Färdig?

Är jag färdig nu med mitt långsamma broderi? Ja, jag tror det. Det har inte hänt så väldigt mycket sedan jag visade det senast. På trädet har det växt ut några fler grenar, åttabladsstjärnorna och bårderna har fått några fler stygn och det har blivit ett parti med små rutor.

Nu återstår montering. Det blir en mjuk montering med bara ett foder på baksidan. Men innan dess behöver broderiet slätas ut. Tygbiten är inte så stor, ca 35 x 35 cm. Den får rum på diskbänken. Jag lägger tyget på den rostfria ytan, sprayar med vatten, slätar ut tyget och låter det torka. Enkelt och bra!

För drygt ett år sedan, i juni 2018, började jag sy på den här rostfärgade tygbiten. HÄR går det att följa processen, i kategorin Korsstygn 2018 – 19.

Stygn efter stygn

I det ovanligt varma vädret har jag suttit på balkongen och lagt stygn efter stygn på mitt långsamma broderi. En liten fortsättning ner mot vänster på åttabladsstjärnorna blir det nog. Trädet ska få växa ut och bli lite kraftigare upptill. Och så behövs det kanske något i det stora tomma utrymmet i mitten. Eventuellt blir det fler stygn i bårderna runt omkring också. Det är meditativt och skönt att sy där utan att behöva tänka så mycket.

HÄR går det att följa broderiet, i kategorin Korsstygn 2018-19.

Blir det här bra?

Blir det här verkligen bra? Bården längst ner är jag inte så nöjd med. Kanske borde jag ha gjort på ett annat sätt. Men nu är det här valet gjort och då är det bara för mig att med glatt humör fortsätta med mitt långsamma broderi. HÄR går det att följa stygnen.

Bården har jag lånat från boken Jakob Kulles Svenska Mönster för Konstväfnader och Broderier. Originalet kom 1892, min bok är ett faksimiltryck från 2008.

Långsamma korsstygn

Inte går det fort, men det är inte heller meningen. Jag syr stygn efter stygn, funderar lite emellanåt, lägger ifrån mig tygbiten och tar upp den igen efter en stund eller efter några dagar. HÄR går det att följa broderiet.

Broderiet växer sakta fram

Jag broderar. Det blir några stygn emellanåt. Men varifrån kommer stygnen? Hjärnan samlar ständigt intryck och vissa går att känna igen när de letar sig fram igen via nål och tråd. Just nu grenar ett träd ut sig. Jag betraktar trädets framväxt och avgör var nästa stygn ska sättas. Vad händer sedan? Jag vet inte riktigt. Det finns ingen skiss, bara tankar som flyger runt i mitt huvud. Trädet kanske borde få löv? Men hur? Franska knutar, huller-om-buller-stygn, raka ordentliga stygn, korsstygn över räknade trådar, fria korsstygn? I det långsamma arbetet ändrar tankarna riktning flera gånger utan att stygnen hinner ifatt.

Till att börja med, för att komma igång med trädet, sneglade jag nere till vänster på den här mönsterritningen till en gammal märkduk.

Den kompakta bruna ytan var själva starten till broderiet. Idén är inspirerad (eller lånad, kopierad, stulen från?) av en målning inköpt på en utställning för så där 10 år sedan. Konstnären är Olle Medin från Kumla. Bilden är liten, ca 15 x 20 cm, och heter ”Figur på tak”.

Hur skulle den målade ytan omsättas till textil? Applikation, textilfärg, stygn? Valet blev att använda en bit linnetyg färgat med rost och fylla med långsamma bruna korsstygn. För att ytan inte skulle kännas för tung lämnade jag tomrum i form av åttabladsrosor, ett traditionellt motiv som finns från många platser på jorden. Formen har jag lekt med tidigare, t ex i mitt broderi i utmaningen ”Stygn varje dag 2017” (följ den processen HÄR). Om jag senare skulle tycka att den bruna ytan vore bättre hel, så är det lätt att fylla hålen med stygn.

Kvinnan i korsstygn har jag använt flera gånger tidigare. Hon är ju ett vanligt motiv i gamla textilier och finns i många olika varianter, t ex på  tavlan som min mamma broderade 1973 och som har skymtat förbi i min ögonvrå nästan varje dag sedan dess.

HÄR samlar jag inläggen om det pågående broderiet. Det blir nog en långdragen process, med några stygn då och då.

Onytta?

”Här sitter jag och gör något helt onödigt…” Jag lånar en halv mening från en krönika skriven av Maria Westerberg, mer känd under namnet Vildhjärta, titta HÄR. Hela Maria Westerbergs tänkvärda text med rubriken Pinnplockerskans insikt finns i senaste numret av Hemslöjd, nr 6 2018.

Det blir några stygn då och då på det här broderiet, små korsstygn över räknade trådar. Jag vet inte vad det ska bli, det finns ingen tidsplan, ingen deadline, inget mål. Jag bara håller på. Helt onödigt? Eller nytta för själen?

HÄR visade jag broderiet alldeles i början, i somras. Då fanns det någon sort plan, men den har jag lagt åt sidan.

Korsstygn

I mitt huvud finns en ungefärlig bild av vad detta ska bli. Än är det för tidigt att säga om det blir som jag tänkt. Kanske går stygnen iväg någon annanstans.

Positiva och negativa åttabladsstjärnor blir det till en början. Jag gillar mönsterformerna och har sytt dem tidigare, t ex i mitt broderi i utmaningen Stygn varje dag 2017, titta HÄR. Tyget är ett linnetyg färgat med rost. Egentligen passar det inte så bra till trådbundna stygn. Tyget är lite för fintrådigt och dessutom har det inte samma täthet i varp och inslag.

Jag syr några trådar då och då och ser vad som händer. Jag har ingen brådska.