Fårfesten i Kil

Nu är jag hemma igen efter intensiva och roliga dagar på Fårfesten i Kil. Så här tomt i Sannerudsskolan var det bara på torsdagskvällen när utställarna packade upp och innan de mer än 9.000 besökarna vällde in under tre dagar. I bakgrunden till höger anas Karin, Kate och Marianne, tre av de många entusiasterna i Fåreningen Fårfest i Kil som lägger ner så mycket arbete och omtanke på att skapa en fantastisk fest för alla som kommer till Kil.

Precis som förra året (titta HÄR) hann jag inte se så mycket mer än det som fanns alldeles intill mig. Hos Louise Ström, Språngmurs AB, gick det att prova att väva band i brickvävning och förstås beundra alla fina band som Louise vävt. Ulla-Britt Sätter, Hantverkstorpet, hade dukat upp med prover på många garntekniker och visade olika varianter av nålbindning, krokning och virkning. Hos Jeanette Rångeby, JAR Form, fanns material för att prova på skarvsöm.

Om knappt ett år, i mars 2018, är det dags igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Estland – hos Anu Raud

Från Tallinn åkte vi söderut till den lilla byn Heimtali utanför staden Viljandi. Där besökte vi Anu Raud, samlare, forskare, lärare, konstnär mm. Vi började i museet som Anu Raud har byggt upp. Hon har studerat och samlat textilier framför allt från ön Kihnu. Tidigare drev Anu museet privat, men nu tillhör samlingen Estlands Nationalmuseum i Tartu.

Anu visar ett broderi gjort av påsydda snoddar med inspiration från dekorationer på folkdräkter. I en workshop provade vi på att göra snoddarna, fingerpåtade snoddar som många kom ihåg från sin barndom.

Min kamera upphörde att fungera (men på kvällen gick den igång igen, tack och lov), så bilderna nedan har jag fått låna av Tina Ignell.

Ur museets samlingar:

Randiga kjolar från ön Kihnu.

Täcke, krokat i smala remsor, med korsstygnsblommor och virkad spets runt om.

Inte långt från museet har Anu Raud sitt hem i en gammal bondgård. Där tar hon emot sina studenter från folkkonstutbildningen på Tartu Viljandi universitet och där finns också hennes ateljé. 

Här är Anu Rauds skiss till en vävnad till Estlands ambassad i Kina. Hennes assistent hade just börjat väva den stora bilden. ”Vävstolen” bestod helt enkelt av rader av spikar vid golv och tak med varpen spänd mellan spikarna. För att bilda skäl hade man små knippen av solv över hela vävbreddden.

I den HÄR  filmen på YouTube får vi möta Anu Raud och se fler vävnader. Sevärt även om man inte förstår estniska!

Hemslöjd

Så kom den då igår! Den nygamla tidskriften Hemslöjd! Nytt namn, ny storlek, nytt papper, ny formgivning. Och minst lika bra som tidigare! Sedan 1984 är jag prenumerant och har alla nummer kvar. När jag har tid över och inget annat för mig brukar jag plocka ut en bunt ur bokhyllan och bläddra. Det är intressant att se hur tidningens utseende och innehåll har ändrats under årens lopp.

Tema i detta nummer är ull.  Bland annat presenteras fyra personer som på olika sätt använder ull i sitt skapande, Kerstin Gustafsson (vadmal) , Elsie Thorén (nålbindning), Erik Torstensson och Patrick Hassel-Zein. Erik Torstensson, tovare och filosof, har jag skrivit om HÄR tidigare.

Patrick Hassel-Zein, svensk bosatt på Island, verkar spännande! Han utvecklar krokningstekniken med ett genustänkande. Stickning och virkning är områden som ockuperats av kvinnorna, medan krokning inte belastas av samma tradition, menar han. Han har gett ut en bok om krokning som vänder sig till män. Boken finns än så länge bara på isländska, ett språk där man kan se av vissa ords böjning om man vänder sig till män eller kvinnor. HÄR kan man läsa om boken och HÄR kan man lära sig grunderna i krokning.

Nu gäller det bara att komma ihåg att säga Hemslöjd i obestämd form, när man pratar om tidningen. För det gör man ju!