Kategoriarkiv: Korgar

Fler korgar

På Frövifors Pappersbruksmuseum finns en permanent utställning med japanska förpackningar. Jag bodde i närheten tidigare och har sett den fina utställningen många gånger. Senast jag var där tittade jag extra noga på korgar och andra förpackningar av naturmaterial. Material, teknik och behov varierar, men korgar finns över hela världen och har funnits i tusentals år. På översta bilden äggförpackningar av rishalm.

Korgar för kex och bakverk.

Korg för salta inlagda grönsaker.

Små stekta riskex i flätad bambukorg.

Ingefärskex med sockerglasering i flätad bambukorg.

Korgar för sötsaker eller riskex, handsydda av ung bambu.

Handknuten behållare för ris.

Varför japanska förpackningar på ett pappersbruksmuseum? kanske någon undrar. Hur den tidigare vandringsutställningen fick sin slutstation just i Frövi vet jag inte. Men det finns en tydlig kopplingen till platsen. På museets gamla bevarade pappersmaskiner tillverkades bl a material till förpackningar och i det stora moderna pappersbruket som ligger alldeles intill produceras förpackningskartong, till exempel till mjölkpaket.

HÄR finns information om Frövifors Pappersbruksmuseum. Museet ligger några mil nordost om Örebro.
HÄR finns mina blogginlägg som på ett eller annat sätt handlar om korgar.

Min korgsamling växer

I sommar (2021) har utställningen Älskade korg! visats i Rademachersmedjorna här i Eskilstuna. HÄR finns bilder från utställningen. I lördags (2021-08-14) avslutades utställningen med en trevlig temadag. Hemslöjdskonsulenterna Sofia Månsson och Helena Åberg berättade om korgtraditioner och svarade på frågor om korgar. Hemslöjdsföreningen Sörmland och Eskilstuna Stadsmuseum hjälpte den som ville prova att göra sin egen korg.

Korgmakare fanns på plats och visade och berättade. Mona Malmqvist Sjöstedt odlar pil utanför Örebro och använder materialet till sina korgar, första bilden.

Anders Moberg från Katrineholm tillverkar sina korgar främst av sälg, men hade också en i bok på gång.

Gerd Boethius från Åkers Styckebruk gör korgar i olika modeller och i olika material. Här visar hon upp en granrotskorg.

Katarina Åman hade rest ner från Skellefteå för att hålla en kurs i rotslöjd. Här är några av hennes björkrotsbroscher med broderi.

Det fanns korgar till försäljning också. Kunde jag behärska mig? Nej. Två korgar fick följa med hem.

Av Anders Moberg köpte jag en korg som är perfekt till garn. Inga ojämnheter eller vassa kanter sticker ut och fastnar i garnet. (I korgen ligger garn från Wålstedts, som jag fick som pris i en tävling på Fårfesten i Kil för några år sedan, titta HÄR. Nu figurerar garnet i min hjärna ihop med tankar om en rosengångsväv. Kanske händer det något i vävstolen snart.)

Pilkorgen som jag köpte av Mona Malmqvist Sjöstedt innehåller flätningstekniker som fransk ostbotten, dubbel zigzagflätning, dubbel fransk sidoflätning och polsk kantvariant. Det har jag lärt mig av hennes bok, som jag hittade bland hantverksböckerna på biblioteket.

Sörmlands museum, del tre – lera och bensin

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är lera-2.jpg

På Sörmlands museum i Nyköping visas nu i sommar fyra olika utställningar. Jag var där en dag för ett par veckor sedan och delar upp mitt besök i flera inlägg. Första inlägget handlade om stygn. Andra inlägget handlade om mode. Och idag blir det lera och bensin. De tre inläggen finns samlade HÄR.

Utställningen Mera lera handlar om lera som material, från forntid till idag. Leran finns runt omkring oss. Framför mig på bordet har jag just nu ett vardagsföremål i bränd lera, en kaffemugg tillverkad av en vän som är keramiker. Tittar jag ut genom fönstret ser jag ännu mera lera, tegel i flera kulörer på husfasaderna på andra sidan gatan.

Första bilden visar hur man på 700-talet byggde husväggar av flätade vidjor med lerklining.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är lera-1.jpg

Utställningens äldsta föremål är ca 3.000 år gamla, fragment av lerkärl från stenåldern, funna i närheten av Trosa.

Plattan till en kakelugn är från 1790-talet och tillskrivs mästare Sven Berggren i Nyköping.

En samling äldre bruksföremål från olika socknar i Sörmland är exempel på vardagsvaror troligen tillverkade av lokala krukmakare och oftast utan datering och signatur. I bakgrunden till vänster syns mer lyxbetonade produkter från 1700-talet.

 I utställningen presenteras också sex nutida hantverkare och konstnärer, verksamma i Sörmland, som på olika sätt har lera som sitt material. Här är två av dem.

Ann-Margret Johansson Pettersson har rakubränning som sin specialitet.

Maria Skärlund gestaltar kroppens flöden i sina keramiska objekt. HÄR finns hennes verk i ett tidigare blogginlägg.

Men bensin då? Var kommer den in? Jo, det pågår också en utställning på museet om bensindrivna tvåhjuliga fordon från 1950- och 1960-talen. Ett enda föremål fotograferade jag där och det var inte direkt fordonet som var motivet för kameran. Den flätade kofferten på skotern fångade istället mitt intresse.

Mera lera pågår t o m 2022-01-16 och Bensinen i blodet! t o m 2021-08-22. HÄR finns information om Sörmlands museum.

Björkrötter och andra material

Korgutställningen som jag skrev om häromdagen, titta HÄR, innehåller inte bara färdiga korgar. Där finns också påbörjade arbeten som visar olika tekniker och olika material. Föremålet på bilden är början till en korg bunden av björkrötter. Storleken, om jag minns rätt, är ca 10 – 12 cm i diameter. Det fick mig att minnas ett smycke som jag fick i present för så där 25 – 30 år sedan. Jag letade fram det utsökta lilla hänget, bundet av riktigt tunna björkrötter och med ett tenntrådsbroderi på renskinn. Jag borde sätta dit en kedja och använda det!

På baksidan finns ett litet och otydligt märke, som kan vara en signatur. Är det någon som känner igen tecknet? Möjligen kan smycket vara köpt i trakten kring Tärnaby. Fotot är taget genom en lupp 10 x 10 mm.

I samma burk som björkrotshänget låg också de här örhängena, två par och ett udda. Tekniken är ungefär samma som i björkrotshänget. Men här är materialet sisal och jag köpte dem i Swaziland i mitten av 1990-talet.

Korgar!

Vad anar jag genom fönstret i Heljestrandska smedjan? Jo, korgar!

I sommar visas utställningen Älskade korg! inne i byggnaden från 1600-talet. Utställningen är producerad av hemslöjdskonsulenter i Sörmland, Östergötland och Skåne. Den har tidigare visats i Nyköping, Linköping och på ett par platser i Skåne. Och nu är den här, i Rademachersmedjorna i Eskilstuna. Jag är väldigt förtjust i korgar (sist jag räknade kom jag fram till att jag har 23 stycken) och kommer med säkerhet att titta in i Heljestrandska smedjan, snett över gatan, många gånger i sommar.

Utställningen vill väcka nyfikenhet kring hantverket, visa på mångfalden av korgar i Sverige och hur den lokala tillgången på material har påverkat tillverkningstekniken och korgarnas utseende. Några filmer rullar och ger fördjupade kunskaper.

Här kommer exempel på några olika typer av korgar, tillverkade av nutida korgmakare.

Kolfat flätat av granrötter och grangrenar. Jonas Hasselrot, Region Stockholm.

Kasse i bastabinneteknik, tillverkad i tvinnad granbast. Ingrid Andreasson, Västra Götaland.

Kräftbur flätad i pil med näver i överkanten. Peter Jydemand, Östergötland.

Korg i helnäver, sydd med björkrot. Karin Lundholm, Hälsingland.

Ryggsäck flätad i hassel. Cecilia Blomqvist, Västra Götaland.

Utställningen pågår t o m 2021-08-15, öppet varje dag kl 11.00 – 16.00. Vardagar kl 11.00 – 12.00 finns det möjlighet att testa att fläta en korg. Information om Rademachersmedjorna finns HÄR.
Även på Lagersbergs Säteri, i utkanten av Eskilstuna, går det att prova att göra egen korg under ett par timmar, mer information finns HÄR.
Två tvådagarskurser blir det i Rademachersmedjorna. En kurs i pilflätning är fulltecknad, men det finns platser kvar, eller fanns i alla fall häromdagen, på björkrotskursen den 12 – 13 augusti, titta HÄR.

Vad gör korgen här?

Den här lite säregna korgen hänger på en krok på väggen i den gamla brandstationen, nu museum, på Julita gård. Jag mätte inte korgen, men nu i efterhand säger mitt minne att den är ca 50 cm hög. Hade korgen någon funktion på en brandstation? Eller är den ett museiföremål som bara har råkat hamna på den där kroken?

Tillägg: Jag visade bilden på Instagram och fick svar från Julita gård: Hej! Korgen på bilden är en slangkorg. Vid skogsbrand, dit bilen hade svårt att nå, var korgen ett bra sätt att forsla slangarna på. Vänligen, Julita gård.

Brandstationen användes åren 1936 – 1981 i en byggnad som troligen är från 1700-talet. HÄR finns information. Julita gård ligger i Sörmland, ca 25 km nordväst om Katrineholm, och testamenterades på 1940-talet till Nordiska Museet. Värt ett besök!

Exklusiv kypert

Jag fick syn på en kypert och kunde konstatera att bindningen skulle kräva sex skaft i en vävstol. Men den här kyperten är inte vävd, utan flätad av bark till en stolsits. När ögonen var färdiga med att räkna skaft kunde fokus flyttas och jag såg hela den eleganta stolen, en ”ladderback chair”, tillverkad av Mats Herminge. Träslaget är valnöt och sitsen är flätad av exklusiv hickorybark. Formgivaren heter Brian Boggs och Mats gjorde stolen på kurs hos chairmaker Jeff Lefkowitz i hans studio i Virginia. HÄR finns information för den som vill åka iväg och göra en egen stol. Mats har fotograferat sin vackra stol och vänligen lånat ut bilden till mig.

Slöjdade souvenirer

borste-1

borste-2

Nu dök den plötsligt upp, min försvunna lilla samling med borstar och  kvastar. Långt in i ett skåp bland alla möjliga andra saker hade de gömt sig, mina souvenirer i form av slöjdade vardagsföremål. Jag tror att jag minns varifrån sakerna kommer. Den översta kvasten, omknuten med ett indigofärgat rep, har jag nog köpt i Peking.

borste-10

Denna är troligen från Marocko.

borste-3

Den här kan vara från Sydafrika.

borste-7

Den här urblekta borsten har jag nog gjort själv på någon kurs, av lummer.

borste-9

Och så en vanlig svensk gammaldags disktvaga.

Hållbart hemma – länge leve slöjden!

hh

Hållbart hemma var namnet på sommarens utställning i Oxstallet vid Nynäs Slott, producerad av Hemslöjdskonsulenterna och Sörmlands museum. Nu är utställningen slut, men innehållet förblir aktuellt. I rumsinteriörer visades hur traditionella hantverksmetoder, slöjd, naturmaterial och återbruk kan användas i kök, badrum och hemmet i övrigt och bidra till ett mer hållbart samhälle. Jag fick både inspiration och idéer och tänker att ”en får göra så gott en kan”.

(Vem har broderat? Någon som vet?)

Från utställningstexten:

Slöjd och hantverk är ofta lokalt
och småskaligt producerat.
Tillverkningen kan anpassas efter
användarens behov.
Materialen hämtas ofta från närmiljön.
De flesta tekniker är resurs- och energisnåla.
Mycket går också att göra själv.
Det ger kontroll över materialval och
glädjen över att lösa sina behov med egna händer.
Att slöjda tillsammans är också ett
avspänt sätt att umgås på.
Tänk bara på syjuntorna.

Ett alternativ till att hämta material från naturen
är att återbruka det vi annars skulle slänga.

Hållbar utveckling handlar om ekologi
men också om social och ekonomisk hållbarhet.
Alla tre aspekterna ingår i slöjd och hantverk.
Slöjd och hantverk är en väg mot
en mer hållbar värld.

En korg till

Marocko 1

Det här är en av favoriterna i min lilla korgsamling. Den är från Marocko, från trakten kring Tafraoute i Atlasbergen.

Marocko 2

Till korgen hör ett kraftigt rep av grov ull.

Marocko 3

Korgen bärs (bars?) på huvudet med hjälp av repet. Titta på kvinnorna längst ner till höger på bilden. Så såg det ut på veckomarknaden när jag var i Tafraoute för drygt 10 år sedan.

Marocko 4

Fler korgar

Korg 1

Här är fler korgar, flätade i tuskaft, ”över en under en”.

Korg 2

Korg 5

Korg 4

Alla tillverkare är okända för mig, utom den sista. Den korgen är vinglig och skev, och det beror på att det är jag själv som har gjort den. Min första och hittills enda korg kom till  på en kurs på Sätergläntan där arbetet började med en tur till skogen för att hämta material. Vem vet, kanske får jag tillfälle att försöka igen.

Korg egen

Korgar

Korg Bernt Jacobsson 2

Korgar finns det ganska många här hemma. Två vardagskorgar har jag och  de används till att packa matsäck i, till badkläderna på sommaren, till att samla ihop garnerna när jag ska varpa och till en massa annat. Tillverkare är Bernt Jacobsson, som började arbetet genom att välja ut ett lämpligt träd i skogen. Korgarna köpte jag av honom för så där 25 – 30 år sedan och båda är märkta med hans stämpel.

Korg B Jacobsson 1

Nästa korg har ingen stämpel, men jag vet ändå att den är tillverkad av Sofia Andersson, numera hemslöjdskonsulent i Skåne. Den är i kolfatsmodell, men i liten storlek, lämplig till bröd eller kanske att servera potatisen i. (Kolfat = en oval flätad korg av en, granvidjor eller rötter, ursprungligen för transport av stenkol eller träkol.)

Och båda är flätade i tuskaft.

Korg Sofia 2

Korg Sofia 1

Lagat

Laga strumpa

Sockorna slits när man väver. Undersidan förstärks med maskstygn.

Laga skjorta

Brännhål på nya skjortan lagades med en logga från etiketten bak i halsen. Som tur var passade den precis mellan ränderna.

Korg

Mycket fin korg fyndad på loppis, men med trasig grepe. Hel igen efter lagning med linneband.

Lagat

Lagat nät, sett på stan.

I en intressant artikel i tidskriften Hemslöjd skriver Jonatan Malm om lagandets filosofi, läs HÄR.  Vill man se en bild på trasmattan med mycket kreativa lagningar som nämns i texten, då får man leta reda på den tryckta tidningen, nr 5-2013.