten av juni. Workshopen är förstås inställd. Kanske blir det något i höst i stället.

Inspiration!

Två nya häften från Hemslöjdens Förlag låg i brevlådan häromdagen. Så mycket fin inspiration!

Carina Olsson är verkligen mästerlig på det hon gör. Efter hennes förra häfte, Bottensömmar, spreds intresset för bottensömmar som en löpeld bland alla som broderar. I det nya häftet, Brodera retro, har hon utgått från sina favoriter bland porslin och textilier från 1950- och 1960-talen och omsatt mönstren i broderi. Carina använder valkade ylletyger, som är behagliga att brodera på och som passar utmärkt till applikationer och skarvsöm, och syr med diverse olika sorters trådar.

Det finns utförliga beskrivningar till hennes modeller. Men häftet är också en inspirationskälla för den som vill använda sina egna koppar, tyger och annat fint som förlaga till ett eget broderi. Så kommer jag att göra.

Häftet Ändra av Katarins Evans och Katarina Brieditis är en fortsättning på deras två häften som kom för ett par år sedan, Stoppa och Lappa. Den här gången tittar de igenom garderoben och ser vad som kan sys om och ändras istället för att kasseras. Herrskjortor blir blusar, byxor och klänningar. Jeans förvandlas till kjolar. Stickade tröjor fräschas upp med broderier. Skor förses stickade kanter.

Jag får både lust och dåligt samvete. En hel hög med herrskjortor har jag som jag har tänkt ska ”bli nå’t”. För att inte tala om kassen full med ylletröjor som jag också har planer för, men som bara ligger och tar plats. Nu är det nog dags att ta tag i detta, när diverse evenemang, workshops och annat är inställda eller framflyttade.

Påfyllning

Mitt garnlager har fyllts på med några kilo. En del av garnet färgar jag till halsdukar i dubbelväv, en teknik som jag vill väva mer av. Men det mesta ska färgas till broderigarner som sedan hamnar i min butik på bloggen. Nu blev det färgbad med röda respektive blå kulörer. Nästa gång grytorna står på plattorna blir det påfyllning med lila och turkosa nyanser.

 

Erbjudanden i butiken

Passa på att fylla på ditt lager av broderigarner! Just nu, t o m 2020-03-15, lägger jag till 3 extra flätor vid beställning av ullgarn till broderi. I vanliga fall kostar 12 garnflätor 100 kr. Nu blir det 15 flätor för 100 kr. Porto tillkommer. Titta HÄR i butiken på bloggen.

Det finns också buntar med mindre bitar av kläde (ylletyg), 6 tygbitar för 50 kr.

Ännu en blommande kudde

Det nya året (2020) har börjat med mycket yllebroderi för min del. Nu är ännu en kudde klar. Det här motivet har jag använt med lite variation flera gånger tidigare, titta HÄR. Om jag är sugen på att brodera, men inte riktigt har lust att hitta på något helt nytt, då kan det bli så här. Emellanåt säljs en kudde och det ger mig anledning att sy en till.

Garnet har jag färgat och det mesta är samma sorts garn som finns HÄR i min butik på bloggen. Till stjälkar, knutar och bottensöm har jag tagit ett tjockare garn. Ylletyget som jag använder till botten och till applikationer heter ”Polar” och det köper jag hos Harry Hedgren, titta HÄR. Vitt ”Polar” passar utmärkt att färga och ibland stoppar jag ner en tygbit i grytan när jag färgar garn.

I bokhyllan

”Allt finns på nätet”. Jo, så är det. Men visst kan det vara roligare med böcker, som till exempel den här lilla innehållsrika boken, inköpt på ett antikvariat för många år sedan. En riktig pärla är den, Montera handarbetet av Grete Krøncke, ICA bokförlag 1980. Baksidestexten berättar om innehållet. Köp, om du råkar få syn på den någonstans!