Sörmlands museum, del tre – lera och bensin

På Sörmlands museum i Nyköping visas nu i sommar fyra olika utställningar. Jag var där en dag för ett par veckor sedan och delar upp mitt besök i flera inlägg. Första inlägget handlade om stygn. Andra inlägget handlade om mode. Och idag blir det lera och bensin. De tre inläggen finns samlade HÄR.

Utställningen Mera lera handlar om lera som material, från forntid till idag. Leran finns runt omkring oss. Framför mig på bordet har jag just nu ett vardagsföremål i bränd lera, en kaffemugg tillverkad av en vän som är keramiker. Tittar jag ut genom fönstret ser jag ännu mera lera, tegel i flera kulörer på husfasaderna på andra sidan gatan.

Första bilden visar hur man på 700-talet byggde husväggar av flätade vidjor med lerklining.

Utställningens äldsta föremål är ca 3.000 år gamla, fragment av lerkärl från stenåldern, funna i närheten av Trosa.

Plattan till en kakelugn är från 1790-talet och tillskrivs mästare Sven Berggren i Nyköping.

En samling äldre bruksföremål från olika socknar i Sörmland är exempel på vardagsvaror troligen tillverkade av lokala krukmakare och oftast utan datering och signatur. I bakgrunden till vänster syns mer lyxbetonade produkter från 1700-talet.

 I utställningen presenteras också sex nutida hantverkare och konstnärer, verksamma i Sörmland, som på olika sätt har lera som sitt material. Här är två av dem.

Ann-Margret Johansson Pettersson har rakubränning som sin specialitet.

Maria Skärlund gestaltar kroppens flöden i sina keramiska objekt. HÄR finns hennes verk i ett tidigare blogginlägg.

Men bensin då? Var kommer den in? Jo, det pågår också en utställning på museet om bensindrivna tvåhjuliga fordon från 1950- och 1960-talen. Ett enda föremål fotograferade jag där och det var inte direkt fordonet som var motivet för kameran. Den flätade kofferten på skotern fångade istället mitt intresse.

Mera lera pågår t o m 2022-01-16 och Bensinen i blodet! t o m 2021-08-22. HÄR finns information om Sörmlands museum.

Sörmlands museum, del två – mode

På Sörmlands museum i Nyköping visas nu i sommar fyra olika utställningar. Jag var där en dag i förra veckan och delar upp mitt besök i flera inlägg. Första inlägget handlade om stygn. Idag blir det mode med Katja of Sweden och senare, om några dagar, kommer det att handla om lera och bensin. HÄR finns inläggen samlade.

”Jag vill göra kläder för kvinnan som gör det mesta av sig själv – inte bara är utan har vilja också.”

Katja of Sweden var en av de stora inom svensk mode- och konfektionsindustri med framgångar både i Sverige och internationellt. Karin Hallberg, gift Geiger, föddes 1920 och avled 2017. Hon utbildade sig bland annat på Beckmans i Stockholm och på Parsons The New School of Design i New York. I början av 1950-talet startade hon företaget Katja of Sweden. Läs mer HÄR och HÄR. Kläderna på utställningen hos Sörmlands museum är från 1960- och 1970-talen. Utställningen är producerad av Kulturen i Lund.

”Mitt jobb har en ren social funktion: att befria kvinnan från en massa onödiga, obekväma kläder till det självklara bekväma så att man kan göra andra saker.”

Katjas kläder har ofta en enkel skärning. Textiliernas mönster skapade hon ibland själv och ibland i samarbete med då unga formgivare och konstnärer som t ex Sven Fristedt, Carl Johan De Geer och Maija Isola. Ibland använde hon vävda tyger, men framförallt var hon känd för det lättskötta trikåmaterialet 3T-jersey, där 3T står för Tvätta – Torka – Ta på.

”Själv anser jag att det nyaste, mest revolutionerande jag gjort i mitt liv har varit skodesign.”

Fler skor hade jag gärna sett på utställningen. Jag har aldrig ägt några kläder från Katja of Sweden. Men jag hade ett par skor i mina tidiga tonår, i mitten av 1960-talet. Skorna var röda med T-slejf, de hade ingen klack, de var mjuka som handskar och är nog de skönaste skor jag haft. Hur det kom sig att jag fick dem minns jag inte.

Utställningen visas på Sörmlands museum t o m 2021-09-26. HÄR finns information om utställningen och om öppettider mm.

Sörmlands museum, del ett – stygn

På Sörmlands museum i Nyköping visas nu i sommar fyra olika utställningar. Jag var där häromdagen och delar upp mitt besök i flera inlägg. Först blir det stygn. Sedan, om några dagar, kommer det att handla om mode, lera och bensin. HÄR finns inläggen samlade.

Stygnen är sydda av Elisabet Englund. Så här beskriver hon sitt arbete med de handsömmade bilderna.

Två helt olika uttryck går att urskilja i Elisabet Englunds verk. Boule är namnet på den översta bilden. Figurer tecknade med svart tråd är engagerade i spelet, som försiggår på en återbrukad handvävd servett med applicerade tyger i milda färger.

Här är en detalj av ytterligare en bild i en återhållen färgskala och med människor i rörelse och i stillhet, tecknade med svarta stygn.

Häst med familj är utförd i en annan stil. Återigen är det ett gammalt handvävt tyg som botten. Men här är det främst applikationerna som bildar motivet. Likadant är det med bilden Rött vatten, uppbyggd med applikationer på handvävt bottentyg. Det vita bottentyget har fått bli kropp på flickan i baddräkt. Hela bilden finns att se HÄR på Elisabet Englunds hemsida.

Bilderna tilltalar mig på många sätt. Motiven sätter fantasin i rörelse. Jag gillar återbruket av gamla tyger och jag fascineras av konstnärens sätt att använda stygnen. I ett reportage om henne i tidskriften Hemslöjd nr 2/2019 kan vi läsa:
Hon kallar sin teknik ”hur som haver-stygn”. Det närmaste inom broderiet det går att komma stålpenna och tusch.
– Jag har ju lärt mig olika stygn och använder dem ibland men mycket är bara ungefär som man tecknar.

Elisabet Englunds bilder visas på Sörmlands museum t o m 2021-08-29. HÄR finns information om öppettider mm.