Kategoriarkiv: sommarprojekt2022

Ny väska

Drygt fyra månader tog det innan jag bestämde mig för hur min nya väska skulle sys. Att tvistsömsbroderiet skulle vara med, det visste jag. Materialet till väskan har legat framme på mitt arbetsbord. Emellanåt har jag tittat på det, vänt och vridit, tänkt och sedan lagt det åt sidan. Härom dagen, när den gamla väskan höll på att rasa isär, blev det lite bråttom. Jag valde bort skarvsöm och annan elegant handsömnad och sydde snabbt fast broderiet med symaskin på bottentyget.

Det svarta tyget är vadmal, Polar från Harry Hedgren. Blixtlåset är ett av många likadana som jag köpte för länge sedan på en loppis. Bandet har jag vävt med brickor av garn från en annan utförsäljning. Broderiet är en materialsats från Hemslöjden i Landskrona. Som foder till väskan valde jag tyget som ligger under den färdiga väskan, inköpt på rea när Hemslöjden i Örebro lades ner i mitten av 1990-talet.

Det är min fjärde väska av samma modell. HÄR finns den förra från 2018, som nu blir ersatt. Den första finns HÄR, sydd år 2010 med ett broderi inspirerat av skuren dekor på ett mangelbräde i samlingarna hos Örebro läns museum.

Tvist

Samma mönster i två olika färgställningar har jag sytt. Åttabladsstjärnan syns nog lite tydligare på det nedre broderiet. Stygnen är tvistsöm (och några korsstygn), sytt på ett linnetyg som jag har vävt just till detta. Om jag skulle väva tvisttyg igen, så skulle jag göra lite annorlunda. Nästa gång väljer jag också ett annat garn till stygnen. Eftersom jag inte visste vilket garn som skulle passa så köpte jag inget, utan testade med garn ur mitt förråd. Syftet med mitt sommarprojekt 2022 var att lära mig om tvist, om tyg, garn och stygn, och det har jag gjort. Och så har jag haft roligt under tiden! Det finns lite tyg och lite garn kvar så det blir nog fler stygn. Följ projektet HÄR.

Fyller ytor med tvistsöm

Åttabladsstjärnan är ett favoritmotiv och det blir nog fler varianter i tvistsöm. Vad det här lilla broderiet (ca 19 x 18 cm) ska bli vet jag inte. Jag bara testar och ser vad som händer. Det är riktigt roligt att välja färger och att sy de trådbundna stygnen.

Bottentyget har jag vävt efter uppgifter i en liten bok om ett medeltida broderi. HÄR går det att följa mitt sommarprojekt 2022, att väva tyg till tvistsöm och undersöka stygnen.

Jag hade hoppats på att få möjlighet att titta på traditionella tvistsömstextilier (tyg, material, stygn etc) i någon samling, men den tanken ger jag upp för tillfället. På ett ställe kunde jag möjligen få se några broderier som ligger under glas, men när jag försöker boka in ett besök så är det ingen som svarar på mitt mail. På ett annat ställe får jag till svar att de ”inte har kapacitet att plocka fram föremål till alla intresserade”.

Mer tvistsöm


Mitt sommarprojekt 2022, att väva tyg till tvistsöm och att undersöka stygnen, fortsätter mellan cykelturer och andra utflykter. HÄR finns blogginläggen samlade.

Den lilla materialsatsen i tvistsöm som jag köpte från hemslöjden i Landskrona är klar. Allt som behövs för att sy en nåldyna finns med, men jag ska använda broderiet till en väska istället. Jag gillade att sy åttabladsstjärnan! Det finns ingen exakt beskrivning av hur stygnen ska läggas, så jag fick fatta egna beslut och fick nya insikter.

På mitt handvävda tvisttyg har jag testat att sy med Raumas prydevevgarn 2-tr. Garnet passar perfekt och det går att få tag på mer om jag vill. Till provet jag sydde tidigare användes gammalt garn ur mitt förråd, som också passar utmärkt, men som inte tillverkas längre. Tack till Eva, som var vänlig och skickade några garndockor till mig.

I senaste numret av tidskriften Scandinavian Retro, nr 4/2022, finns en artikel om Kerstin Mauritzson. För ca 60 år sedan var hon anställd som formgivare hos Malmöhus läns hemslöjd och fick i uppdrag att ta fram nya handarbeten i tvistsöm. Först var hon inte förtjust i tanken, men hon ändrade sig (som tur var). Ullgarnet, som användes i de traditionella tvistsömsbroderierna, byttes ut mot lingarn. Hon avlägsnade sig från traditionens former och ritade helt nya mönster i moderna färger.

I tidningsartikeln finns tips på flera handarbetsböcker från 1960-talet som innehåller tvistsöm. Jag köpte en av dem, Roliga handarbeten utgiven av Malmöhus läns hemslöjd 1967. Här finns många av Kerstin Mauritzsons tvistsömsbroderier avbildade. Fullständiga arbetsbeskrivningar finns till några av dem, men inte till alla. En av författarna, Gertrud Ingers, var chef vid dåvarande hemslöjden i Malmö och boken kan delvis ses som en produktkatalog över butikens sortiment av materialsatser till handarbeten.


Broderiet nere till höger är formgivet av Viola Westerberg, övriga av Kerstin Mauritzson. Visst håller form och färg än idag!

Tvistsömsprovet är klart


Mitt prov i tvistsöm är klart. Jag har testat att sy på många olika sätt, stygnen uppifrån och ner respektive nerifrån och upp, alla rader från samma håll, raderna från olika håll med vändningarna på ett par olika sätt. Jag letade i litteratur och på nätet efter information innan jag satte igång att sy, utan att egentligen hitta det jag sökte. Det fanns ibland tvärsäkra och ibland luddiga påståenden om hur stygnen skulle läggas, om fel och om rätt. Men så fick jag ett boktips i en kommentar till mitt förra inlägg om tvistsömmen, Tvistsöm av Gertrud Ingers och Ernst Fischer. Jag köpte ett exemplar på Bokbörsen för en billig penning. I den lilla boken hittade jag allt jag letat efter.

Boken ger en historik över svensk tvistsöm, framför allt från Skåne. Det äldsta av de avbildade broderierna är daterat 1684 och de yngsta är från mitten av 1800-talet. Tekniken har främst använts till kuddar och dynor, men också till täcken. De vanligaste mönsterformerna presenteras, t ex granatäpple, valknut, akantusblad, mönster som finns i många sammanhang och på många ställen i världen.

I boken finns tydliga teckningar på hur stygnen kan sys. Det finns inga fel eller rätt, säger bokens författare.
”Vad beträffar stygnens riktning så föreligger inga regler. Mer eller mindre skickliga brodöser sydde väl som de hade lust eller som de blivit lärda. Arbetet blir tämligen stereotypt om alla stygn sys i samma riktning.”
”Ifråga om vända eller icke vända arbetet när man syr tvistsömsraderna, så ger det helt olika effekt.”
Visst känns det befriande! Nu längtar jag efter att få komma in i något museimagasin och se med egna ögon hur stygnen ligger.

I litteratur och på nätet finns ibland uppgift om att ordet tvistsöm kommer från engelskans twist, vrida, och skulle syfta på stygnens utformning. Det låter lite långsökt med tanke på att tekniken på engelska kallas long armed cross stitch och long legged cross stitch. Jag har lärt mig någon gång att tvist är benämningen på bottentyget. I boken uppges att de första uppgifterna om ordet tvist finns från 1500-talet, t ex i en bouppteckning, ”Sengetäken sytt med korse söm på Tuist”. Jag spekulerar: Kan tuist har med tuskaft att göra?

Jag har ju vävt mitt tyg efter uppgifter i ett häfte om den medeltida bonaden från Fogdö, som har 12 trådar/cm i varpen och 10 -11 trådar/cm i inslaget. Enligt boken Tvistsöm ligger tätheten i de gamla skånska tvistvävarna på ca 12 – 13 trådar/cm. Mitt tyg är en liten aning glesare. Jag valde en 55-rörssked med två trådar i rör och det tvättade tyget har ca 11,5 trådar/cm i varpriktningen. Jag har slarvat lite med inslagen. Tyget är för hårt slaget i början och för löst mot slutet. Jag har lingarn 12/1 i varpen och lintow 10/1 som inslag. Ullgarnerna jag valde till stygnen passar bra till tygets täthet. Om jag sätter upp ytterligare en väv så testar jag med två trådar i rör i en 60-rörsked och försöker vara mer uppmärksam på inslagstätheten.

Mitt sommarprojekt 2022, att väva tvist och sy tvist, går att följa HÄR.

Tvistsöm


Det känns fint att sy tvistsöm på tyget som jag har vävt speciellt till detta. (Mitt sommarprojekt med vävning och broderi finns samlat HÄR.) De röda och rosa (efterbad) garnerna har jag färgat med koschenill. Det gula är färgat med syrafärg. Men hur sys tvistsöm egentligen? Det har inte varit lätt att hitta information.

Min inspiration till att väva mitt eget tyg till tvistsöm var en skrift om den medeltida Fogdöbonaden, titta HÄR. Där finns bara en lite svårbegriplig teckning av tvistsöm sydd på diagonalen som inte visar hur bonaden är sydd.

”Brodera tvistsöm” säger en rubrik på framsidan av tidskriften Hemslöjden nr 1986/4. I artikeln i tidningen ges en kort historik. Under rubriken ”Brodera med Hemslöjden” finns förslag på en liten ruta som kan sys med tvistsöm, men broderiet på bild är sytt med korsstygn. Hur stygnen sys i tvistsöm visas inte. I texten står: ”Tvistsöm består av ett korsstygn med ett kort och ett långt stygn. Alla enstaka stygn är vanliga liksidiga korsstygn. De allra flesta som syr tvist, syr från vänster till höger och den s k bottningen gör man i regel i vågräta rader.” Obegripligt för en nybörjare.

Jag hittar inte mycket på svenska när jag googlar. I en blogg finns en bra illustration av hur en rad med stygn sys. Men när det gäller hur broderiet ska fortsätta står det bara ”nästa rad sys spegelvänt”. På Youtube finns ett par filmer, Slöjdlektion 30 och 31, som ska visa tvistsöm. Men det som visas är inte tvistsöm utan flätsöm.

På engelska finns två benämningar på tekniken, long armed cross stitch och long legged cross stitch. Jag googlar och hittar både tvistsöm och flätsöm. Det finns instruktiva teckningar och foton som ger mig, som kan skilja på tvistsöm och flätsöm, en del bra information.


Eftersom jag inte hittar några instruktioner som säger ”så här sys tvistsöm” så beslutar jag mig för att prova olika alternativ och gör en kladdig mönsterskiss. Bokstäverna betyder färg och siffrorna olika sätt att sy, med stygnen tagna uppifrån respektive nerifrån, med alla rader från vänster och med rader där stygnen går fram och tillbaka. De olika sätten att sy ger helt olika strukturer.


För att lära mig mer beställer jag en liten materialsats från hemslöjden i Landskrona. Där finns ännu ett alternativ till hur stygnen läggs och jag kompletterar min skiss. Det ska bli intressant att känna skillnaden mellan att brodera på materialsatsens lite stela stramalj och på mitt mjukare handvävda linnetyg. Garnet från hemslöjden skiljer sig också från det mer hårdtvinnade som jag valde ur mitt förråd.

Sommarprojektet 2022


Mitt sommarprojekt i år är ju att testa att sy tvistsöm på ett tyg som jag själv har vävt. HÄR finns blogginläggen om projektet samlade. Jag solvade varpen så att det också gick att väva annat än panama till tvistsömmen. Varpen, lingarn 12, kunde ha varit längre, men jag fick i alla fall några tygbitar som kanske kan komma till användning.

Kyperten på första bilden har lintow 10 som inslag och i tuskaften på nästa bild är det samma garn i inslaget som i varpen.


Mest gillar jag kyperten med handspunnet inslag.


Jag köpte tre vackra nystan handspunnet lingarn för ganska många år sedan på en vävmässa. För den som spinner kanske det inte är så märkvärdigt med handspunnet garn, men för mig har de här nystanen varit värdefulla, trots att de definitivt inte har någon hög kvalitet. Garnet är ojämnt, både i tjocklek och färg. Två nystan finns kvar. Kanske får de bli inslag i en likande väv som den jag nyss klippt ner. Jag har funderat lite på varför garnet är nystat. Nyligen fick jag lära mig att det är för att jämna ut garnet, för att få bort ”knorvar” som uppstått vid spinningen.

Tyg och stygn


Väven i lingarn är nerklippt, tvättad och struken och nu finns det en bit tyg att sy tvistsöm på. Följ mitt sommarprojekt 2022 HÄR.

Tre olika ullgarner ur mitt förråd har jag testat till tvistsömmen. Det svarta garnet, Möbelåtta, hade jag hoppats mest på, eftersom jag har det i flera färger och dessutom vitt att färga. Men garnet är för tunt och täcker inte tyget.

Det naturvita garnet från Wålstedts är bra. Bara vitt finns i förrådet, ungefär ett hekto, så en del av garnet ska färgas. En fjärdedel får förbli vitt, en fjärdedel färgar jag gult med syrafärg och resten hamnar i ett koschenillbad.


Det gröna garnet fungerar också. Det är lösare spunnet och tvinnat är det vita, men det går att lägga på mer snodd när jag syr. Båvens Spinnhus har spunnit till företaget Manduzana, som har färgat. Grönt och turkos har jag.


En del av det vita garnet betas just nu med alun och vinsten, tillsammans med annat garn till ett kommande vävprojekt. Jag har vägt upp koschenill, som ska finfördelas och läggas i blöt tills imorgon. Då hamnar lössen i ett färgbad och färgar det vita garnet rött och rosa.

Mitt sommarprojekt

Tvistsöm har jag bara sytt en enda gång, på en kurs för 50 år sedan. När jag läste den lilla skriften om Fogdöbonaden (titta HÄR), som är broderad med tvistsöm, fick jag lust att testa. Men var hittar jag ett tyg att sy på och vilket garn ska jag välja till stygnen?

Bottentyget i bonaden är vävt i panama, en tuskaftsvariant med dubbla trådar i varp och inslag. En äldre benämning på tekniken är tvist och därifrån kommer namnet på stygnen. Bonadens medeltida bottentyg är förstås handvävt och består enligt skriften av halvblekt lingarn, motsvarande lingarn 12/1 i varpen och lingarn 10/1 som inslag. I mitt garnförråd finns både lingarn 12/1 och lintow 10/1. Så jag väver ett eget tyg!

Min första tanke är att sätta upp en smal och kort väv, bara så att jag har lite tyg att brodera på. Men sedan kommer senaste numret av tidskriften Vävmagasinet (nr 2/2022). Marie Ekstedt Bjersing beskriver sin arbetsprocess när hon väver ett linnetyg med gamla metoder och gamla redskap. Hennes utgångspunkt är en sliten särk i samlingarna hos Sätergläntan. Som varp väljer Marie lingarn 12/1, samma som jag ska ha i min väv.

Med inspiration från Maries väv bestämmer jag mig för att sätta upp en lite bredare och längre varp, som räcker till mer än ett bit tyg att brodera på. Jag solvar till spetskypert och väljer skarp anslutning för att solvningen ska passa till panama. Mitt tyg kommer nog att bli helt annorlunda än Maries. Men det är ju så här det brukar gå till. Någon, i det här fallet Marie, gör sin tolkning av ett gammalt tyg. Någon annan, jag, läser hennes berättelse och går vidare därifrån på sitt sätt.

Sex trampor knyter jag upp och har tuskaft på de två tramporna i mitten för att öka möjligheterna. Om jag skulle få lust att väva tuskaft så blir det en extra effekt med dubbla varptrådar där kypertsolvningen vänder riktning. Jag trampar med vänster fot på de tre vänstra tramporna och med höger fot på de tre högra tramporna. Tvist: 1,1, 6, 6. Kypert: 1,2,6,5.

En meter panama har jag vävt. Det räcker nog för mina broderiövningar. Nu ska jag bestämma fortsättningen. Jag har en del handspunna lingarner, oblekta, som jag köpt här och där. Ska jag använda dem till kyperten? Eller kanske till tuskaft? Eller ska jag spara dem till en oblekt varp? Ska jag väva ett tyg med en bestämd användning? Eller ska jag testa alla möjliga inslag och trampningar och se vad som händer?

När väven är nerklippt och tvättad kommer nästa fråga. Vilket garn ska jag använda till tvistsömmen? Jag har några olika ullgarner i förrådet som skulle kunna passa. De flesta är vita och behöver färgas. Ska jag gå på det medeltida, som i Fogdöbonaden, och färga med växter? Eller ska jag göra det lite enklare för mig och använda syrafärg?

Vilka beslut jag än tar så har jag ett roligt och kravlöst projekt framför mig i sommar.