En vecka med mycket textil

Senaste veckan har varit textilintensiv. Beställningar har skickats och jag har skrivit ihop några förslag till kurser och workshops inför eventuella samarbeten. (Hade jag inte bestämt mig för att vara pensionär?)

Men det började i fredags, 2018-08-24. Då deltog jag i ett seminarium om Lilli Zickerman hos Nämnden för hemslöjdsfrågor. Jag lyssnade på föreläsningar framförallt om hennes fotodokumentation av textilier. Om Lilli Zickerman och hennes foton skrev jag för ett tag sedan, titta HÄR. Många bekanta träffade jag och det blev en hel del prat, men tog jag några bilder? Nej, inte en enda.

I lördags var det dags för Ullfestivalen hos Båvens Spinnhus i Sparreholm. Lite höst kändes  i luften, men som tur var kom det inget regn. Tog jag några bilder? Ja, tre användbara foton hann det bli mellan mötena med kunder och alla andra pratglada och trevliga besökare.

Astas Ullrike var där med sina fina kläder i ulltrikå och 2stickare visade flerfärgsstickning med lyfta maskor.

I tisdags åkte jag till Stockholm och besökte ull- och lindagarna på Skansen. Evenemanget pågick lördag – tisdag med mer att se och göra under veckoslutet, men jag är ändå nöjd med intrycken från i tisdags. Så då blev det väl många bilder? Nej, inte heller på Skansen var jag särskilt flitig med kameran. Men här i alla fall några smakprov på vad som visades.

Repslagning direkt från ospunnet lin

Handspunnet ullgarn i inslaget

Knyppling med ull-/silkegarn

Klart för linnebyk med en säck björkaska som tvättmedel i botten av kärlet

Klypor (=klädnypor)

Klappbrygga

Klädd för grovarbete

Knyppelhistoria

Buckinghamshire, där jag tillbringade några dagar förra veckan, var ett centrum för knypplad spets från 1560-talet fram till slutet av 1800-talet. På innergården till det lokala museet i den lilla staden Olney finns stenreliefen som visar en apparat för att spola garn till vänster, hängande knyppelpinnar till höger och i mitten en belysningsanordning med ett ljus i mitten och vattenfyllda glaskulor som sprider lyset. Samma typ av belysning som jag skrev om HÄR för ett tag sedan! Varför jag inte gick in på museet och såg mer om spetstillverkningen är en gåta för mig själv. Det får bli ett besök där nästa gång.

I Olney var spetstillverkningen (vid sidan av skotillverkning) en viktig inkomstkälla under flera sekel. På 1780-talet var ca 1.200 personer sysselsatta med knyppling. Betalningen till hantverkarna var usel, medan förläggarna, som tog emot de knypplade spetsarna och sålde vidare till rika kunder, byggde fina hus i staden. HÄR kan man läsa mer om knypplingen i området, om historia, mönster, redskap mm.

Kunskaperna lever vidare genom en lokal spetsförening, Olney Lace Circle, titta HÄR.