Kategoriarkiv: Kurser

Klippa och klistra

För mig är trasmattor = återbruk. Textilt material att väva av finns i nästan obegränsade mängder, kläder och hemtextilier som man slitit ut själv och sådant som går att hitta till en billig slant i begagnatbutikerna. Men av varje sort finns det vanligtvis inte så mycket. Det gäller att tänka lite, att väga, räkna och planera för att få ihop en snygg matta av de begränsade mängderna klippta trasor.

Det tränade deltagarna på i gårdagens (2019-10-02) workshop ”Randa en trasmatta” när jag besökte medlemmarna i vävstugan Häverö Vävare. Som vanligt är det så roligt att se hur resultatet av tankemödan kan bli så olika, trots att deltagarna får exakt samma förutsättningar.

Det blir ett nytt tillfälle snart att träna på randningar, i Stockholm 2019-11-20. Mer information finns HÄR.

Broderikurs hos Båvens Spinnhus

Igår (2019-09-21) hade jag kurs i yllebroderi hos Båvens Spinnhus.

Det är så inspirerande och tillfredställande när kursdeltagarna kommer igång med stygnen och börjar dela sina tankar och funderingar. Vilken färg ska jag komplettera med för att få balans? Vad händer om jag lägger till en kontur med stjälkstygn? Nu blev ju knutarna riktigt bra! Det här blev kanske lite för tätt, men jag gör annorlunda nästa gång. Här behövs det nog något mer, men vad? Om jag lägger till lite gult, vad händer då? Så kan det låta. Och sedan blir det alldeles tyst ett tag när alla syr koncentrerat. Till sist kommer det allra roligaste, att se hur tolv deltagare har löst samma uppgift på sitt eget personliga sätt.

Att ha kurs hos Båvens Spinnhus innebär förstås också att titta på, lukta på och känna på spinneriets egna garner. En liten materialsats till torgvantar fick följa med mig hem. Så nu behöver jag välja,  vilket ska jag göra först? Ska jag sätta ingång med stickningen eller ska jag utnyttja stygninspirationen från igår och ta tag i ett halvfärdigt broderi?

En påse och en kasse

Nu har det blivit ännu ett par saker av sånt som jag färgade på shiborikursen tidigare i somras. (Titta HÄR och HÄR.)

Jag gjorde reservage med stygn på en gammal linnelöpare och på en rejäl, vit tygkasse med rött reklamtryck. Båda färgades med reaktivfärg, orange dämpad med lite brunt. Linnelöparen har blivit en påse tillsammans med några svartvita tygrester från mitt förråd. I stort sett följde jag Tant Koftas sömnadsbeskrivning, finns på Instagram #påsenbitförbit.

Jag tyckte att jag mätte noga för att få det reserverade mönstret mitt på kassen, men det blev ändå lite snett.

Reklamtrycket ville jag förstås inte ha kvar. Jag pusslade med några små tygrester och täckte över reklamen. Tygbitarna syddes fast med svart pärlgarn. (Här syns också hur knepigt det kan vara med färgåtergivningen på bild. Kassen har fotograferats på samma ställe, utomhus på ett betonggolv, ena gången i skarpt solsken och andra gången en molnig dag.)

Det finns gott om färgade tygbitar kvar från kursen. Kanske har jag mer att visa så småningom.

 

Det blev ganska OK

Ett par av tygbitarna som jag färgade på förra veckans kurs i shibori (titta HÄR) har blivit en påse av japansk modell. Det finns flera namn på den här typen av påse, bland annat tsuno bukuro, azuma bukuro, bento bag. Googla! Jag har sytt några varianter tidigare, till exempel de som jag visar HÄR.

Tygbitarna, ursprungligen ett lakan från Myrorna, kändes ganska trista när jag hade färgat dem. Jag vek, gjorde reservage med klossar och färgade i ett turkosgrönt kypbad. På grund av min bristande erfarenhet klämde jag in alldeles för mycket tyg under klossarna. Det blev mest vitt och inte alls så mycket mönster i färg som jag hade tänkt mig. Tygerna fick åka ner i ett brunt färgbad som hade använts flera gånger och bara hade en smula färg kvar. Blev det bättre? Jodå, lite bättre blev det men jag tyckte ändå inte att resultatet var speciellt lyckat.

Men nu är jag i alla fall nöjd med påsen! Tyget gör sig trots allt ganska bra. Jag gillar enkelheten med de här påsarna, en tygremsa som viks på ett speciellt sätt och sys ihop med ett par sömmar. Det blir inget tygspill och det är ingen komplicerad sömnad. För att få den här remsan, ca 35 cm bred och fem gånger så lång, behövde jag skarva ihop mina två tygbitar. Jag sydde ihop på maskin, lät de rivna kanterna vara råa och sydde ner sömsmånerna för hand  med raka stygn.

 

 

Shiborikurs

I tre dagar har jag pendlat till Arboga för att gå på en rolig och givande kurs (7 – 9 augusti 2019). Shibori stod på schemat och Agneta Grahn ledde oss med stor kunskap i ABF:s stora och fina lokaler mitt i stan. Shibori är ett samlingsnamn för många olika sätt att mönstra ett tyg genom att reservera, blockera, delar av tyget innan det färgas. På bilden ovan syns några av Agnetas många exempel på hur det kan se ut. Vi använde nästan bara begagnade tyger, från egna skåp eller från loppisar. Väl tvättade tyger tar oftast färg bättre än nya. Och det känns bra att använda gammalt material för att experimentera och prova sig fram utan krav på prestation.

Det är många val som ska göras innan tyget stoppas i ett färgbad. Agneta visade olika sätt att reservera, t ex att börja med att vika tyget och sedan klämma åt på olika sätt för att hindra färgbadet från att tränga in. Här bildas en liksidig triangel.

Ett annat sätt är att rynka ihop tyget med stygn, som Annette gör här med en sliten handduk i grovt linne. Tyget behåller sin ursprungsfärg inne i de täta vecken dit färgbadet inte når.

Det fanns tillgång till både kypfärger och reaktivfärger, två typer av textilfärger för vegetabiliska fibrer med olika egenskaper. Det var bra att kunna testa de olika sätten att färga för att kanske kunna besluta vilken typ av färg som passar just mig bäst om jag vill fortsätta hemma. Men det räcker ju inte med att välja färgtyp. Sedan kommer det svåra, att välja kulör. Då var Agnetas färgprover till hjälp.

Mina tygbitar hänger på tork nu. En del är jag riktigt nöjd med och har planer för. Andra ser ganska trista ut. Behövs det ytterligare ett färgdopp? Ska de bättras på med stygn? Eller ser jag de där fula tygbitarna med andra ögon om några dagar? Nästa vecka, eller veckan efter, kanske jag har något att visa.

Här är några av Sonjas experiment. Hon har färgat små bitar av en gammal sliten handvävd handduk. Det blir så fint med strukturen på väven och det strikta, röda monogrammet gör sig så bra mot det gröna mer eller mindre slumpmässiga mönstret.

Yllebroderi i höst

Sommaren har just börjat, men vi är redan igång med planering inför hösten. I samarbete med Båvens Spinnhus blir det två kurser i yllebroderi i höst. Det småskaliga, lokala ullspinneriet ligger vid sjön Båven i Sörmland, i Sparreholm mellan Eskilstuna och Nyköping, titta HÄR.

Första tillfället, den 21 september, är anpassat till nybörjaren eller den som vill återuppliva gamla kunskaper. Det blir ungefär samma innehåll som vid kursen i februari i år, titta HÄR. Vid andra tillfället, den 26 oktober, fördjupar vi oss, men upplägget passar också för den som inte har broderat så mycket tidigare.

Det går bra att anmäla sig redan nu. Kanske är det svårt att boka in saker till hösten innan arbetsscheman och annat är klart. I så fall, maila gärna en intresseanmälan så skickar jag ut en påminnelse när sommaren börjar gå över i höst.

Hoppas vi ses i Sparreholm!

Distanskurs, being (t)here


Imorgon är det nymåne igen, 3 juni 2019, och då kommer ännu ett avsnitt av den nätbaserade   kursen being (t)here som ges av India Flint i hennes koncept the school of nomad arts. Kursen handlar, i alla fall för mig, om att försöka vara närvarande, att vara här och nu. Jag tar allt i min egen takt och har många kursmoment kvar att utforska. En del sparar jag till senare, annat kanske jag aldrig kommer att göra. Det här har jag gjort i april – maj: plockat växter några minuter hemifrån, vikt böcker av papper, färgat böckerna i buntar, fått tyg och tråd på köpet och bundit ihop de små böckerna till en större bok.

På bloggen går det att följa en del av mina kursprojekt under kategorin Här och nu, titta HÄR. Den som vill se mer kan titta på Instagram, #beingthere2019.

Färgning i Katrineholm

Spännande paket innehållande papper, tyger, växter och skrot öppnades efter att ha kokat i färgbaden igår. En aning oroligt kändes det att boka in en workshop med växtfärgning så tidigt på året, den 4 maj.  Men den varma våren har ju satt fart på växtligheten (även om det var isande kallt just igår) och det finns redan gott om växter att plocka. De ivriga, intresserade och engagerade deltagarna gav mig en stor påfyllning med lust och energi. Lite annat ska göras den närmsta veckan, men sen ska jag sätta fart på mina grytor här hemma.

Ett stort tack till Konststudieklubben, som bjöd in mig till Katrineholm!

 

Förberedelser

Idag plockar jag ihop kursmaterial och packar bilen. Imorgon (2019-05-04) åker jag till Katrineholm och har workshop, Färga papper och tyg med växter och skrot. Plattor, grytor, hinkar och en massa annat ska med. Jag måste tänka till ordentligt så att jag inte glömmer något. Workshopen är fulltecknad, men det är möjligt att det blir fler tillfällen. I så fall kommer information här på bloggen, på Facebook och på Instagram.

Mina senaste fynd som sakletare hamnar bland alla övriga rostiga saker och ger effekt i färgbaden. Det mesta har jag hittat på gatan, t ex de tunna pinnarna som har lossnat från sopmaskinerna.

De använda, torkade tepåsarna ska förstås med.

Vi ska ju färga både papper och tyg och jag har skurit till akvarellpapper i en storlek som passar att stoppa ner i grytorna.

Silkegarnerna är perfekta att binda runt paket som ska färgas. Garnet färgas ”på köpet” och blir fint att använda till broderi.

Här och nu

För några år sedan gick jag två kurser i Skottland med India Flint från Australien som lärare. Första kursen handlade om att färga tyg med växter, titta HÄR, och resten av veckan färgade vi framförallt papper, titta HÄR. Nu går jag på kurs för India Flint igen, men den här gången stannar jag hemma. Kursen, som heter being (t)here och ingår i hennes koncept the school of nomad arts, är nämligen nätbaserad. En gång i månaden, vid nymåne, läggs nya uppgifter ut på en kurssida. Första tillfället var i mars och om ett par dagar är månen ny igen och vi får ta del av mer. Deltagarna är spridda över hela världen. Vi kommunicerar och visar vad vi gör på kurssidan och på sociala medier. På Instagram finns en del att se för alla, #beingthere2019. Här på bloggen går det att följa en del av mina kursprojekt under kategorin Här och nu, titta HÄR.

Det hela handlar om att vara närvarande, att vara här och nu. En av uppgifterna i mars, eller snarare ett av förslagen, var att samla växter på marken och färga en ”bundle”, ett paket. I mars finns inte mycket växter att hitta här uppe i norr, men jag gick en promenad för ett par veckor sedan och plockade det jag fann. Den rostiga kedjan var ett bra fynd! Växter och kedja lindade jag in i en remsa från ett slitet gammalt lakan, knöt ihop och kokade i en timme. Jag försöker låtsas att jag aldrig gjort detta tidigare. Annars, tänker jag, är det nog lätt att falla in i gamla vanor och bara göra repriser av sånt som jag gjort tidigare.

 

Ett dygn till sjöss

Jag har varit på en resa. Geografiskt kom jag ingenstans, bara tillbaka till utgångspunkten, Stadsgårdskajen i Stockholm. Men en liten inre resa blev det nog. Cirka 170 deltagare var vi, på Hemslöjdskryssningen på Östersjön med trevlig stämning och bra innehåll. Det bjöds på ett intressant samtal om broderi (Erika Åberg och Frida Arnqvist Engström med podden Görbart ledde samtalet med brodöserna Carina Olsson, Eva Berg och Karin Derland), det fanns gott om tid att umgås mellan programpunkterna och middagen var alldeles underbart välsmakande.

Två workshops ingick. Alla, halva gruppen åt gången, deltog i skånsk yllebroderi under ledning av mycket kunniga Eva Berg från Hemslöjden i Skåne. Det var intressant och roligt att prova annat garn, annat tyg och ett par andra stygn än dem jag vanligen använder till yllebroderi.

Min andra workshop var Färglära i teori & praktik med Tant Kofta, Lotta Blom. Hon började med att tömma en stor kasse med garntrassel på bordet, en enda röra av färger.

Snabbt hjälptes vi åt att sortera upp trasslet i olika kulörer. Emellanåt vilade vi ögonen genom att titta ut på havet och upptäckte att det som först såg ut som bara grått innehöll oräkneliga nyanser.

Snart var garnet även sorterat efter ljushet. Tillsammans hade vi förvandlat det tråkiga, intetsägande trasslet och gjort det överskådligt och strukturerat. Lotta gav oss värdefulla tips om hur hon tänker när hon väljer färger till olika textila projekt. Och vi deltagare plockade ihop och visade några färgkombinationer som vi gillar eller har någon sorts relation till. Färg är alltid spännande!

 

En kort promenad

Jag tar en kort promenad och hamnar i det lilla galleriet hos Eskilstuna Folkhögskola. Ibland visas utställningar av inbjudna konstnärer och ibland redovisas projekt från olika kurser på skolan. Just nu visar deltagarna i den ettåriga utbildningen Recycle design – Återbruk resultatet av ett projekt som integrerat formgivning, textiltryck (på återbrukat tyg förstås), sömnad och foto. Fint och inspirerande.

Bilderna uppifrån och ner: Saini Roesner, Viola Larsson, Felicia Erikson.

Repmöte

Idag blir det repmöte! Dagens tema är snoddar, snören och band när Eskilstuna Folkhögskolas distanskurs i textilt återbruk träffas i skolans lokaler på återbruksgallerian ReTuna. Jag har plockat fram böcker, slynggafflar, påtdockor och papp att göra brickor till japanska snoddar av. En repmaskin finns det också. Och så går det förstås att göra fina snoddar med bara händerna som redskap. Garn av diverse slag finns och mattrasor. Och det går säkert att leta fram andra intressanta material att testa i skolans materiallager.

HÄR är information om kurserna på Eskilstuna Folkhögskola.
HÄR är ReTuna.

Broderikurs

Det är så kul att ha kurs! Femton deltagare från när och fjärran fick samma uppgift igår, 2019-02-16, på kursen i yllebroderi hos Båvens Spinnhus. Resultatet blev femton helt olika, mer eller mindre färdiga blommor (broderi tar tid!), alla med intressanta detaljer att studera.

Flera av deltagarna önskade en fortsättning i höst, och det blir det också med all säkerhet.

Broderad ylleduk

Idag förbereder jag inför morgondagens kurs i yllebroderi hos Båvens Spinnhus i Sparreholm. Bland mycket annat packar jag ner en duk som jag köpte hos Axelinas Manufaktur & Diverse på ReTuna Återbruksgalleria här i Eskilstuna för ett tag sedan. Duken är kvadratisk, 140 x 140 cm, och är sydd av ett rödbrunt tuskaftat lätt valkat ylletyg. En bård i stjälkstygn löper runt duken och det finns broderade blommor och blad. En del stygn skulle jag nog ha valt att lägga på lite annat sätt. Det kan vi titta på imorgon, vi som träffas i Sparreholm. Garnet är ett par olika sorters ullgarn och lite konstsilke. Jag skulle gissa att duken är från 1930-talet eller däromkring.

Kursen i morgon, 2019-02-16, är fulltecknad. Det är mycket möjligt att det blir ett nytt tillfälle till yllebroderi i höst. Mejla gärna och berätta om du är intresserad, så skickar vi information när planeringen kommit lite längre, elisabet.textilainslag(at)telia.com.

Bara att sätta igång?

”Tänk inte för mycket, sätt igång bara.” Det brukar jag säga till deltagarna när jag har kurs. Men hur gör jag själv? Inte som jag lär i alla fall. I flera dagar gick jag och tittade på det blå ylletyget i kuddformat utan att kunna bestämma något. Men idag blev det i alla fall en yta fylld med bottensöm.

Det finns en anledning till detta. Förra året sydde jag en kudde (HÄR finns mer information) och jag ångrar mig så mycket att den nedre cirkelformen inte fylldes med någon sorts stygn. Så den här gången börjar jag istället med en fylld form och sen får jag se vad som händer. Troligen blir det någon sorts träd, eller kanske blommor, som får växa upp  upp på den nya kudden.

Vilken kreativitet!

 

Vilken kreativitet, vilken entusiasm, vilken grupp! Jag pratar om workshopen i färgning i lördags (2019-01-12) med distanskursen i textilt återbruk på Eskilstuna Folkhögskola (titta HÄR). Jag hade fullt sjå att hänga med i det höga tempot och glömde bort att fotografera. Så då var det ändå ganska bra att en av deltagarna, Karin, glömde kvar sina färgade tygbitar. I lugn och ro kunde jag ta några bilder. Visst blev det fint!

Tvätt och strykning återstår, liksom att göra hemuppgiften till nästa träff i februari. Uppgiften är förstås att sy något av de färgade tygbitarna.

Idag blir det färgning

Är allt på plats? Jag har väl inte glömt någonting? Idag, 2019-01-12, står det färgning på schemat för deltagarna i Eskilstuna Folkhögskolas distanskurs i textilt återbruk i lokalerna på ReTuna. Lökskal, ekollon, utrensade växter från blomsteraffären i ReTuna återbruksgalleria, begagnade textilier, järnskrot, inspirerande litteratur och lite annat är framdukat. Snart sätter vi fart på grytorna!

Ullgarn till broderi

 

Solgult, ljusgrönt, mellangrönt och mörkgrönt. Jag har färgat mer ullgarn till broderi. Första badet var gult, sedan fyllde jag på med olika mängder gult + blått och fick tre fina gröna kulörer. När härvorna klippts upp och garnet flätats hamnar det i min butik på bloggen. Den som vill titta närmare på garnet är välkommen till Lindesberg den 2 – 3 februari. Då äger 2019 års upplaga av Vinterspår rum, ett kulturevenemang som pågår i hela kommunen. Jag finns hemma hos Gunilla Dovsten i Dalkarlshyttan, alldeles i utkanten av Lindesberg.

Den som vill testa att brodera med garnet kan passa på den 16 februari. Det finns några platser kvar på kursen i yllebroderi på Båvens Spinnhus i Sparreholm, mitt i Sörmland.