Kategoriarkiv: Shibori, ikat mm

Från när och fjärran

Igår (2019-10-27)  tog jag tåg och pendel till Älvsjö och tillbringade ett par timmar med att strosa runt på Syfestivalen. Söndagen är en bra dag att åka dit för den som inte gillar allt för mycket trängsel.

Det fanns som vanligt mycket att se och kanske köpa. Jag tittade extra noga på några saker som kom från när och från fjärran, Made in Sörmland och Made in Japan.

Garnerna på de här båda bilderna är Made in Sörmland hos Båvens Spinnhus i Sparreholm. Garnföretagen Manduzana (en grön och en blå härva fick följa med mig hem) och 60 Garner Nord har använt ull från utvalda fårraser och låtit spinna specialkomponerat garn. Visst är det fint att den möjligheten finns!

På mässan fanns också långväga utställare från Japan som visade och sålde textilier Made in Japan. Jag kunde inte motstå att köpa några bitar kimonosiden med mönster i shibori av företaget Kinu no ie.

Prat om vävning och färgning blev det hos japanska Magnetic Pole Handweaver. Konstnären (möjligen var de fler i företaget, kanhända uppfattade jag inte all information) väver tyger i siden och står själv för hela processen. Hon bereder silket från kokong till garn, färgar garnet med växter och väver.

Det gråbruna varpgarnet i de här tygerna är färgat med bark från något träd. Inslagsgarnet är färgat med, uppifrån och ner, kronblad från gardenia (om jag fattade rätt), koschenill och ytterskal av kastanj. Vävtekniken är ju gåsöga och inspirationen kommer från Sverige. En väninna, eller kanske medarbetare, till väverskan har gått vävutbildning på Sätergläntan. Det blev ett intressant och roligt samtal. Jag kunde bidra med information om halsduken jag hade på mig, dubbelväv och färgeffekt. Som vanligt och i alla tider, kunskap, idéer och mönster vandrar gränslöst människor emellan.

En påse och en kasse

Nu har det blivit ännu ett par saker av sånt som jag färgade på shiborikursen tidigare i somras. (Titta HÄR och HÄR.)

Jag gjorde reservage med stygn på en gammal linnelöpare och på en rejäl, vit tygkasse med rött reklamtryck. Båda färgades med reaktivfärg, orange dämpad med lite brunt. Linnelöparen har blivit en påse tillsammans med några svartvita tygrester från mitt förråd. I stort sett följde jag Tant Koftas sömnadsbeskrivning, finns på Instagram #påsenbitförbit.

Jag tyckte att jag mätte noga för att få det reserverade mönstret mitt på kassen, men det blev ändå lite snett.

Reklamtrycket ville jag förstås inte ha kvar. Jag pusslade med några små tygrester och täckte över reklamen. Tygbitarna syddes fast med svart pärlgarn. (Här syns också hur knepigt det kan vara med färgåtergivningen på bild. Kassen har fotograferats på samma ställe, utomhus på ett betonggolv, ena gången i skarpt solsken och andra gången en molnig dag.)

Det finns gott om färgade tygbitar kvar från kursen. Kanske har jag mer att visa så småningom.

 

Det blev ganska OK

Ett par av tygbitarna som jag färgade på förra veckans kurs i shibori (titta HÄR) har blivit en påse av japansk modell. Det finns flera namn på den här typen av påse, bland annat tsuno bukuro, azuma bukuro, bento bag. Googla! Jag har sytt några varianter tidigare, till exempel de som jag visar HÄR.

Tygbitarna, ursprungligen ett lakan från Myrorna, kändes ganska trista när jag hade färgat dem. Jag vek, gjorde reservage med klossar och färgade i ett turkosgrönt kypbad. På grund av min bristande erfarenhet klämde jag in alldeles för mycket tyg under klossarna. Det blev mest vitt och inte alls så mycket mönster i färg som jag hade tänkt mig. Tygerna fick åka ner i ett brunt färgbad som hade använts flera gånger och bara hade en smula färg kvar. Blev det bättre? Jodå, lite bättre blev det men jag tyckte ändå inte att resultatet var speciellt lyckat.

Men nu är jag i alla fall nöjd med påsen! Tyget gör sig trots allt ganska bra. Jag gillar enkelheten med de här påsarna, en tygremsa som viks på ett speciellt sätt och sys ihop med ett par sömmar. Det blir inget tygspill och det är ingen komplicerad sömnad. För att få den här remsan, ca 35 cm bred och fem gånger så lång, behövde jag skarva ihop mina två tygbitar. Jag sydde ihop på maskin, lät de rivna kanterna vara råa och sydde ner sömsmånerna för hand  med raka stygn.

 

 

Shiborikurs

I tre dagar har jag pendlat till Arboga för att gå på en rolig och givande kurs (7 – 9 augusti 2019). Shibori stod på schemat och Agneta Grahn ledde oss med stor kunskap i ABF:s stora och fina lokaler mitt i stan. Shibori är ett samlingsnamn för många olika sätt att mönstra ett tyg genom att reservera, blockera, delar av tyget innan det färgas. På bilden ovan syns några av Agnetas många exempel på hur det kan se ut. Vi använde nästan bara begagnade tyger, från egna skåp eller från loppisar. Väl tvättade tyger tar oftast färg bättre än nya. Och det känns bra att använda gammalt material för att experimentera och prova sig fram utan krav på prestation.

Det är många val som ska göras innan tyget stoppas i ett färgbad. Agneta visade olika sätt att reservera, t ex att börja med att vika tyget och sedan klämma åt på olika sätt för att hindra färgbadet från att tränga in. Här bildas en liksidig triangel.

Ett annat sätt är att rynka ihop tyget med stygn, som Annette gör här med en sliten handduk i grovt linne. Tyget behåller sin ursprungsfärg inne i de täta vecken dit färgbadet inte når.

Det fanns tillgång till både kypfärger och reaktivfärger, två typer av textilfärger för vegetabiliska fibrer med olika egenskaper. Det var bra att kunna testa de olika sätten att färga för att kanske kunna besluta vilken typ av färg som passar just mig bäst om jag vill fortsätta hemma. Men det räcker ju inte med att välja färgtyp. Sedan kommer det svåra, att välja kulör. Då var Agnetas färgprover till hjälp.

Mina tygbitar hänger på tork nu. En del är jag riktigt nöjd med och har planer för. Andra ser ganska trista ut. Behövs det ytterligare ett färgdopp? Ska de bättras på med stygn? Eller ser jag de där fula tygbitarna med andra ögon om några dagar? Nästa vecka, eller veckan efter, kanske jag har något att visa.

Här är några av Sonjas experiment. Hon har färgat små bitar av en gammal sliten handvävd handduk. Det blir så fint med strukturen på väven och det strikta, röda monogrammet gör sig så bra mot det gröna mer eller mindre slumpmässiga mönstret.

Hittade en härva

Trots att jag gick igenom mina lager och rensade rejält när vi flyttade för ett par år sedan dyker det ändå upp överraskningar i gömmorna ibland. Nu hittade jag en ullgarnshärva, växtfärgad med omknytningar. Jag försöker minnas när och hur den här ikatfärgningen gjordes och kommer fram till att garnet är färgat med björklöv och att färgningen troligen skedde på sommaren  år 2001. Garnet är ett kamgarn som jag tyckte om att väva av, men som tyvärr inte finns längre, Nokam 12/2. Omknytningarna är gjorda med s k moppgarn, hårt lindat i flera varv. Vad ska hända med garnet? Jag behåller nog härvan så här, delvis uppknuten, som ett exempel att visa när jag har färgningskurs. Men det är också möjligt att garnet så småningom hamnar som en effekt i ikat i en lämplig väv.

Inspiration och idéer

Tre nya häften från Hemslöjdens Förlag kom i brevlådan häromdagen. Ämnena ligger helt rätt i tiden, att färga med reservage och att ge våra kläder längre liv.

Katarina Evans och Katarina Brieditis visar i sina två häften en mängd praktiska, finurliga och roliga sätt att lappa och stoppa kläder som har gått sönder. Speciellt inspirerad blir jag av hur de på ett fantasifullt sätt använder broderi till att snygga till slitna och trasiga kläder.

Att Eva Davidsson är suverän på att använda sig av shibori har jag sett tidigare i utställningar. Bilden nedan är inte från boken, utan hennes bidrag till en utställning på Almgrens Sidenväveri 2013. I häftet har hon samlat olika enkla sätt att göra reservage framförallt med stygn på tyg, men hon beskriver även kortfattat flamfärgning av garn, ikat. Kanske borde jag sortera lite idéer som finns i huvudet, färga ikat och få upp en sjalväv i vävstolen.

 

 

Utställning hos HV

Just nu, t o m 2019-01-26, pågår en utställning i Handarbetets Vänners galleri på Djurgården i Stockholm med verk av f d studenter på HV, Konstfack och HDK, Emerging Talents ”Drömmar + Japan”. HÄR finns öppettider mm. Det är alltid intressant och inspirerande att se textilier av  nyutbildade inom området och ta del av deras tankar. Här är några exempel från utställningen.

Första bilden visar ett broderi av Emma Holmgren i serien Raggsockor utan fotfäste. Hon gick ut HV 2017. Hennes broderier har jag sett på Instagram, där hon heter @knyterenknut. Broderierna är mycket mindre än jag föreställt mig med små, skickligt utförda stygn.

I sin masterexamen på Konstfack 2018 undersökte Ida Brattmo begreppet tid med hjälp av enkla upprepningar, bl a genom ett stort svart-vitt broderi som jag visar en liten detalj av. Hon säger om sina verk att ”deras uppgift är att ta tid eftersom tiden enbart existerar i vårt mätande av den”.

Kristina Lundsjö tog också en masterexamen på Konstfack 2018. Genom applikation, digitaltryck och screentryck för hon ett textilt arv från 1900-talet vidare på ett lekfullt sätt. Ett exempel är det grönrutiga tyget på bilden, en klassisk vävd ruta som jag känner igen från min barndom och som nu omformats i datorn.

Lisa Hagström slutade sin utbildning på HV 2017. Sedan dess har hon studerat kasuri, det japanska namnet på ikat, på en skola i Kyoto. Bilden visar en del av ett tyg som hon färgade garn till och vävde som slutprojekt på skolan i Japan.

I sitt examensprojekt Lagningsritualen från HDK 2018 besökte Sara Henriksson främmande människor i deras hem och lagade deras kläder. Den röda rocken hade hon på sig som en sorts varuprov för att visa olika lagningstekniker. Rocken fylldes på hela tiden med nya detaljer, minnesanteckningar hon gjorde för att komma ihåg människorna hon mötte.

Textil från Japan

I år är det 150 år sedan Sverige och Japan inledde diplomatiska förbindelser. Det firas bl a nu under hösten 2018 genom textilutställningar på tre gallerier i Stockholm med samlingsnamnet Influenser, ett initiativ av Svenska Vävakademin. HÄR finns mer information.

Asako Ishizaki ställer ut på HV Galleri. Hon väver i pappersgarn med metall- eller nylontråd som inslag och formar vävnaderna till tredimensionella objekt efter nerklippning. Varp och inslag fortsätter utanför väven och flätas till en livfull kontrast mot de strama rutorna.

Fiberspace Gallery visar ett samarbetsprojekt kallat Intertradition mellan Shogo Hirata, Japan, och Lisa Juntanen Roos, Sverige. Tillsammans har de formgett ett tyg med mönster i ikat, kasuri på japanska, som färgats och vävts hos Shimogawa Orinomo, ett tradtionellt väveri i Japan. Var för sig har de också blandat japanska och svenska uttryck. Shogo Hirata har använt sig av målat och flätat papper. Lisa Juntunen Roos har vävt och det ska bli spännande att se om hon fortsätter att utveckla sina idéer om möten mellan svenska och japanska textiltraditioner.

På Almgrens Sidenväveri visas vävar av Jun Tomita. Konsten att färga ikat behärskar han till fullo, men numera målar han sina varpar istället för att göra omknytningar. Den målade varpen ger en yta som är livfull på ett diskret sätt. I sitt artist talk visade han foton som han tog för ca 30 år sedan på ytor och väggar i Gamla Stan i Stockholm och som har betytt mycket för utvecklingen av hans konstnärskap. I tidskriften Vävmagasinet  nr 3 2018 finns en artikel om konstnären.

Jun Tomitas mattor är vävda av ullgarn i dubbelväv. Efter vävning stampas mattorna så att fibrerna hakar samman och ullens färger blandas en aning. Han visade bilder på hur mattorna stampas med fötterna (gummistövlar!).

 

I HV:s galleri

Alldeles nyligen hade Moa Wallman sin första separatutställning Nimbus över Sbg. Jag hade tänkt åka till Sundbyberg och se den, men det blev tyvärr aldrig av. Nu fick jag i alla fall se två av vävarna från utställningen. De finns i galleriet hos HV, Handarbetets Vänner i Stockholm. Med imponerande skicklighet har Moa Wallman färgat garn (naturlig färgning) och vävt dessa skimrande mattor, avsedda för golv eller vägg.

Utställningen på HV har namnet Emerging Talents 2.0. Nio kvinnor som nyligen avslutat sina studier deltar med ett eller två verk var; Moa Wallman (HV Skola), Ia Centerhall (HV Skola), Miriam Parkman (HV Skola), Siri Petterson (HV Skola), Astrid Sjöborg (HV Skola), Linette Nilsson (Konstfack), Elin Stampe (Konstfack), Berith Stennabb (HDK Steneby) och Johanna Svallingson (HDK Steneby).

Utställningen pågår t o m 2018-01-13. Värt ett besök, men kolla för säkerhets skull öppettiderna. Det kan hända att det är stängt kring jul och nyår.

Ia Centervall Natt som blänker.

Miriam Parkman, Rocio y los colores fuertes/Teotitlán, detalj.

Berith Stennabb, ANOMICHOLISTIC 10, detalj.

Johanna Svallingson, Alla vi.

Utställningar

Maya Kessler

Idag åkte jag till Stenhuset i Surahammar och såg utställningen Den stora färgen där medlemmar i Svenska Shiborisällskapet visar textilier färgade med indigo. Mycket fint att se! Utställningen pågår t o m 2017-10-15. Öppettider mm finns HÄR.

Överst detalj av väv i papper och siden av Maya Kessler.

Leyun Wang

Skira japanska tyger färgade av Leyun Wang.

Linnéa Blomgren

Linnéa Blomgren har färgat, veckat och värmefixerat nylontyg.

Jag är glad att jag kom iväg och såg den här utställningen. Och jag hoppas att jag hinner uppleva åtminstone några av alla olika utställningar och annat som verkar intressant och som äger rum på lagom avstånd i höst. Rapporter kommer på bloggen i så fall!

Almgrens Sidenväveri, Stockholm, Carol Cassidy, pågår t o m 2/10. Titta HÄR.
Konsthantverkarna i Stockholm, ”Light weight”, pågår t o m 4/10. Se mer HÄR.
Örebro läns museum, Örebro, Omslöjd, 23/9 – 28/1 2018. Titta HÄR.
Konsthantverkarna i Örebro, Stine van Wynsberghe, 23/9 – 18/10. Mer information HÄR.
Fiberspace Gallery, Stockholm, ”Do you Nuno?”, 23/9 – 14/10. HÄR finns mer information.
Enköpings Konstmuseum, ”Viking Couture”, 30/9 – 3/2 2018. Titta HÄR.
HV Galleri, Stockholm. Där ställer Josefin Gäfvert ut (oktober – november), liksom ”Emerging Talents” (november – december) och Svenska Shiborisällskapet (december – januari). PÅ HV:s hemsida finns inga exakta datum. Det kanske kommer, så titta HÄR emellanåt.
Rademachersmedjorna Eskilstuna, 30/10, ”Textile as a political tool”, föreläsning av den indiske textilkonstnären, vävaren och läraren Vasudevan Vadakkiniyedath. Mer information HÄR.

 

 

Blåfärgning

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tyger veks, klämdes ihop, vreds, virades runt rep och färgades i färdigblandat indigobad i går på Eskilstuna Konstmuseum. Hemslöjdskonsulent Karin Edlund hade engagerat Douglas Luhanko och Kerstin Neumüller från Unionville (titta HÄR) i Stockholm för att hålla en workshop. Efter en liten föreläsning om indigo satte vi igång att mönstra tyger i mer eller mindre komplicerade varianter av shibori (HÄR finns fler blogginlägg om shibori och ikat). En riktigt bra dag!

Kerstin och Douglas har nyss kommit ut med boken Indigo: Odla, färga, skapa. Mer om boken en annan dag.

Dags att söka sommarkurs

fargade-tyger

Det kanske börjar bli dags att planera in något trevligt att göra i sommar? Från och med idag 2017-02-13 går det att söka sommarkurserna på Eskilstuna Folkhögskola. Det finns en hel rad intressanta kurser att välja bland, till exempel broderi både med Carina Marklund och med AnnMargret Johansson Pettersson. Eller kanske lockar kursen som jag ska ha den 26 – 20 juni, Färga papper och textil med växter och skrot. Titta HÄR.

Kulturupplevelser i Dalarna

Dalarna 3

Fyra dagar har jag tillbringat i Mora som deltagare i en fantastiskt givande kurs i eco print och bokbinderi med Lotta Helleberg och Monica Langwe som lärare och inspiratörer. Berättar om kursen när jag gått igenom alla mina bilder. Men först några kulturupplevelser från Mora med omnejd. Dalahästen går inte att undvika!

Dalarna 1

Hos Mora Hemslöjd finns roshalskläde att köpa på metervara, handvävt och färgat med reservage. (Läs mer HÄR.)

Dalarna 2

På Kulturhuset i Mora pågick en liten utställning med broderier av medlemmar i lokalgruppen av Täcklebo Broderiakademi. Åsa Westman har piggat upp ett par svarta gummistövlar med en broderad kant.

Dalarna 6

En kväll körde vi till Orsa och råkade hamna mitt i Orsayran, en kväll med musik i varje gathörn. Det bjöds på musik av alla de slag och givetvis ett spelmanslag.

Dalarna 5

Gladys del Pilar kompades av egen orkester och av en ambulerande tvättbrädesduo.

Dalarna 4

Och så träffade jag på ett gäng snyggt uppklädda tanter, cittragruppen Herrarnas Förtjusning. Ett ösregn gjorde tyvärr att jag aldrig fick höra dem spela live, men det går att höra dem HÄR, på deras FB-sida.

 

Öppet hus på HV – vävda tyger till kläder

Emmi Avergren 1

Ännu mer från öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm i förra veckan, nu spännande handvävda tyger till kläder. Mycket fint och intressant finns att se på  elevutställningen som pågår t o m 2016-03-26.

Emmi Avergren 2

Emmi Avergren har vävt sitt tyg av tylltrasor, bubbelplast, presentsnöre och paljetter och sytt en jacka.

Mariana Silva Varela 1

Mariana Silva Varela 2

Mariana Silva Varela konstruerar sin egen folkdräkt. Väskan är resultatet av ett lektionspass med yllebroderi med tema fåglar. Tyget till kjolen har hon vävt av silke och bomull och jag ser lite ikatfärgning.

Miriam Parkman 1

Miriam Parkman har färgat lingarn till varp och inslag, vävt sitt tyg och sedan fått hjälp med sömnaden av sina plagg av Amanda Sharp. På öppet hus på HV för två år sedan fastnade jag också för ett tyg som Miriam hade vävt, titta HÄR.

HÄR och HÄR finns mer att se från årets öppet hus.

Miriam Parkman 2

Öppet Hus på HV – stickning

 

Kristina Hellberg

Mer från öppet hus på Handarbetets Vänner, HV, på Djurgården i Stockholm i förra veckan, den här gången stickning. Stickerskorna har, liksom väverskorna, varit mycket aktiva i skolans färgeri. jag blir imponerad, inspirerad och glad. Öppet hus är över för denna gång men ännu finns det lite tid att se elevutställningen, den håller på t o m 2016-03-26.

Den lila västen är stickad av Kristina Hellberg. Hon har stickat en vit väst och sedan färgat det färdiga plagget och mönstrat med shibori.

Karin Faeh

Karin Faeh har stickat sin kofta på handstickningsmaskin och sedan doppat kanterna på den färdiga tröjan i ett färgbad.

Christina Pearce

Vid ett besök på Skansens Klädkammare fastnade  Christina Pearce för mönsterstickningen på traditionella tröjor från Hälsingland. Hon använde tekniken i nederkanten på en slipover. Givetvis har hon själv färgat det gröna och det röda garnet.

Se mer från öppet hus på HV HÄR och HÄR

Gallerirunda i Stockholm

P Eldin-Lindstén

Jag har inte längre till Stockholm än att jag bekvämt kan åka över dagen, oftast med späckat program. I lördags hann jag bland annat med besök på tre gallerier som visar textil.

Galleri Yamanashi i Gamla Stan var mitt första stopp. Där kan man se Pia Eldin-Lindsténs och Inger Carlssons utställning Siden, trasa, lump med tema återbruk t o m 2015-12-23. Väl värt ett besök! HÄR är Galleri Yamanashis hemsida. (Men kolla öppettiderna noga, informationen på hemsidan är lite förvirrande.)

Överst en bild på Pia Eldin-Lindsténs väv av ylletrasor i glesrips med slarvtjäll.

Del av broderiet Dancing av Inger Carlsson,

I Carlsson

Väv av Pia Eldin-Lindstén, ylletrasor i spetskypert/gåsögon. Väskan har hon sytt av återbrukade kläder och monterat med ett broderi av Inger Carlsson.

P Eldin-Lindstén o I Carlsson

Nästa anhalt blev HV, Handarbetets Vänner på Djurgården. I galleriet visas just nu en utställning som har anknytning till en ny bok av Anneli Holmberg, Händer som lyder. Hantverkarna vid Handarbetets vänner. I boken synliggörs hantverkarna, kvinnorna, på HV:s ateljé, de som med skickliga händer har omvandlat, och fortfarande omvandlar, konstnärers skisser till vävnader, broderier och textila objekt. Mer om boken en annan dag. Utställningen heter Textile studios in Europe, visas t o m 2016-01-23, och presenterar några av det fåtal högklassiga textilateljéer som fortfarande finns kvar i Europa. HÄR är HV:s hemsida.

Skisser och vävprover från Ateljé Westragothia, vitt bårtäcke till Öxabäcks kyrka av Helena Jönsson och grön mässhake till Naums kyrka av Karin Hedberg.

Ateljé Westragothia

Flossamatta från MMF, Märta Måås-Fjetterström AB.

MMF

Sedan begav jag mig till Fiberspace, textilgalleriet som öppnade i höstas på Katarina Bangata på Söder. Itajime Interpreted hette samlingsutställningen som slutade 2015-12-12. Itajime är en variant av shibori  och de fem utställarna är medlemmar i Svenska Shiborisällskapet, titta HÄR. Galleriets hemsida finns HÄR  och programmet som hittills är klart för nästa år ser onekligen intressant ut.

Det tog en stund innan jag insåg hur Eva Marbrandt har konstruerat sin takhimmel. Så enkelt och så genialt!

Eva Marmbrandt

Barbara Berther har flätat och färgat ett skydd till en gärdsmyg. Mer av henne finns HÄR.

Barbara Berther

 

Shibori och tenugui

T Robefelt

Häromkvällen var jag på kurs hos Slöjd  Stockholm (hemslöjdskonsulenterna) på Stockholms läns museum i Sickla. Rubriken för kvällen var ”Tenugui. Från trasa till samlarobjekt. En kväll om shibori och tenugui med Tomas Robefelt”. Shibori är jag bekant med sedan tidigare, men tenugui var nytt för mig.

Tomas visade och berättade engagerat om egna och andras arbeten i shibori och introducerade begreppet tenugui för oss. Tenugui är en traditionell japansk handduk eller trasa i bomullstyg med måtten 35 x 90 cm, som också kan användas som halsduk, som presentomslag eller som företagsreklam. Läs mer HÄR.

Vi fick varsin tenugui i vitt bomullstyg, metervara specialbeställd från Japan, som skulle reserveras och färgas. Tomas gick igenom olika shiboritekniker och visade en mängd teknikprover. (HÄR är förresten hans hemsida.)

T Robefelts prover

Sedan var det ”bara” för oss att bestämma vad vi ville göra och sätta igång att knyta och reservera.

Shibori c

Shibori b

Shibori a

Och så ner i färgbaden, som Tomas blandade till med kypfärger.

Färgning shibori

Här är några få resultat. Jag hann inte se allt spännande som vecklades ut, gick lite tidigare för att hinna med kvällens sista tåg hemåt. Men oj, vad sugen jag blev på att fortsätta!

shibori d

shibori f

shibori e

Bland det bästa jag sett

Eva Davidsson 3

Eva Davidssons utställning hos Konsthantverkarna i Stockholm är det bästa jag har sett på länge. Hon visar kläder och hennes inspirationskälla är folkdräkter från Dalarna och traditionella dräkter från Japan. Framför allt har hon intresserarat sig för shibori, en färgningsteknik som är sällsynt i svensk textiltradition, men förekommer t ex i halsdukar till mansdräkten från några socknar i Dalarna (titta HÄR). I Japan, däremot, är tekniken utvecklad till fulländning.

Eva Davidsson kan de textila teknikerna, hon förstår de textila materialen och behärskar verkligen shiborin. Hennes sätt att plocka inslag från traditionen och omvandla dem till nya uttryck är suveränt. För ett par år sedan visade hon en dräkt på en samlingsutställning på Almgrens Sidenväveri, titta HÄR. Då blev jag helt begeistrad av hantverksskickligheten och sättet att använda traditionen. Nu blir jag ännu lyckligare!

Utställningen slutar om ett par dagar, 2015-10-28. Hoppas verkligen att Eva Davidssons kläder visas i fler sammanhang så att de som missat utställningen i Stockholm får möjlighet att njuta av hennes kunskap och skicklighet.

Eva Davidsson 2

Eva Davidsson 1

Eva Davidsson 6

Eva Davidsson 4

Eva Davidsson 5

Eva Davidsson 7

Eva Davidsson 8

Väva, vecka, färga, del 3

vävt o veckat 6

”Den som aldrig vågar gå vilse kommer ingenstans” – det är en tröst och uppmuntran när försök och experiment inte går riktigt som förväntat.

Jag har vävt halsdukar i linne, två korta vävuppsättningar med 3 halsdukar i varje väv. En vecktråd vävdes in en del av halsdukarna. Tyget veckades ihop och jag skulle färga med växter i en enkel shiboriteknik. (Titta HÄR och HÄR.)

Av flera anledningar gick det inte riktigt som planerat, jag tänker inte gå in på alla detaljer. Men tidigare försök med indigo blev jag oerhört nöjd med (titta HÄR). Vid indigofärgning doppas emellertid tyget snabbt i badet, vid annan växtfärgning ligger textilierna länge i färgbadet.  Det var en anledning till att reservaget med vecktråden inte fungerade som tänkt.

I alla fall så färgade jag sex halsdukar. Nu har det gått lite tid och jag kan se halsdukarna som de verkligen ser ut. Mina förväntningar, bilden jag hade av resultatet i förväg, har bleknat en del och nu känner jag mer nöjd. Och, kanske det viktigaste, jag fick idéer om hur jag kan fortsätta.

Växtfärgning på vegetabiliska fibrer är inte alltid så hållbart. Jag har haft prover i ett fönster i sommar för att se hur färgen ändras i ljuset, titta HÄR. Färgen höll förvånansvärt bra, men det betyder inte att de här infärgningarna, med annan linnekvalitet, andra växter och delvis andra färgningsmetoder, är lika hållbara.

Halsduken på översta bilden är färgad med renfana. En aning rostvatten tillsattes i färgbadet mot slutet, halsdukens ändar doppades en stund i det järnhaltiga vattnet och den gula färgen drog mot grönt.

Den gyllengula halsduken är färgad med skal av gul lök. Kanske är färgen inte så hållbar, men om någon köper sjalen får jag lämna med instruktioner om hur färgen kan bättras på med ett nytt lökskalskok.

vävt o veckat 5

I nästa halsduk vävde jag inte in någon vecktråd, utan gjorde reservage med burklock (ungefär så HÄR) och färgade med gullris.

vävt o veckat 7

Halsduken på de sista bilderna veckades, vecken målades med rostvatten och halsduken färgades med renfana. Den är jag riktigt nöjd med! Men rost/järn bryter ner fibrerna så rostvattnet känns lite riskfyllt. Rostigt järnskrot har legat i vatten + ättika ett tag och det är omöjligt att veta hur mycket järn som finns i vätskan.

Halsdukarna tar jag med till Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kom och titta och prata färgning med mig!

vävt o veckat 1

vävt o veckat 2

vävt o veckat 3

vävt o veckat 4

Japansk ikat = kasuri

Kasuri 1

Ännu ett tyg med ikatmönster finns nu i min lilla samling. Av en vän som har bott i Japan fick jag den här tygbiten, en del av en kasserad kimono. Tyget, som är 34 cm brett, är handvävt. Varp- och inslagsgarn är färgat med indigo. Men innan färgningen har garnet reserverats, dvs partier av garnet har dolts på något sätt, för att förhindra färgen att tränga in överallt. Vid vävningen har sedan de ofärgade partierna bildat mönstret. Kasuri är det japanska namnet på tekniken.

HÄR, HÄR och HÄR finns fler av mina tyger.

Kasuri 2

Omsytt och skarvat

Klänning a

I garderoben fanns en kjol, sydd på den tiden då mitt midjemått var ca 10 cm mindre än idag. Kjolen fanns kvar eftersom jag gillar tyget, ett bomullstyg med varannan tråd svart och varannan vit i varpen och med vitt inslag. Skötersketyg kallas det, i alla fall i kombinationen blått och vitt.

Nu sprättade jag isär kjolen och fick två rektangulära tygbitar. Sedan letade jag lite i tygskåpet och valde bland några ikattyger.

klänning b

Efter lite pusslande fick jag ihop ännu en tunika efter samma mönster som den HÄR och den HÄR. Kanske lite slarvigt sydd. Men numera tycker jag att det är bättre att göra något som inte är perfekt än att göra ingenting alls, i alla fall när det är till mig själv.

klänning c

Väva, vecka och färga – nya experiment

väv med vecktrådar

Nu vill jag att vävningen av de här tre halsdukarna ska gå riktigt fort! För sedan börjar det roliga och spännande –  veckning och färgning. Jag fortsätter på samma idé som jag visat förut, titta HÄR, med lingarn i varp och inslag och en invävd tråd för att vecka ihop tyget till en sorts shibori. Och sedan ska jag färga med järnskrot och växter. Riktigt hur jag ska gå tillväga har jag inte tänkt ut ännu. Vegetabiliska fibrer är lite knepigare att färga än animaliska, men jag färgade en hel massa provbitar av linne för några år sedan. Några försök visade jag på bloggen, titta HÄR. Nu får jag plocka fram proverna igen och försöka tyda mina kladdiga anteckningar. Oj, så roligt det ska bli! Men blir det snyggt? Ja, det hoppas jag förstås.

Barbara Berther hos Konstfrämjandet i Örebro

Berther 2

I lördags var det vernissage på en intressant textilutställning på Konstfrämjandet i Örebro, Ursprung av Barbara Berther. Enstaka verk av henne har jag sett och beundrat tidigare i flera samlingsutställningar med Svenska Shiborisällskapet. Nu visas ett axplock från 40 års konstnärskap.

Äldst är väven från 1975 i gröna färger (tyvärr är färgåtergivningen på min bild inte den bästa) med grovt garn i buktande remsor. Från nutid är de flätade verken av ripsband intrikat färgade med reservage på olika sätt.

Trots olika material och olika textila tekniker syns ett tydligt samband mellan dåtid och nutid, som remsor, buktande eller raka, och vävning, tuskaften från 1975 och ripsbanden flätade i kypert eller tuskaft. Spännande.

Berther 1

Om jag ska välja en favorit på utställningen så blir det de skickligt flätade och färgade ripsbanden i grå, turkos och blå färger med cirklar i gula toner, där precision samverkar med det mer okontrollbara. Det var också ett av de verk som jag fastnade särskilt för när Svenska Shiborigruppen ställde ut på Konstfack för ett par år sedan, titta HÄR.

Utställningen hos Konstfrämjandet i Örebro pågår t o m 2015-03-29.

Berther 3

 

Vävt, veckat och färgat

indigosjal 2

De här indigofärgade halsdukarna har jag glömt att visa. Det är över ett år sedan jag vävde dem, med blekt lingarn 16 i varp och inslag. Jag skyttlade in en extra tråd, titta HÄR, som sedan användes för att vecka ihop tyget innan färgning. På den nedre halsduken band jag om lite mer tråd som reservage. Blå färg av indigo fick halsdukarna när jag gick på kurs på Sätergläntan i somras, titta HÄR.

Jag var lite osäker på kvalitén i väven, tänkte att det skulle bli för glest med 9 tr/cm i varp och inslag, men det blev en härlig känsla i tyget. Och jag är oerhört förtjust i att färga med reservage. På ett eller annat sätt blir det en fortsättning.

indigosjal 1