Kategoriarkiv: Utställning

Japansk inspiration

I vintras blev jag tillfrågad om jag ville vara med på Fiber och färg, årets sommarutställning på Frövifors Pappersbruksmuseum. Mitt val blev att använda material som redan fanns i skåpen; tygbitar och trådar färgade på olika sätt med skrot, med växter från omgivningen, med hushållsrester och med indigo. Jag sneglade lite mot Japan (museet har en permanent utställning av japanska förpackningar) och sydde egna varianter av kassar och påsar, tsuno bukuro och azuma bukuro. Googla! Repen tvinnade jag för hand av remsor från ett utslitet lakan.

Utställningen pågår t o m 2017-08-31, se mer HÄR.

 

Carl Johan De Geer på Eskilstuna Konstmuseum

Detta bildspel kräver JavaScript.

Carl Johan De Geers utställning Ledtrådar visas över sommaren på Eskilstuna Konstmuseum, t o m 2017-08-20.

Vid första besöket koncentrerade jag mig på de tryckta tygerna. Häromdagen tittade jag på några av hans filmer. Nästa gång kanske det blir skisserna som får det mesta av min uppmärksamhet. Eller installationerna. Eller fler filmer. Utställningen är en spännande upptäcktsfärd i De Geers liv och konstnärskap och det är mycket att ta in när femtio år av arbetsglädje och dystopi redovisas. Varför blir det som det blir? Ledtrådarna finns i berättelser om släkt och vänner, i skisser, målningar, foton, filmer, texter, installationer.

Fiber och Färg

Erik Torstenssons växtfärgade sidentyger fladdrar skira i vinddraget på Frövifors Pappersbruksmuseum. Erik är en av åtta medverkande i utställningen Fiber och Färg som hade vernissage idag 2017-05-27. Övriga utställare är Kajsa Forsberg, Kathie Pettersson, Camilla C Hickman, Lena Hellström, Mia Olsson, Lisa Brunnegård och jag.

Gör en utflykt i sommar till Frövi, ca 3 mil nordost om Örebro, och se mer fint och intressant än det lilla jag visar här. Öppettider, vägbeskrivning mm finns HÄR . Titta på utbudet av workshops också på museets hemsida! Utställningen pågår t o m 2017-08-31,

Mia Olsson använder bland annat sisalfibrer till sina textila verk. Hon färgar fibrerna och fogar ihop dem. Här har hon veckat fiberarket och format till en tredimensionell textil skulptur.

Kathie Pettersson gör sitt eget papper. De blå pappersarken har hon gjort av fiber från mullbärsträd och färgat med pigment. Arken är hopknutna med garn som hon har lagt in i pappret vid tillverkningen. Till bilden i bakgrunden har hon använt abacafibrer, lin och krita.

Camilla C Hickmans rumsavdelare är vävda i slingerväv. Hon har vävt av ett blandgarn silke/merino och färgat med indigo.

 

Bussutflykt – del 1

Många timmar på bussen blev det igår 2017-05-18. Vävföreningen Skytteln i Arboga hade lockat 50 textilintresserade passagerare med på resan till Hälsingland och Vävdagarna i Forsa.

Första stopp var Forsa Folkhögskola. I en fint hängd utställning visade de 22 eleverna på skolans olika vävutbildningar sina väl genomtänkta och väl genomförda vävnader. Det var roligt att prata med väverskorna som gärna och engagerat berättade om sina vävar. Dessutom presenterade alla elever sig själva och sina tankar kring vävningen i en överskådlig katalog.

Överst linväv med tryckt motiv av Ulrika Juhlin. Trycket är inspirerat av en schablonmålad tapet i en gård i Bjuråker.

De färgglada handdukarna i dräll är vävda av Elin Tornseglare .

Piret Kaaman-Lepisk har stiliserat den traditionella åttabladsstjärnan, gjort om den till ett mönster i kuvikas och vävt handdukar

Anna Ström har vävt barnfiltar och kantat med ett fint tyg.

Eleverna på distansutbildningen fick som uppgift att analysera äldre textilier och sedan göra något nytt av kunskaperna.

Christine Boyd-Larsson utforskade ett gammalt förkläde och vävde sedan ett tyg med ränder hämtade från förklädet. Tyget blev en blus.

Flera elever hade utgått från analysen av ett gammalt slarvtjällstäcke och gjort nytt efter eget huvud.

Ilse Ellström har vävt med linstränggarn på linvarp och plockat in slarvor av ylletyg.

Elena Semenova vävde in lintrasor i linvarp till sin matta och gjorde inplock med bomulls- och ylletyger.

HÄR finns alla fyra inläggen om bussresan till Hälsingland.

På gång

frövifors 4

För ett tag sedan öppnade jag en låda med tygbitar, färgade med växter och skrot på olika sätt, titta HÄR. Nu har använt en del av tygerna. Först sydde jag stora kassar av de största tygbitarna, sedan mindre påsar av mindre tygbitar och sedan ännu mindre påsar av ännu mindre tygbitar. Nu skarvar jag ihop de minsta tygresterna till nålbrev, ungefär samma modell som dem jag sydde i höstas, titta HÄR. För att göra nålbreven lite stadigare ”armerar” jag med bitar av ett kasserat, slitet örngott. En gammal snusnäsduk blir foder.

En del av det jag sytt kommer att finnas på sommarutställningen Fiber och Färg på Frövifors Pappersbruksmuseum i sommar, vernissage 2017-05-27. Mer information finns HÄR.

frövifors 2

Studio Supersju – framtidens vävgrupp

Studio Supersju –  vilket kaxigt namn! I gruppen ingår sju kvinnor som de senaste åren har studerat textil på Textilhögskolan i Borås, Handarbetes Vänner och Konstfack. Sedan i höstas har de gemensam ateljé vid Årsta Torg i Stockholm. ”Framtidens vävgrupp”  kallar de sig för på hemsidan/bloggen och säger att de ser styrkan i att samarbeta i stället för att konkurrera. De vill tillsammans ta upp kampen för handvävningen och med avstamp i traditionen ta väven in i en ny tid. Det låter bra och hoppfullt! I gruppen ingår Siri Pettersson, Miriam Parkman, Josefin Gäfvert, Mirjam Hemström, Ia Centerhall, Arianna Funk och Vega Määttä Siltberg. Flera av medlemmarna har redan premierats med stipendier och andra utmärkelser. Läs mer om gruppen och medlemmarna HÄR.

Under några dagar visar de sina vävar i en pop-up butik på Fiberspace Gallery i Stockholm. Jag var där igår och gillar vad jag såg. Sista chansen att se gruppens textilier den här gången är redan imorgon 2017-04-23, men med största sannolikhet blir det fler tillfällen framöver.

Här är ett litet urval från igår. Överst en daldräll av Josefin Gäfvert, nedan detalj av samma väv.

Mer av Josefin Gäfvert, båda sidor av en dubbelväv.

Siri Pettersson har färgat ikat och vävt halsduken.

Siri Pettersson 1

Hon har också vävt mattor i tät trasrya.

Vega Määttä Siltberg har vävt längderna med vass som inslag.

Och till sist Miriam Parkmans trasväv med texten VI SKA FORTSÄTTA VÄVA!

Strukturer, linjer och färger

Detta bildspel kräver JavaScript.

Raku som formspråk är namnet på en kurs på Eskilstuna Folkhögskola. Deltagare i kursen visar t o m 2017-04-21 resultat av sitt arbete i skolans galleri. Om keramik kan jag bara litegrann. Men jag vet i alla fall ungefär vad raku är, titta HÄR. Genom att studera strukturer, linjer och färger får jag lite behövlig input.

Fårfesten i Kil

farfest-1

Nu är jag hemma igen efter intensiva och roliga dagar på Fårfesten i Kil. Så här tomt i Sannerudsskolan var det bara på torsdagskvällen när utställarna packade upp och innan de mer än 9.000 besökarna vällde in under tre dagar. I bakgrunden till höger anas Karin, Kate och Marianne, tre av de många entusiasterna i Fåreningen Fårfest i Kil som lägger ner så mycket arbete och omtanke på att skapa en fantastisk fest för alla som kommer till Kil.

Precis som förra året (titta HÄR) hann jag inte se så mycket mer än det som fanns alldeles intill mig. Hos Louise Ström, Språngmurs AB, gick det att prova att väva band i brickvävning och förstås beundra alla fina band som Louise vävt. Ulla-Britt Sätter, Hantverkstorpet, hade dukat upp med prover på många garntekniker och visade olika varianter av nålbindning, krokning och virkning. Hos Jeanette Rångeby, JAR Form, fanns material för att prova på skarvsöm.

Om knappt ett år, i mars 2018, är det dags igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

På spaning i Stockholm – broderi, dräkt och vävning

Tre utställningar hann jag se när jag tillbringade några timmar i Stockholm i förra veckan. (Klicka på bilderna så blir de större.)

Mest korsstyng, sydda på ett minst sagt otraditionellt sätt, är det i Teresa Oscarssons broderade bilder. Bilderna innehåller ett fantasieggande myller av stygn, färger och figurer. Hennes egna ord: ”Jag målar med korsstygn. För mig är bilderna, materialet och färgerna intressantare än tekniken. När jag söker inspiration är naturupplevelser det absolut viktigaste”. Skynda till 125 kvadrat! Utställningen pågår t o m 2017-02-14. Se mer HÄR.

På Almgrens Sidenväveri ställer Ida Björs ut t o m 2017-02-25. Utställningen har namnet ”Allt flyter eller dräktreformationen 2017”. Som alltid hos Almgrens finns det fin liten katalog och i katalogen finns några frågor som Ida Björs har ställt sig i arbetet med utställningen.
– Hur får en folkdräkt, bygdedräkt eller helt enkelt en dräkt se ut?
– Hur mycket kan man egentligen ändra på, leka med eller utmana traditionerna?

Hon har (förstås) inga svar, men hon har lekt och ändrat. Kjolen som består av lager på lager med förkläden är lite rolig, liksom stubben, underkjolen, sydd av återbrukade tyger. Men resultatet känns lite tunt. Skisserna är intressantare än plaggen. Se mer HÄR.

Under några veckor finns Rosa Tulnov Clausen från Danmark med sin Weaving Kiosk i HV:s galleri. T o m 2017-02-25 går det att träffa henne där och ha ett trevligt ”snakk” om vävningens möjligheter. Och framförallt går det att prova på att väva på de enkla vävanordningar, jag vill inte kalla dem vävstolar, som hon har med sig. Novisen får en introduktion till varpens och inslagets vida värld och får lära sig att grunderna i att framställa ett tyg är ”över och under” och ”fram och tillbaka”. Förhoppningsvis ger insikterna lust att lära mer. Jag påminns om alla möjligheter som finns i den till synes enkla tuskaften. Se mer HÄR.

Vävutställning i Köping

pallar
Väldigt många var det som ville se utställningen Vilsamma vävar och vilda djur med vävar av Åsa Åkerström Ahlin och Susann Leval som hade vernissage idag 2017-02-04 i Köping. Det är en idérik och inspirerande utställning  och det är väl värt att åka några mil för att se Åsas och Susanns fina vävar. Utställningen får mig både att längta till lata sommardagar ute i naturen och till att sätta igång med nya vävprojekt.

Utställningen visas i utställningshallen vid stora torget i Köping t o m 2017-02-23, öppet måndag – fredag kl 10 – 17, lunchstängt kl 12 – 13.

asa-akerstrom-ahlin-2

Detalj av Åsas pall Sitt! i spetskypert med inslag av jeanstyg.

susann-leval-1

Susann har klätt flera pallar med olika intressanta varianter av 8-skaftskypert.

susann-leval-3

Linnetyget till stolsolen Kulingvarning har Susann vävt och sedan dekorerat med korsstygnsbroderi. Nackkudden är vävd med sniljor i lin.

asa-akerstrom-ahlin-3

Tre djurpallar av Åsa, med ryapäls, älg, räv och igelkott. Med mattan Gränslös sommar visar hon hur gränsen mellan inne och ute försvinner under sommaren, hur vi springer barfota ut och in genom öppna dörrar.

susann-leval-2

Peter Almhager har snickrat bänkarna som Susann har klätt med tyg som hon vävt i en 8-skatfs kypertvariation. I bakgrunden en av Åsas mattor.

asa-akerstrom-ahlin-1

I bilden ”The munkabirds” har Åsa blandat vävning, måleri och stygn.

Rutor och ränder från Östergötland

ostgotadrall-1

Utställningen Randiga bolster och rutiga täcken såg jag på HV:s galleri på Djurgården i Stockholm för några veckor sedan.

De rutiga täckena är vävda i 8-skaftsdräll med bomullsvarp i flera färger och med ullgarn som inslag. Mönstren, som finns i många varianter, är typiska för Östergötland och de kallas förstås för östgötadräll. I utställningen finns både antika täcken och nyvävda. Många fina bilder på östgötadrällar finns i Ann-Sofi Svansbos bok Östgötadräll.

ostgotadrall-2

Förutom de rutiga täckena visas också kuddar i bolstervarsrandningar. Några kuddar är gamla ”original”, medan andra randningar är bearbetningar/repliker av äldre vävar.

bolstervar

Östgötadrällen har jag gillat ända sedan jag såg en bild, eller kanske var det ett reportage, i ett nummer av tidskriften Hemslöjden i mitten av 1980-talet. Rutningen blir liksom i två dimensioner, dels rutorna som bildas när varpens och inslagets olika färger möts och dels rutorna i drällen. Och ränder – de kan ju i sin skenbara enkelhet varieras i det oändliga!

Utställningen är producerad av Ann-Sofi Svansbo och Ingrid Skagerström för Östergötlands Hemslöjd. HÄR finns mer information. Utställningen pågår t o m 2017-01-14, men just nu har hela HV tagit jullov och öppnar igen 2017-01-11.

Kroppsligt på Kulturhuset

emma-linde-3

Nationalmuseum i Stockholm har ju stängt för renovering, men det betyder inte att verksamheten är nerlagd. Fram t o m 2017-01-15 visas utställningen Förkroppsligat på Kulturhuset. Tolv konstnärer visar objekt som befinner sig på gränsen mellan konst och konsthantverk. Gemensamt tema är kroppen. Teknikerna varierar från interaktiv elektronik, där besökaren deltar med sin egen kropp, till det mer traditionella. Jag väljer att visa två bilder av Emma Linde.

Till bilden i lappteknik har Emma Linde använt alla de plagg hon hade på kroppen under en dag. Tygbitarna har hon sytt ihop kant i kant för att använda materialet maximalt och få ut en så stor yta som möjligt. Med hjälp av skorna, som syns på bröst- och höftpartierna, går det att få en uppfattning om bildens storlek,  2,25 x 2,25 meter.

emma-linde-4

emma-linde-1

Självporträttet gjorde Emma Linde när hon behandlades mot cancer, med sorg i blicken och med en undran inför framtiden. Hon har använt en egen teknik med flera lager pappersremsor från modemagasin.

Om du råkar vara i Stockholm, åk upp till 4:e våningen på Kulturhuset och se mer. HÄR är Nationalmuseums hemsida och HÄR finns Kulturhuset.

emma-linde-2

350 föremål ur en björk

bjork-2

Så mycket fin, rolig, användbar och inspirerande slöjd det kan bli av en enda björk! 25 m hög och 30 cm i diameter var björken som 22 slöjdare delade upp mellan sig i projektet Ur björk. Inte mindre än 350 slöjdade föremål blev resultatet av deras arbete. Dessutom ökade värdet på björken ca 30 – 50 gånger när den förädlats till slöjd jämfört med om den exporterats som bräder, enligt projektbeskrivningen. Teoretiskt sett, skulle jag nog gissa. Det finns ju helt andra marknadskanaler för att sälja bräder än för att sälja slöjd.

Slöjden turnerar i en utställning. Just nu, t o m 2017-01-15, finns föremålen på Norrköpings Stadsmuseum (titta HÄR). Jag tog en sväng dit för ett tag sedan när jag hade ett annat ärende åt det hållet.

Här koncentrerar jag mig på sådant som för tankarna till textil. Översta bilden: Om man inte vill eller kan brodera en dyna så går det ju att pryda pallen med skuren och målad dekor inspirerad av traditionella yllebroderier.

bjork-7

Fantastiskt fina nålhus.

bjork-5

Ask i näver, dekorerad med kläde och stygn.

bjork-8

Flugsmälla i tuskaftsflätad näver.

bjork-3

Näverburk med fina stygn.

Två bandgrindar.

bjork-6

Finurliga rullar för tryck på tyg eller papper.

bjork-1

Praktisk krympburk till garnnystan.

Projektet Ur björk kom till på initiativ av en grupp slöjdare och drivs i samarbete med hemslöjdskonsulenterna i Region Värmland och Slöjd i Väst/Västarvet. Läs mer HÄR.
HÄR, i ett annat sammanhang, pratar Helena Åberg, hemslöjdskonsulent i Sörmland, med P4 Sörmland om björken som slöjdmaterial.

Jag brukar vara noga med att ange upphovspersonen när jag visar andras objekt på bloggen, men om det fanns uppgifter om vem som gjort vad i utställningen, så har jag tyvärr slarvat bort den informationen.

En svart kjol

svart-kjol-1

Första stället att titta när jag känner behov av ”nya” kläder är i den egna garderoben. Och där hittar jag en bortglömd svart kjol i valkad ull, ofta använd för så där 15 år sedan. Längden känns inte så klädsam, så det kanske räcker att jag klipper av den en bit. Eller ska jag göra något mer? Brodera lite kanske? Eller brodera mycket? Virka någonting? Jag samlar idéer.

Miriam Parkman från Handarbetets Vänner har sytt och broderat kjolen på bilden,  Folk på Facebook. Kjolen kunde ses på en av alla utställningar som jag missade i somras, Mode i sju akter på Kulturhuset i Stockholm. Utställningen visade kläder av nuvarande och före detta studerande från Beckmans, Handarbetets Vänner och Konstfack, tre utbildningar inom textil och mode. Bilden har jag fått låna av Maria med bloggen Marias Meningsbyggnad, titta HÄR.

miriam-parkman

Här är mer broderiinspiration från Handarbetets Vänner. Jag sydde det som skulle bli en kudde för en massa år sedan när jag gick på skolan. Dumt nog så tänkte jag inte på att anpassa kuddens storlek efter de färdiga innerkuddar som finns att köpa, så broderiet är fortfarande omonterat. Formerna har jag lånat från en helt crazy gammal dyna i yllebroderi som finns i skolans samlingar. Nu kanske de här motiven kan komma till användning igen, som stygn på den svarta kjolen. (Klicka på bilderna så blir de större.)

Och så finns ju de virkade kjolflätorna från Nås. Bilden är ur boken Folklig virkning av Ulla Berglund Brasch, titta HÄR.

Så, ska jag nöja mig med en avkortad svart kjol, eller blir det stygn, maskor och färger? Vi får se vad som händer.

virkbok-3

 

Släktskap – löv och stenar

ka-2

Höstlöven har blåst in från gården, in i galleriet hos Handarbetets Vänner. Ja, det ser ut så, men löven är textila och en del av Keiko Anagrius utställning.

ka-3

”Ishi” är namnet på utställningen, japanska för ”sten”. Där finns massor med stenar.

ka-4

Eller rättare sagt, det finns inte en enda sten. På närmare håll visar det sig att de flera hundra stenarna är textila. De är virkade, tovade, sydda, broderade.

ka-5

I en annan del av Stockholm visas samtidigt verk av Anu Tuominen, i en samlingsutställningen på Almgrens Sidenväveri. Här är löven virkade av sytråd.

at-1

Och jag kommer förstås att tänkta på stenarna Anu Tuominen ställde ut i Helsingfors 2013, verkliga stenar som såg ut som något annat. HÄR finns fler bilder från utställningen hos Forum Box.

Den som vill se ”Ishi” hos Handarbetets Vänner får skynda sig, sista dag är 2016-10-01. Samlingsutställningen hos Almgrens, ”Mönster och färger” med medlemmar i Fiber Art Sweden, håller på lite längre, till 2016-10-29.

Vi väver våra dagar

Örebrovävarnas utställning på Örebro läns museum är redan slut. Idag har utställningen plockats ner och en väv har klippts ner ur en vävstol. Det var så spännande att se väven rullas ut ur sitt gömsle på tygbommen.

Varje dag under utställningsperioden har medlemmar i Örebrovävarna låtit fantasin flöda i vävstolen. Temat var ”Vi väver våra dagar”. De som vävde under förmiddagspasset åskådliggjorde natten som gått och de som satt i vävstolen på eftermiddagen tolkade sin dag. Vad som händer med den 4,5 meter långa väven återstår att se.

Varpen är oblekt cottolin med inslag av alla möjliga material. Grundbindning är korskypert med inslagseffekt, men sen går det ju att trampa på olika sätt och att plocka in inslaget.

Örebrovävarna är en regional förening inom Riksföreningen för handvävning. Utställningen pågick 14 – 25 sept 2016.

Manipulerade ränder

maja-svensdotter-4

Maja Svensdotter ställer just nu ut textilier på Fiber Space i Stockholm, sittmöbler och skulpturer.

Mina associationer går till Matthew Harris randiga tyger (titta HÄR). Men framförallt tänker jag på Afrika, särskilt på kentetyger från Västafrika, smala randmönstrade tyger vävda i långa remsor och sedan ihopsydda till större stycken (titta HÄR). Afrika stämmer delvis, men det är inte kentetygerna som Maja Svensdotter haft i tankarna, utan istället är det mumifierade egyptiska katter som har varit en del av hennes inspiration.

Men sen blir jag överraskad! När jag tittar lite närmare visar det sig nämligen att tygerna består av gamla svenska bolstervar. De randiga tygerna har klippts i bitar, pusslats ihop till nya mönster och har fått ett helt annat uttryck. Så häftigt!

Utställningen hos Fiber Space pågår t o m 2016-10-01. HÄR finns adress, öppettider mm.

 

Hållbart hemma – länge leve slöjden!

hh

Hållbart hemma var namnet på sommarens utställning i Oxstallet vid Nynäs Slott, producerad av Hemslöjdskonsulenterna och Sörmlands museum. Nu är utställningen slut, men innehållet förblir aktuellt. I rumsinteriörer visades hur traditionella hantverksmetoder, slöjd, naturmaterial och återbruk kan användas i kök, badrum och hemmet i övrigt och bidra till ett mer hållbart samhälle. Jag fick både inspiration och idéer och tänker att ”en får göra så gott en kan”.

(Vem har broderat? Någon som vet?)

Från utställningstexten:

Slöjd och hantverk är ofta lokalt
och småskaligt producerat.
Tillverkningen kan anpassas efter
användarens behov.
Materialen hämtas ofta från närmiljön.
De flesta tekniker är resurs- och energisnåla.
Mycket går också att göra själv.
Det ger kontroll över materialval och
glädjen över att lösa sina behov med egna händer.
Att slöjda tillsammans är också ett
avspänt sätt att umgås på.
Tänk bara på syjuntorna.

Ett alternativ till att hämta material från naturen
är att återbruka det vi annars skulle slänga.

Hållbar utveckling handlar om ekologi
men också om social och ekonomisk hållbarhet.
Alla tre aspekterna ingår i slöjd och hantverk.
Slöjd och hantverk är en väg mot
en mer hållbar värld.

Vävar i vitt och färg – utställning

utstallning-1

Klättrat på stegar, släpat runt med skärmar, letat podier i förråd, ordnat upphängningskäppar, satt upp en väv i en vävstol, fått ovärderlig hjälp av vaktmästare med ljussättning, diskuterat helheten och detaljer, druckit kaffe och samarbetat alldeles fantastiskt bra. Det har vi gjort i några dagar på Örebro läns museum.

Nu är allt klart och idag 2016-09-14 kl 14.00 öppnar utställningen med vävnader av medlemmar i Örebrovävarna, en regiongrupp inom Riksföreningen för Handvävning. Riksföreningen fyller 25 år i år och det firas ordentligt med vävaktiviteter runt om i landet. HÄR finns programmet för Örebro län.

Utställningen håller bara på t o m 2016-09-25, så skynda dit! Öppettider: Tisdag 10 – 17, onsdag 10 – 20, torsdag – söndag 10 – 17, måndag stängt.

utstallning-7

Detalj av Inga Gorards bildväv ”Ljussken”.

utstallning-6

Två vävstolar är uppsatta i utställningen. Kom och titta eller, ännu hellre, prova på att väva!

Länsmuseet2.jpg

Mattorna är kantade

Mattkant 1

Nu har de två mattorna i glesrips, som jag visat HÄR tidigare, fått kanter av tyg. Någon frågade hur jag gör när jag kantar mattor, så här kommer en ungefärlig beskrivning.

I mitt tygskåp fanns ett ganska kraftigt, men ändå smidigt, svart bomullstyg. Jag tvättade tyget för att krympa det och för att få bort eventuell överskottsfärg.

Mattkant 2

Mattfransarna är hopknutna med råbandsknop, det blir lite smidigare än pärlknut, och fransen är klippt till ett par cm. Av tyget klippte jag remsor, 5 cm längre än mattans bredd. Till just de här mattorna blev det bra med ca 9 cm breda tygremsor. Jag mätte ut mitten på tygremsan och på mattan och började nåla fast tygremsan från mitten, ömsom åt höger och ömsom åt vänster, på lagom avstånd från mattans kant.

Mattkant 3

Sedan vände jag på mattan och sydde fast tygremsan, som är fastnålad på andra sidan, med symaskin, mitt emellan två inslag.

Mattkant 4

Jag vek remsan, strök ner vikningen med strykjärnet och sydde fast tyget på andra sidan för hand med dubbel sytråd och kaststygn. Jag gillar tunna och korta synålar, men för att få mer kraft valde jag en längre och kraftigare nål den här gången. Och fingerborgen behövs för att skjuta på.

Mattorna kan ses i verkligheten om några veckor.
Först tar jag med mig en av dem till Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag, den 3 – 4 september 2016. HÄR är programmet, jag finns i Svalbo, punkt 18.
Den andra mattan kommer att vara med på en utställning på Örebro läns museum 14 – 25 september 2016, titta HÄR.

Hand och hjärna i samspel

möte 1

Visst går det ännu bättre att tänka när hjärnan får hjälp av en penna i handen! HÄR finns en intressant artikel om samspelet mellan hand och hjärna, Handen spelar huvudrollen i hjärnan, av professor emeritus mm Göran Lundborg, som har forskat kring ämnet.

Lisbet och Inga sitter i möte med en arbetsgrupp och med penna i handen tänker de extra bra tankar och kommer med extra fina idéer. Mötet handlar om en sysselsättning som är ett utmärkt exempel på lyckat samarbete mellan hand och hjärna, nämligen vävning.

Arbetsgruppen i föreningen Örebrovävarna planerar och samordnar en mängd vävaktiviteter här i Örebro län för att fira att Riksföreningen för Handvävnings fyller 25 år. HÄR finns programmet med utställningar, Trasmattans dag, utomhusvävning, stampning av vadmal, öppet hus i vävstugor mm. Den som är intresserad av hantverk, textil och vävning har mycket trevligt att se fram emot under sommaren och hösten 2016.

möte 2

 

En kudde till en utställning

Broderad bukett 5

För några veckor sedan började jag fundera på vad jag skulle göra till en samlingsutställning, titta HÄR. Det blev som jag tänkte, en kudde med applikationer och yllebroderi.

broderad bukett 6

Nu finns kudden hos Konsthantverkarna i Örebro, som firar 25 år genom att bjuda in nuvarande och före detta medlemmar och kommittenter till en jubileumsutställning. Utställningen pågår 11 juni – 6 juli 2016.

Om någon får lust att göra ett eget broderi, så finns ullgarnet HÄR.

KHV Vår sommar

 

Trettiofem tygbitar

likare 1a

Idag den 25 maj är det Geek Pride Day, alltså nördarnas egen dag. Ibland känner jag mig som en äkta nörd, ”en person med besatthet av ett visst ämne”, i mitt fall en besatthet av textil. Och det tycks finnas fler som jag…

För många år sedan köpte Margita Dahlström en säck med textilavfall från någon textilindustri i Västergötland. I säcken fanns allt möjligt användbart; tyger, trasor, garnrester, efsingar. Och så fanns det en samling tygprover från Almedahls väveri, storlek ungefär A4. Dem har Margita sparat i alla år, för, vem vet, en vacker dag kanske det dyker upp ett tillfälle då de behövs och är helt rätt.

Detta tillfälle infann sig nu, på utställningen Den blå tråden på Bryggeriet i Nora. De 35 tygbitarna är exponerade på en vägg och ger mig, textilnörden, energi och gör mig glad och upprymd.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tygproverna är likare, verkmästarens hjälpmedel för att kontrollera att tygerna som producerades höll måttet. De kan ses på Bryggeriet i Nora t o m 2016-06-11, se mer HÄR.

likare 9

 

Smakprov från Bryggeriet i Nora

Helena Bröms

Här är bara några få smakprov av allt spännande, intressant och inspirerande som de ca 25 utställarna visar just nu på Bryggeriet i Nora i textilutställningen Den blå tråden.  Gör en utflykt till Bryggeriet och se mycket mer! Sista utställningsdag är 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17. Läs mer  HÄR  och HÄR.

Överst Helena Bröms: ”It’s got to be some order around here!”

Lena Jerlström 2

Lena Jerlström 1

Lena Jerlström:  ”Bakhåll”

Ulrika Berge 2

Ulrika Berge: ”Vattenväxter”

Ulrika Berge 1

Ulrika Berge: ”Stjärnögon”, detalj

Margita Dahlström 1

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”

Margita Dahlström 2

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”, detalj

Johanna Wallin

Johanna Wallin: Stickad tröja, detalj

Erik Torstensson

Erik Torstensson: ”Garnpelare”, detalj. I bakgrunden ett av sju ”Isbjörnsspöken”

Lena Hellström

Lena Hellström: Indigofärgad shibori

Gun-Britt Croft-Griggs

Gun-Britt Croft-Griggs: Tröja i ull med lammullssnirklor

Mari-Anne Renholm

Ann-Marie Renholm: ”Imorgon ska jag flyga”

Jeanette Rapp

Jeanette Rapp: ”Vänner”

Broderi på gång?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det kom en inbjudan till en liten samlingsutställning i sommar. Varje deltagare får bidra med ett enda föremål. Det låter som ett lagom åtagande så jag tackar ”ja”.

Jag broderar nog en kudde till utställningen. För att komma igång har jag letat fram tre broderier som jag gjorde för mer än 10 år sedan när jag gick Bates & Blixts distanskurs i broderi. Uppgiften var att göra en skiss av en bukett fantasiblommor och sedan tolka skissen på tre olika sätt. Nu kanske jag återbrukar skissen och gör en fjärde variant, en kudde i yllebroderi och applikation.

Broderierna från kursen har måtten 20 x 20 cm. Min nya kudde blir 40 x 40 cm. Jag börjar med att klippa ett papper i kuddens mått. Med hjälp av pappersbitar som flyttas runt försöker jag sedan disponera ytan på ett bra sätt. Jag upptäcker att det finns en tydlig symmetri i bilden, trots att blommorna i vasen ger ett ganska rörigt intryck.

Jag får korrigera den första skissen en hel del. Både vasen och cirklarna ser ut att vara alldeles för stora. När jag känner mig nöjd ritar jag upp formerna, klipper ut vas och blommor i tyg och applicerar. Resten syr jag nog på fri hand.

Men så kommer de där vanliga tvivlen. Blir det här verkligen bra? Ska jag göra på något annat sätt? Är det detta jag ska använda min tid till? Jag kanske ska väva något istället? Men någonstans måste det börja. Processen är igång och jag vet inte var det slutar. Jag berättar mer när jag har kommit lite längre.

PS. HÄR är resultatet, 3 veckor senare.

broderad bukett 4

Från museets dolda vrår

Glesrya Foto Malin Karlsson

Imorgon 2016-05-14 är det vernissage på textilutställningen Den blå tråden på Bryggeriet i Nora. Titta HÄR.

Jag är en av ca 25 utställare och deltar med tre ryor som jag vävde på uppdrag av länets hemslöjdskonsulent för bortåt 20 år sedan. Nu ägs ryorna av länshemslöjdskonsulenterna på Örebro läns museum och det känns riktigt roligt att de får komma ut ur museets dolda vrår och visa upp sig.

En av de tre ryorna är formgiven av Pasi Välimaa. En annan var med på en utställning på Nordiska museet för ett par år sedan, läs mer HÄR. De två ryorna ingick i Nock Ragg Rya, ett projekt som genomfördes av hemslöjdskonsulenter i fem län i samarbete med väverskor, spinnerskor och formgivare. Ryor från de fem länen visades i en vandringsutställning som turnerade runt om i landet under några år. Projektet resulterade också i boken ”Nock ragg rya – det glänser om ullen”, boken finns HÄR.

Bilden visar en detalj av den tredje ryan, som, vad jag vet, bara har visats någon enstaka gång tidigare. Det ska bli roligt att se den! Foto: Malin Karlsson, länshemslöjdskonsulent, Örebro läns museum.

Idag på Stenebyskolan

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag 2016-05-11 önskar jag att jag vore på Stenebyskolan. Det är nämligen dags för studenterna på Textil-Kläder-Formgivning på HDK Steneby att presentera sina kandidatarbeten. Examinationerna är öppna för allmänheten och den som vill kan komma och lyssna på presentationerna och efterföljande diskussioner med opponent och professor.

Speciellt nyfiken är jag på Matilda Ekdahls kandidatarbete. Matilda har arbetat med kaffefilter och efter att hon sett mitt kafferep (titta HÄR) i tidskriften Hemslöjd har vi haft lite mejlkontakt. Jag har fått låna bilder som Matilda har tagit under sitt projekt och jag skulle väldigt gärna se mer i verkligheten. Examensutställningen pågår 27 maj – 2 juni, men jag tror inte att jag har möjlighet att åka ner till Dalsland.

HÄR är en länk till Stenebyskolan.

Den blå tråden – textil på Bryggeriet i Nora

blåtråden_lu kopiera
Det här ska bli så spännande! Nästa vecka fylls hela Bryggeriet i Nora med textil. Tjugosex utställare, varav jag är en, visar textil av alla de slag: konst, konsthantverk, kläder, vävt, sytt, broderat, virkat, stickat, kviltat, tovat med mera.

Bryggeriet är en fantastisk byggnad, ett tidigare bryggeri, varsamt renoverat, där det visas utställningar sommartid. Se mer HÄR i ett tidigare blogginlägg. HÄR finns information om hantverkare, butiker, konstnärer, café, restaurang  och annat i Kvarteret Bryggeriet, det gamla industriområde där Bryggeriet finns.

Nästa lördag 2016-05-14 är det vernissage. Utställningen pågår t.o.m. lördag 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17.

Olika uttryck

Carina Marklund 2

I Stockholm igår såg jag två intressanta och sevärda textilutställningar med helt olika uttryck. Trots olikheterna finns ändå något gemensamt hos de två konstnärerna. De låter verken befinna sig fritt i rummet, utan begränsande ramar. Båda utställningarna pågår ytterligare en vecka t o m 2016-04-23.

Hos manos på Renstiernas gata är en vägg täckt med Carina Marklunds broderier. Figurerna – djur, växter och föremål – är utklippta ur kläde. På klädet har Carina använt bitar av sina egna screentryck som applikationer tillsammans med broderi på symaskin och för hand.

Mer information finns HÄR på manos hemsida. Läs mer om Carina Marklund HÄR.

Carina Marklund 1

Några minuters promenad från manos ligger textilgalleriet Fiberspace på Katarina Bangata. Där visar Deepa Panchamia  verk i papper och i textil. De fritt hängande textilierna är uppbyggda av små fyrkantiga tygbitar i siden, linne och bomull. Fyrkant efter fyrkant har sytts samman för hand till objekt som växer i alla riktningar.

HÄR hos Fibespace finns mer information och HÄR är Deepa Panchamias hemsida.

Deepa Pancamia 1

Deepa Panchamia 2

Vävt med brickor

Sonja Berlin 2
Just nu ställer Sonja Berlin ut hos Konsthantverkarna i Örebro.

Sonja väver med brickor och hon har under många år och med stor vetgirighet utforskat möjligheterna med detta flertusenåriga vävsätt. Hon behärskar brickvävningen till fulländning både avseende teknik och estetik och både när det gäller tradition och förnyelse.

Sonja Berlin 1

Vanligast är att använda brickor med fyra hål, men i armbandet har Sonja använt sexhålsbrickor. Armbandet har ett stramt och modernt mönster och det krävs mycket kunskap för att ens kunna se att det är vävt med brickor.

Det rödgröna bandet har en mer traditionell mönsteruppbyggnad och den som har provat att väva med brickor ser snabbt att det är just brickvävning. Sonja var gästlärare när jag gick på HV, Handarbetets Vänner Skola. Tack vare att jag har lärt mig grunderna i tekniken så kan jag se, men steget från att se till att väva själv är långt. Som med allt hantverk är det lärorikt att prova själv för att sedan förstå lite mer när man ser verk av någon som har full kontroll på hantverkets möjligheter.

Utställningen pågår t o m 2016-05-04.

Sonja Berlin 4

Öppet hus på HV – vävda tyger till kläder

Emmi Avergren 1

Ännu mer från öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm i förra veckan, nu spännande handvävda tyger till kläder. Mycket fint och intressant finns att se på  elevutställningen som pågår t o m 2016-03-26.

Emmi Avergren 2

Emmi Avergren har vävt sitt tyg av tylltrasor, bubbelplast, presentsnöre och paljetter och sytt en jacka.

Mariana Silva Varela 1

Mariana Silva Varela 2

Mariana Silva Varela konstruerar sin egen folkdräkt. Väskan är resultatet av ett lektionspass med yllebroderi med tema fåglar. Tyget till kjolen har hon vävt av silke och bomull och jag ser lite ikatfärgning.

Miriam Parkman 1

Miriam Parkman har färgat lingarn till varp och inslag, vävt sitt tyg och sedan fått hjälp med sömnaden av sina plagg av Amanda Sharp. På öppet hus på HV för två år sedan fastnade jag också för ett tyg som Miriam hade vävt, titta HÄR.

HÄR och HÄR finns mer att se från årets öppet hus.

Miriam Parkman 2

Öppet Hus på HV – stickning

 

Kristina Hellberg

Mer från öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm i förra veckan, den här gången stickning. Stickerskorna har, liksom väverskorna, varit mycket aktiva i skolans färgeri. jag blir imponerad, inspirerad och glad. Öppet hus är över för denna gång men ännu finns det lite tid att se elevutställningen, den håller på t o m 2016-03-26.

Den lila västen är stickad av Kristina Hellberg. Hon har stickat en vit väst och sedan färgat det färdiga plagget och mönstrat med shibori.

Karin Faeh

Karin Faeh har stickat sin kofta på handstickningsmaskin och sedan doppat kanterna på den färdiga tröjan i ett färgbad.

Christina Pearce

Vid ett besök på Skansens Klädkammare fastnade  Christina Pearce för mönsterstickningen på traditionella tröjor från Hälsingland. Hon använde tekniken i nederkanten på en slipover. Givetvis har hon själv färgat det gröna och det röda garnet.

Se mer från öppet hus på HV HÄR och HÄR

Öppet hus på HV – rya och flossa

Malin Eliasson 2

I förra veckan var det öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm.  Skolan och ateljén öppnade för besökare och i galleriet visades spännande textilier från skolans olika utbildningar. Öppet hus är över för denna gång men ännu finns det lite tid att se utställningen, den håller på t o m 2016-03-26. Se mer från öppet hus HÄR och HÄR.

I en av vävsalarna träffade jag Malin Eliasson. Hon har färgat olika sorters ullgarn i massor med gröna nyanser och vävt en härligt rufsig rya, inte i mattkvalité, utan en mjukare variant som används på sängen. Bottenväven i korndräll gör att ryaknutarna försvinner in i väven och blir osynliga på slätsidan.

Malin Eliasson 1

Här är en detalj av Lisa Hagströms matta i rya och flossa. Den ligger som ett smycke på golvet.

Lisa Hagström 1

Astrid Sjöberg har först vävt och sedan färgat de tre ryavävarna. Ryaknutar i olika längder och olika strukturer har plockats in med vita garner. Sedan har hon skapat nya former genom att låta textilfärgen rinna ner igenom vävarna.

Astrid Sjöberg 1

Astrid Sjöberg 2

Äntligen – Britta Marakatt Labba

B Marakatt Labba 2

Jag är så glad att jag äntligen fick se broderier av Britta Marakatt Labba i verkligheten. Det är en väsentlig skillnad mellan att se ett konstverk på riktigt och att se det avbildat i tryck eller på nätet. I sina textila bilder skildrar Britta Marakatt Labba samernas liv nu och förr.  Allt i bilderna hänger ihop på ett mycket skickligt och medvetet sätt. Bildernas format, stygnen, applikationerna, de tomma ytorna – tillsammans bildar de en berättande och genomarbetad helhet. Hon lyckas förmedla en intensiv känsla av den samiska kulturen, av naturen, vidderna, årstiderna.

Britta Marakatt Labbas bilder såg jag på Galleri Helle Knudsen på Karlavägen 1 i Stockholm. Hon ställer ut tillsammans med Tomas Colbengtson, vars bilder har samma motivkrets, det samiska kulturavet, men är utförda med screentryck på glas och metall. Utställningen pågår t o m 2016-03-23.

De två första bilderna visar detaljer ur broderiet ”Projektering”, på den sista syns mittpartiet av ”Bostadsbrist”.

Läs mer om Britta Marakatt Labba HÄR, om Tomas Colbengtson HÄR och om Galleri Helle Knudsen HÄR.

B Marakatt Labba 3

B Marakatt Labba 1

Mer från Fiberspace

Ivano Vitali 1

Det finns en anledning till att det var ett stick- och virkcafé på galleri Fiberspace just igår. Där pågår nämligen en lite ovanlig stickutställning. Till och med 2016-03-19 kan man se objekt av Ivano Vitali från Italien. Han tvinnar grova snören av återbrukat papper och stickar sedan av snörena.

Det är så häftigt att se att han har gått vidare och verkligen gjort något mer än nystan. Jag vet ju hur mycket tid det tar att göra själva snöret, även om Ivano Vitalis snören är betydligt tjockare än mitt kafferep (titta HÄR) och han har använt en lite annan teknik.

Jag hade nog förväntat mig större objekt efter att ha sett bilder på galleriets hemsida. Men resultatet är snyggt och intressant och det kraftiga och lite stela materialet gör att stickningen växer ut och blir tredimensionell. Läs mer om utställningen HÄR. På ett par av bilderna från stickcafét syns några av stickningarna, titta på bildspelet HÄR.

Ivano Vitali 4

Ivano Vitali 2

Ivano Vitali 3

Ivano Vitali 5

På stick- och virkcafé

ledigt idag

DU FÅR LEDIGT IDAG läste jag vid Slussen. Det passade bra, för ledigt var just vad jag hade och dagen tillbringades i Stockholm. Någon har skrivit budskapet genom att trycka in plastmuggar i ett gunnebostängsel. Efter att ha jäktat runt lite på förmiddagen tog jag mig till textilgalleriet Fiberspace på Katarina Bangatan, titta HÄR. Jag har skrivit om galleriet tidigare HÄR.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Te, kaffe och läckra små kakor var framdukade i galleriet till eftermiddagens stick- och virkcafé. Där satt vi och hade det lugnt och skönt och pratade om garn, om våra pågående stickningar och virkningar, om glädjen över att våren är på väg och att ljuset kommer tillbaka, om jobb och om allt möjligt annat. Ett par härligt avkopplande timmar!

Små glimtar från helgens Fårfest i Kil

Detta bildspel kräver JavaScript.


En mycket intensiv och rolig helg har jag haft på 2016 års upplaga av Fårfesten i Kil. Jag var där som utställare och hann inte se så mycket mer än det som fanns alldeles i min närhet. Där fanns brodöser från Täcklebo Broderiakademi i Karlstad, slöjdande kvinnor från gruppen Yalla Värmland, prova-på-aktiviteter för alla åldrar och hemslöjdskonsulenter som pratade ull och garn.

Flera vänner och bekanta besökte Fårfesten för första gången och alla sa att de inte riktigt hade förstått hur omfattande den här festen är. I år var det ca 150 utställare som visade ull, garn, tyg och redskap för den som vill göra själv, kläder och accessoarer av ull, böcker om textilt hantverk, lammkorv och fårost och mycket mer. Och så förutsättningen för alltihop,  livs levande får. Dessutom fanns det en hel rad med kurser och föreläsningar att välja mellan. En helt fantastisk fest för alla sinnen!

HÄR finns Fårfestens hemsida. Gör en notering redan nu i kalendern inför nästa år. Vecka 9 2017, då ses vi i Kil!

Svårt att fota svart

svart sålldräll

Det är svårt att fotografera svarta textilier. Lite problem hade jag med vävningen också. Jag har vävt svarta löpare i sålldräll, samma mönster som handdukarna som jag visade HÄR. Varp lingarn 12/1, inslag lingarn 8/1, båda från Växbo, 55-rörssked med 2 trådar i rör = 11 tr/cm i varpen. Med ett lite tjockare inslagsgarn hade jag nog sluppit svårigheterna med att få fina kanter. Men 8/1 var det som fanns hemma och jag behöver minska på garnlagret. Jag gillar i alla fall mönstret, smårutigt med tre olika strukturer.

Löparna tar jag med mig till Lindesberg i helgen, 6 – 7 februari, närmare bestämt till Brukskontoret i Dalkarlshyttan. Det är dags för 2016 års upplaga av Vinterspår, ett kulturevenemang i Lindesbergs kommun. HÄR finns mer information om oss som deltar i Dalkarlshyttan. HÄR är hela programmet, vi finns på punkt 58 – 65.

Inspiration från förr

Nordiska museet 2

Allmogemöbler i form av golvur, skåp, skrin, vaggor och kistor, statusföremål från förr, visas på Nordiska Museets utställning Rejält retro. Mycket folk var det när jag var där och lite svårt att fota, men här är ändå några inspirationsbilder. Alla utställda möbler kan ses HÄR  på Digitalt Museum.

Utställningen (till vänster i stora hallen) pågår ända till 2016-09-04, så det finns gott om tid att planera in ett besök. Läs mer HÄR.

Nordiska museet 1

Nordiska museet 3

Nordiska museet 4

Gallerirunda i Stockholm

P Eldin-Lindstén

Jag har inte längre till Stockholm än att jag bekvämt kan åka över dagen, oftast med späckat program. I lördags hann jag bland annat med besök på tre gallerier som visar textil.

Galleri Yamanashi i Gamla Stan var mitt första stopp. Där kan man se Pia Eldin-Lindsténs och Inger Carlssons utställning Siden, trasa, lump med tema återbruk t o m 2015-12-23. Väl värt ett besök! HÄR är Galleri Yamanashis hemsida. (Men kolla öppettiderna noga, informationen på hemsidan är lite förvirrande.)

Överst en bild på Pia Eldin-Lindsténs väv av ylletrasor i glesrips med slarvtjäll.

Del av broderiet Dancing av Inger Carlsson,

I Carlsson

Väv av Pia Eldin-Lindstén, ylletrasor i spetskypert/gåsögon. Väskan har hon sytt av återbrukade kläder och monterat med ett broderi av Inger Carlsson.

P Eldin-Lindstén o I Carlsson

Nästa anhalt blev HV, Handarbetets Vänner på Djurgården. I galleriet visas just nu en utställning som har anknytning till en ny bok av Anneli Holmberg, Händer som lyder. Hantverkarna vid Handarbetets vänner. I boken synliggörs hantverkarna, kvinnorna, på HV:s ateljé, de som med skickliga händer har omvandlat, och fortfarande omvandlar, konstnärers skisser till vävnader, broderier och textila objekt. Mer om boken en annan dag. Utställningen heter Textile studios in Europe, visas t o m 2016-01-23, och presenterar några av det fåtal högklassiga textilateljéer som fortfarande finns kvar i Europa. HÄR är HV:s hemsida.

Skisser och vävprover från Ateljé Westragothia, vitt bårtäcke till Öxabäcks kyrka av Helena Jönsson och grön mässhake till Naums kyrka av Karin Hedberg.

Ateljé Westragothia

Flossamatta från MMF, Märta Måås-Fjetterström AB.

MMF

Sedan begav jag mig till Fiberspace, textilgalleriet som öppnade i höstas på Katarina Bangata på Söder. Itajime Interpreted hette samlingsutställningen som slutade 2015-12-12. Itajime är en variant av shibori  och de fem utställarna är medlemmar i Svenska Shiborisällskapet, titta HÄR. Galleriets hemsida finns HÄR  och programmet som hittills är klart för nästa år ser onekligen intressant ut.

Det tog en stund innan jag insåg hur Eva Marbrandt har konstruerat sin takhimmel. Så enkelt och så genialt!

Eva Marmbrandt

Barbara Berther har flätat och färgat ett skydd till en gärdsmyg. Mer av henne finns HÄR.

Barbara Berther

 

Framtidens mode enligt Liljevalchs

Liljevalchs 10

Jag såg Utopian Bodies – Fashion looks forward  på Liljevalchs i Stockholm, en utställning om framtidens mode, och känner mig kluven inför upplevelsen.

Det är snyggt, kul och inspirerande. Och det är mycket, jag har svårt att ta in så här stora utställningar. Scenografierna är omväxlande och fantasifulla, kläderna likaså. De elva rummen har varsitt tema och många av modevärldens stjärnor finns representerade, som Alexander McQueen, Gucci, Versace, Kenzo, Dior, Prada osv. Det är intressant, lustfyllt och fantasieggande. Men det handlar mest om exklusiv lyx, om plagg framställda i enstaka exemplar och om kläder som konst. Så är detta verkligen mode för framtiden? Mode och framtid för vem? När vi tittar framåt borde väl fokus ligga på produktionsprocesser med minsta möjliga påverkan på miljön, på drägliga arbetsförhållanden inom textilindustrin, på återbruk och DIY. En liten, liten aning av detta finns i utställningen, men är svårt att se i skenet från stjärnorna. Och inte finns det någon katalog. Det som erbjuds är ett gratis A4-papper, som mest består av en upprabbling av namn. Alternativet är en påkostad bok, som kanhända innehåller de resonemang som jag efterlyser, men den kostar nästan 500 kr. 

Åk till Liljevalchs, njut, begrunda och bedöm själv! Och se till att ha gott om tid. Utställningen pågår t o m 2016-02-07.

Här kommer några få axplock bland allt som visas.

Liljevalchs 1

I ett rum är alla kläder vita och väggarna täckta med konstgjorda rosor och porslinstallrikar. Snyggt!

Liljevalchs 3

I rummet med temat Minnen visas bl a Magnus Ugglas skinnjacka och en stickad klänning som tillhört Stina Ekblad. Och Conchita Wursts lösögonfransar.

liljevalchs 8

Liljevalchs 9

Inte lika gullig som barnklänningen är hatten av uppstoppade råttor skapad av Iris Schieferstein.

Liljevalchs 7

Det finns ändå lite återbruk och DIY, som kläderna tillverkade av barn från Fukushima tillsammans med Ryohei Kawanishi.

Liljevalchs 4

Liljevalchs 5

Häftigt stickat av Sandra Backlund.

Liljevalchs 2

 

Bland det bästa jag sett

Eva Davidsson 3

Eva Davidssons utställning hos Konsthantverkarna i Stockholm är det bästa jag har sett på länge. Hon visar kläder och hennes inspirationskälla är folkdräkter från Dalarna och traditionella dräkter från Japan. Framför allt har hon intresserarat sig för shibori, en färgningsteknik som är sällsynt i svensk textiltradition, men förekommer t ex i halsdukar till mansdräkten från några socknar i Dalarna (titta HÄR). I Japan, däremot, är tekniken utvecklad till fulländning.

Eva Davidsson kan de textila teknikerna, hon förstår de textila materialen och behärskar verkligen shiborin. Hennes sätt att plocka inslag från traditionen och omvandla dem till nya uttryck är suveränt. För ett par år sedan visade hon en dräkt på en samlingsutställning på Almgrens Sidenväveri, titta HÄR. Då blev jag helt begeistrad av hantverksskickligheten och sättet att använda traditionen. Nu blir jag ännu lyckligare!

Utställningen slutar om ett par dagar, 2015-10-28. Hoppas verkligen att Eva Davidssons kläder visas i fler sammanhang så att de som missat utställningen i Stockholm får möjlighet att njuta av hennes kunskap och skicklighet.

Eva Davidsson 2

Eva Davidsson 1

Eva Davidsson 6

Eva Davidsson 4

Eva Davidsson 5

Eva Davidsson 7

Eva Davidsson 8

Snurrigt

Monica Nilsson 1

Snurrar för fullt gör det på Almgrens Sidenväveri. Monica Nilsson agerar discjockey och sköter fem manipulerade skivspelare, där trådrullar snurrar runt, runt och trådarna spinns till  korviga rep. Idén fick hon när hennes konstnärskollega rensade i ateljén och tänkte slänga skivspelarna. Men Monica tyckte att de istället kunde användas till något och då blev det så här. Lite galet, och det gillar jag! Vad det ska bli till slut vet ingen, men en liten del av materialet ska användas till en sidenvävnad i samarbete med Soja Enbuske, jacquardväverska på Almgrens.

Monica Nilsson 2

Monica Nilsson är en av 45 konstnärer i FAS, Fiber Art Sweden (titta HÄR), ett nätverk för konstnärer verksamma inom textilområdet. Nu ställer sju av dem ut på Almgrens under rubriken Skrida till verket, läs mer HÄR. Den som vill se Monica Nilsson sköta skivspelarna får passa på tisdag – onsdag – torsdag kl 11 – 16. Då finns hon oftast där och snurrar. Utställningen pågår t o m 2015-11-07.

På utställningarna hos Almgrens skänker miljön i lokalerna en extra dimension till verken. Kanske särskilt mycket denna gång, då konstnärerna har använt sig av sidenväveriets rum och historia för att få fart på tankarna, för att hitta en riktning och för att sätta igång –  skrida till verket.

Intarsiabroderi, del 1

I J Rasmussen 3

Av små bitar handfärgat ylletyg bygger Inger Johanne Rasmussen upp sina stora textila bilder. Tygbitarna lägger hon kant i kant och syr ihop som intarsiabroderi. T o m 2015-11-22 visas hennes konst på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm.  Jag var där häromdagen och fascinerades både av bildernas innehåll och av utförandet. Titta på filmen nedan där hon berättar om tekniken och om bildskapandet. Och se sedan utställningen om du har möjlighet!

Mer intarsiabroderi visas här om några dagar!

Överst en detalj av  Forlagt arv / Misplaced Heritage. Nedan Letter etter meningen med det hele / Looking for the meaning of it all, hela och detalj.

I J Rasmussen 1

I J Rasmussen 2

Kafferep

Kafferep 2

Morgonkaffe, förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe – det blir tre bryggningar och tre kaffefilter per dag. De begagnade filtren skulle bli något till utställningen Fika som öppnar på lördag 2015-09-26, hade jag tänkt. Jag tittade på filtren, luktade på dem, vände och vred på dem, tänkte på broderi och på collage. Men nej, inget kändes bra. Men så, när jag läste Alice Fox bok Natural Processes in Textile Art, då såg jag det självklara – jag skulle förstås göra ett kafferep!

Kaffefiltren har klippts i remsor, två eller tre filter om dagen under 20 dagar, totalt 50 filter, och remsorna har tvinnats till rep (titta HÄR). Knappt 60 meter rep är resultatet efter ca 25 timmars meditativt arbete. Ett vackert rep som doftar ljuvligt av kaffe – ett äkta kafferep!

Kafferep 1

Fika affisch

Hårkonst och boktips

Nina Sparr 2

Nina Sparr från Våmhus är hårkulla i femte generationen. Just nu, t o m 2015-09-23, visas hennes hårkonst hos Konsthantverkarna i Örebro. Av människohår tillverkar hon eleganta smycken, diadem, brudkronor, tavlor och mycket mer, ofta i kombination med guld. Det händer också att hon stickar av håret. I utställningen finns ett stickat underställ, linne och trosor, kanske mest för att väcka uppmärksamhet. Men det var inte ovanligt att människohår stickades till strumpor förr, med eller utan inblandning av ull. Vårt hår är starkt, vattenavstötande och materialet finns ju nära till hands. Passa på att se detta unika hantverk om du befinner dig i närheten av Örebro!

Nina Sparr 1

På teckningen syns ett redskap som används av hårkullorna, en rundel av trä med hål i mitten. Håret flätas på ett intrikat sätt med stråna upplindat på pinnar.

Mormorsresan 2

Bilden (av Claes Bäckström) finns i boken Mormorsresan (1959) av Edith Unnerstad (kanske mest känd för Kastrullresan). Boken har jag minnen av sedan jag var barn. Den fanns inte i bokhyllan  hemma, så det måste ha varit vår fröken i folkskolan som läste högt för oss i början av 1960-talet. Tolvåriga Anders får följa med hårkullorna, sin mormor och moster, på en resa från Våmhus i Dalarna via Stockholm till Helsingfors och Petersburg. Författaren har gjort grundlig research och säger i förordet att ”somligt i boken är sant och annat är dikt”. Äventyret utspelar sig för ca 100 år sedan, före revolutionen i Ryssland. Det är dåliga tider och befolkningen måste ge sig iväg från hembygden i Dalarna för att tjäna pengar på sina hantverkskunskaper. Kvinnorna gör peruker, lösflätor och smycken av hår och männen tillverkar korgar. Boken köpte jag häromdagen på Bokbörsen. Läs den!

Mormorsresan 1

Tillfälliga och fasta förbindelser

Fika affisch

Jag gillar avgränsade projekt och tillfälliga förbindelser och veckan som gick innehöll flera möten i mer eller mindre fasta grupperingar. Att träffa kollegerna som finns runt om i trakten är viktigt för mig som har min verksamhet här hemma, ute på landet utan arbetskamrater.

Sommarbutiken Kom In Konsthantverk i kvarteter Bryggeriet i Nora tömdes i veckan efter fyra månader. Ett trevligt samarbete med 13 andra konsthantverkare avslutades. Kanske blir det en fortsättning nästa sommar med samma personer eller i någon annan konstellation. Och så träffar vi på varandra då och då i andra sammanhang.

En ny liten grupp bildades en annan dag. Spännande känns det, men än finns inget att berätta. Vi vet inte riktigt vart det leder.

Samma dag var jag till Konthantverkarna i Örebro och levererade varor. Det är sannerligen ingen tillfällig gruppering. Butik (med galleri) har funnits i närmare 25 år. För tillfället är jag inte medlem i kooperativet, men lämnar mina textilier i kommission.

På kvällen var det ännu ett möte. I ett par år hade gruppen Konstgjort en gemensam försäljningslokal på ett café i Lindesberg. Numera träffas vi på café och fikar några gånger per år. Ibland hittar vi på något roligt tillsammans och nu ska fem av oss sex ha en liten utställning. Temat är lämpligt nog Fika. Platsen är Karlssons Kulturverkstad i Stripa Gruvmiljö lite norr om Lindesberg. Öppet eftermiddagar lördag och söndag 26/9, 27/9, 3/10, 4/10, 10/10 och 11/10. Det går att komma vardagar också, men boka tid i så fall på tel 0706145790.

Och imorgon måndag är det upptaktsmöte inför 2016 års upplaga av Vinterspår, kulturrundan i Lindesbergs kommun, alltid första helgen i februari. Det blir ännu en möjlighet till tillfälligt samarbete.

Det blev kuddar

kuddar växtfärgat ylle

Tre kuddar har det blivit av ylleremsorna som jag färgade med växter häromveckan, med tillägg av tyg som jag färgat tidigare. Det blir lite beslutsvånda när materialet är unikt och begränsat, men samtidigt är det roligt och utmanande att försöka använda det lilla som finns på allra bästa sätt. Bitarna är hopsydda med skarvsöm.

Kuddarna finns att se i Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kanske, kanske hinner jag sy en till innan lördag.

HÄR och HÄR finns bitar av ylletyg färgade med växter.

Väva, vecka, färga, del 3

vävt o veckat 6

”Den som aldrig vågar gå vilse kommer ingenstans” – det är en tröst och uppmuntran när försök och experiment inte går riktigt som förväntat.

Jag har vävt halsdukar i linne, två korta vävuppsättningar med 3 halsdukar i varje väv. En vecktråd vävdes in en del av halsdukarna. Tyget veckades ihop och jag skulle färga med växter i en enkel shiboriteknik. (Titta HÄR och HÄR.)

Av flera anledningar gick det inte riktigt som planerat, jag tänker inte gå in på alla detaljer. Men tidigare försök med indigo blev jag oerhört nöjd med (titta HÄR). Vid indigofärgning doppas emellertid tyget snabbt i badet, vid annan växtfärgning ligger textilierna länge i färgbadet.  Det var en anledning till att reservaget med vecktråden inte fungerade som tänkt.

I alla fall så färgade jag sex halsdukar. Nu har det gått lite tid och jag kan se halsdukarna som de verkligen ser ut. Mina förväntningar, bilden jag hade av resultatet i förväg, har bleknat en del och nu känner jag mer nöjd. Och, kanske det viktigaste, jag fick idéer om hur jag kan fortsätta.

Växtfärgning på vegetabiliska fibrer är inte alltid så hållbart. Jag har haft prover i ett fönster i sommar för att se hur färgen ändras i ljuset, titta HÄR. Färgen höll förvånansvärt bra, men det betyder inte att de här infärgningarna, med annan linnekvalitet, andra växter och delvis andra färgningsmetoder, är lika hållbara.

Halsduken på översta bilden är färgad med renfana. En aning rostvatten tillsattes i färgbadet mot slutet, halsdukens ändar doppades en stund i det järnhaltiga vattnet och den gula färgen drog mot grönt.

Den gyllengula halsduken är färgad med skal av gul lök. Kanske är färgen inte så hållbar, men om någon köper sjalen får jag lämna med instruktioner om hur färgen kan bättras på med ett nytt lökskalskok.

vävt o veckat 5

I nästa halsduk vävde jag inte in någon vecktråd, utan gjorde reservage med burklock (ungefär så HÄR) och färgade med gullris.

vävt o veckat 7

Halsduken på de sista bilderna veckades, vecken målades med rostvatten och halsduken färgades med renfana. Den är jag riktigt nöjd med! Men rost/järn bryter ner fibrerna så rostvattnet känns lite riskfyllt. Rostigt järnskrot har legat i vatten + ättika ett tag och det är omöjligt att veta hur mycket järn som finns i vätskan.

Halsdukarna tar jag med till Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kom och titta och prata färgning med mig!

vävt o veckat 1

vävt o veckat 2

vävt o veckat 3

vävt o veckat 4

OpenART i Örebro

Ai Weiwei

Ännu finns det tid att åka till Örebro och sommarens stora konstevenemang OpenART. Skan­di­naviens största biennal för samtids­konst i det offent­liga rummet pågår till och med 2015-09-06. HÄR finns all information.

72 konst­närer från 20 länder i Europa, USA, Asien och Syda­me­rika är inbjudna och visar sammanlagt 130 konst­verk. Runt om i stan, utomhus och inomhus, kan besökarna ta del av  instal­la­tioner, skulpturer, måleri, foto, ljud, video osv. Och allt är gratis! Det är bara att göra som många, många andra, hämta en karta och knalla runt bland konsten.

Här är några få smakprov, med lite textil inriktning.  Ai Weiweis verk Think Different (How to hang workers’ uniforms) hittar man utan utställningskartan. Mellan butikshusen på Köpmangatan hänger ca 375 kinesiska arbetsuniformer från världens största elektroniktillverkare. Företaget har ca 1,2 miljoner anställda runt om i världen. Verket vill uppmärksamma de ofta omänskliga arbetsvillkoren som leder till själv­mord, upplopp och döds­fall.  HÄR finns mer information och HÄR berättar Ai WeiWei själv om sitt verk.

Ulrike Kessl 1

Installationen på Rådhusets fasad består av strumpbyxor, skänkta av örebroarna.  Konstnären heter Ulrike Kessl. Läs mer HÄR.

Fler strumpbyxor finns inne på varuhuset Krämaren, där tomma butikslokaler får fungera som konstgallerier i sommar.

Ulrike Kessl 2

Telefonfåren håller koll på vad som händer inne på Krämaren och utanför. Fåren har jag sett på bild tidigare i internationella textilmagasin, så nu var det kul att se dem på riktigt. Konstnären heter Jean Luc Cornec och HÄR finns mer information.

Luc Cornec

På Krämaren finns också mitt favoritverk, av det jag hunnit se än så länge, Letters from Utopia av Eri Kassnel. Hon har använt sig av gamla brev, av sina egna och gamla fotografier,  klippt och skurit och satt ihop igen, ibland med stygn. På OpenART visas 49 bilder, hennes plan är att göra ytterligare 50. Läs mer HÄR, fortsätt gärna in på hennes hemsida också.

Eri Kassnel 2

Eri Kassnel 1