Kategoriarkiv: Växtfärgning

Växtfärgning i november

Ikväll förbereder jag det sista inför en workshop imorgon, Färga papper och textil med växter och skrot. I morse var jag ute i regn och kyla för att titta efter växter. Att det skulle finnas torra eklöv på marken som komplement till lökskalen, det visste jag. Men att det dessutom fanns hallonblad, lupin och blad från nyponbuske hade jag inte förväntat mig så här i mitten av november. Fingrarna stelnade snabbt i höstrusket, men jag hoppas ändå att jag fick ihop så att det räcker till morgondagens kursdeltagare.

Nästa väv

Nu har jag varpat till min nästa väv. Det är svart, det är smalt och det är början till en ny väska. Så här såg min nuvarande väska ut när den var ny, i april 2014. Titta HÄR också.

Efter att ha använts så gott som varje dag i mer än tre år börjar den se lite trälig ut. Färgen på det växtfärgade ylletyget har bleknat en del, det svarta tyget är slitet, fodret är smutsigt och det hänger lösa trådar från det brickvävda bandet. Men blixtlåset har hållit bra. Det kan jag sprätta bort och använda igen. Hur min nya väska ska se ut har jag inte bestämt. Kanske blir det ett växtfärgat tyg igen, eller kanske något broderi. Vad jag vet är i alla fall att jag behöver ett brickvävt band till axelrem. Och det är på gång!

Mer från vävstolen

Nu har jag varit flitig! Tre halsduks-/sjalvävar i ullgarn har det blivit på knappt två veckor. Mest tid har gått åt till att räkna, väga och tänka för att få garnerna (rester, reafynd, växtfärgat från 1980-talet och annat ur förrådet) att räcka till så fina vävar som möjligt. HÄR visade jag garner i bruna respektive gula kulörer. Varparna är korta, lagom till två halsdukar à ca 190 cm. För att vara lite rationell har jag använt samma trampuppknytning till alla tre vävarna. Och så har jag inte brytt mig om att lossa eller lyfta bort solvkäpparna vid pådragningen, bara dragit isär solven och låtit varpen gå emellan. Jag har vävt i kypert med 7 trådar/cm i varpen i en 35-rörssked.

Till den bruna väven har jag varpat med sju trådar i olika tjocklek, från ett tunt entrådigt till ett ganska tjockt melerat handspunnet, inköpt någonstans för länge sedan.  Jag varpade tills det garn som fanns minst av tog slut och fick en vävbredd som bara avvek någon centimeter från mina beräkningar.  Inslaget i båda halsdukarna är ullgarn 6/1, mörkbrunt i den ena och ljusare brunt i den andra.

Varpen i de blå halsdukarna är ullgarn 12/2, färgat med syrafärg. Det fanns några små restnystan och även lite större mängder som var avsedda till ett projekt som aldrig blev av. Jag beräknade en ungefärlig varpordning men sedan var det garnmängden som bestämde den slutgiltiga bredden på ränderna. Här är det som blev kvar.

Kyperten vänder med skarp anslutning.

De gula halsdukarna var de som krävde mest tankearbete och räknande. Jag höll på länge och plockade fram och tillbaka med växtfärgade garner i olika gula toner, la till och tog bort igen. Till slut varpade jag med fyra trådar och lät restgarn från en stickad väst (titta HÄR) och en växtfärgad tråd, som det fanns ett helt hekto av, vara med i hela varpbredden. Jag kombinerade på olika sätt med smånystan av växtfärgat och lite annat garn. Garnmängden fick bestämma bredden på ränderna.

De gula halsdukarna är nerklippta nu. Fransarna ska drejas och det tar nästan lika lång tid som att väva. Sedan ska halsdukarna tvättas. Efter det ångpressar jag nog, som jag har gjort med de bruna och med de blå, eller också ruggar jag lite lätt med en borste.

Jag haft roligt och jag är nöjd med resultaten. Och garnlagret har minskat med ca 1,4 kilo.

 

Väv 2017 i Växjö – del 4, shopping

Magasin Duett

Det går väl inte att åka tomhänt hem från en vävmässa! Jag hade redan innan tänkt att jag skulle köpa ullgarn till sjalar. Magasin Duett hade koner med Supersoft till aningen nedsatt pris. Jag plockade ihop ett urval av de färger som fanns och nu funderar jag på hur jag använder garnet på bästa sätt. Om jag tar detta till varp så kan det nog passa med garn ur förrådet till inslag.

Finska Anna Vasko med företaget Aurinkokehrä hade fantastiskt vackra garner. Ullen kommer från små finska fårgårdar, garnet spinns i Finland och Anna färgar med växter.

Jag kunde inte låta bli att handla. Det blev en härva av ett tunt entrådigt garn, naturligt gråbrunt som fått en svag blå ton av indigo. Det kan nog passa som inslag i en sjal. Eller också blir det ett sånt där garn som jag bara tar fram emellanåt och njuter av.

Handspunnet lingarn

Det här kunde jag inte heller motstå, nystan med handspunnet lingarn hos Östergötlands Hemslöjd. Fyra av dem fick följa med mig hem.

M Hallén 4.jpg

Monica Halléns nya bok I trasmattans värld finns också i min ägo nu. Mer om den HÄR.

Mina fyra blogginlägg från Vävmässan finns HÄR.

Stickar vantar

Vid alldeles rätt tidpunkt fick jag vetskap om projektet #delavantar, initierat av hemslöjdskonsulenterna i Skåne. Det gav mig en extra kick att komma igång med vantstickning. Kanske skickar jag in vantarna till Hemslöjden i Skåne och deltar i utställningar i Landskrona och Luleå. Titta HÄR och sök på #delavantar på Facebook och Instagram.

Jag började med att plocka fram mina rester av växtfärgat garn från början av 1980-talet. Valet föll på att använda det tretrådiga garnet på bilden. Det räcker till många vantpar!

Efter flera upprepningar och omstarter är jag nog nöjd nu med maskantal, kant och tjockleken på stickorna. Jag har delat upp garn i två ungefär lika stora högar och stickar vantarna parallellt för att få dem lika. Det blir ränder och med de allra minsta nystanen stickar jag randen tills garnet tar slut. Det är så kul att testa färger mot varandra och försöka få till något som jag kan vara nöjd med. Kanske byter jag ut någon färg när jag kommit lite längre. Gult istället för rosa?

Jag blev lite irriterad på mig själv när en del garner saknade information om vad jag färgat med. Men titta, längst in i det gröna nystanet fanns etiketten som talade om att garnet var färgat den 24 juni 1980, betat med alun, färgat med asplöv och efterbehandlat med järnvitriol.

HÄR och NU och undantag

 

HÄR och NU, så tänker jag både när jag färgar med växter hemma och när jag har kurs. Det betyder att växterna i första hand tas i närheten av hemmet respektive kurslokalen och att jag använder det som finns att plocka just precis när det är dags att färga.

Nästa färgningskurs blir i slutet av oktober. Finns det överhuvudtaget några lämpliga växter att hämta i naturen så sent på hösten? Eklöv borde i alla fall finnas att ta på marken. Men den här gången får jag nog göra undantag från HÄR och NU och tänka lite annorlunda än vanligt. För att vara på den säkra sidan har jag plockat björklöv och blad av renfana, som ligger på tork på golvet. Och i livsmedelsaffärernas lökbingar går det alltid bra att förse sig med de användbara lökskalen.

Kursen, som är en fortbildningsdag för slöjdlärare, äger rum i Eskilstuna 2017-10-31 och arrangeras av hemslöjdskonsulenterna, Sörmlands Museum. HÄR finns mer information.

Ett besök i Värmland

Värmland 8

Igår, lördag 2017-08-19, hade jag en färgningskurs på ett fantastiskt fint ställe. Ändamålsenliga kurslokaler, utsökt lunch, smarrigt fika, svårfotograferade höns, får som höll sig undan när jag kom med kameran, fina vyer och engagerade, kreativa kursdeltagare. Allt detta fanns i Värmland, mellan Kil och Arvika, hemma på gården hos Marianne Andersson, en av grundarna till Fårfesten i Kil. Hemslöjdskonsulent Carina Olsson fanns med också, som arrangör och fixare.

Nu blir det kurs igen

Jag gör iordning materialsatser till deltagarna i morgondagens kurs i att färga papper och textil med växter och skrot (2017-08-19). Eller det kanske snarare ska kallas workshop. Ämnet är omfattande och under en dag hinns det bara med smakprov på alla möjligheter som finns. Den här gången bär det iväg till Värmland och kursen/workshopen arrangeras i samarbete med hemslöjdskonsulent Carina Olsson.

Nästa kurstillfälle blir i form av en utbildningsdag för textillärare 2017-10-30 i Eskilstuna, då i samarbete med hemslöjdskonsulenterna här i Sörmland. Mer information kommer snart HÄR, under rubriken På gång 2017.

Låt orden flöda!

Designmadde, Madelene Edlund, är bra på att dela med sig av kreativitetsövningar. I förra veckan skrev hon ett blogginlägg om flödesskrivning. Läs HÄR på hennes blogg, det är bättre än att jag ska referera hennes text.

I bokhandeln köpte jag en penna med riktigt tunn svart spets. Ett av pappersarken med färgstänk från växtfärgningsbad (titta HÄR) vek jag till en bok.

Varje dag i en vecka har jag satt äggklockan på 10 minuter och så har jag fattat pennan och skrivit. Ostrukturerat, ocensurerat och osorterat har tankarna flödat ner på pappret, ibland enstaka ord och ibland hela meningar. Hjärnan arbetar fortare än handen och det händer att tanken försvinner innan pennan når pappret. Det är riktigt roligt och intressant att bli mer medveten om allt som snurrar runt i huvudet. Prova!

Öppnat en liten burk

Små tygbitar lindade kring lite skrot och växtrester från en workshop hamnade i en burk med vatten och växter för några veckor sedan. Titta HÄR.

Nu har rullarna fått komma upp igen.

Resultatet blev ungefär som förväntat, lite mönster, men mest gråbrunaktigt. Nu sköljer jag tyget och sedan väntar jag några dagar innan jag tvättar och stryker. Tygbitarna är riktigt små, bara smala remsor, men det går säkert att pussla ihop dem till något.

Japansk inspiration

I vintras blev jag tillfrågad om jag ville vara med på Fiber och färg, årets sommarutställning på Frövifors Pappersbruksmuseum. Mitt val blev att använda material som redan fanns i skåpen; tygbitar och trådar färgade på olika sätt med skrot, med växter från omgivningen, med hushållsrester och med indigo. Jag sneglade lite mot Japan (museet har en permanent utställning av japanska förpackningar) och sydde egna varianter av kassar och påsar, tsuno bukuro och azuma bukuro. Googla! Repen tvinnade jag för hand av remsor från ett utslitet lakan.

Utställningen pågår t o m 2017-08-31, se mer HÄR.

 

Hopkok

Nu blev det äntligen min tur att färga. Istället för att cykla iväg och plocka nya växter gjorde jag ett hopkok av resterna från workshopen jag hade på Frövifors Pappersbruksmuseum i lördags, 2017-07-15, Färga papper och textil med växter och skrot. Inte en enda bild har jag från workshopen. Jag hade fullt upp med att hålla koll på grytorna, att instruera och att hänga med i svängarna när de kreativa deltagarna kom igång på egen hand.

Mina egna små buntar består av begagnat bomullstyg, en blandning av alla möjliga växter och lite järnskrot. Tre av buntarna ligger i en glasburk och dem tar jag upp om några veckor. Andra buntar fick koka i färgbad i grytan. Här är en del av resultatet.

 

 

 

Värme, vänskap och fläckiga papper

Fina känslor av värme och vänskap fick jag med mig hem från kursen jag hade på Eskilstuna Folkhögskola förra veckan, ”Färga papper och textil med växter och skrot”. Och så fick jag med mig några fläckiga akvarellpapper. A3-pappren låg som skydd på bänkytor där vi la redskap, ställde hinkar och råkade skvätta färgbad. På ett eller annat sätt kommer nog fläckarna till användning. Jag går igång på sånt här, på rester och på slumpen.

fläckigt papper 4fläckigt papper 3fläckigt papper 2fläckigt papper 1

 

Snart blir det färg

Vitt är väl också en färg, men snart får papper, tyg och trådar andra färger. På måndag 2017-06-26 börjar kursen Färga papper och textil med växter och skrot på Eskilstuna Folkhögskola. En hel vecka ska vi hålla på och färga. Nu försöker jag tänka igenom allt så att jag inte har missat något i planeringen.

Förut, när jag bodde långt ute på landet, hade jag ett överflöd av växter att färga med alldeles utanför dörren. Nu när jag är stadsbo får jag tänka lite annorlunda. I morgon cyklar jag iväg en bit ut i naturen och letar växter som vi kan använda i färgbaden. Men det går faktiskt att hitta lämpliga växter mitt i stan också, så en del kommer vi att plocka alldeles i närheten av skolan.

Schablonmålning

I senaste numret av tidskriften Hemslöjd, nr 3 2017, finns en artikel om Nadia Safdar som målar dekorationer på händer med henna.

Det påminde mig om de här schablonerna för hennamålning som jag köpte för några kronor på en bymarknad i Marocko för en del år sedan. Mönstret är stansat i eltejp. Schablonerna på bilden ovan är avsedda för handryggen och fingrarna. De långa remsorna ska användas på smalbenen, fyra varianter, en remsa för varje ben.

Jag har testat schablonerna till växtfärgning och fäst tejpremsorna på papper. Försiktigt duttade jag rostvatten genom hålen innan jag stoppade arken tillsammans med växter i ett färgningsbad.

 

Samlar kursmaterial

rost

Blandade känslor får jag när jag hittar två använda engångsgrillar på badstranden. Vad är det för människor som inte plockar upp sitt skräp? Men samtidigt, de tunna gallren är perfekta till att göra mönster med när man färgar papper och textil med växter. Jag tar förstås hem dem och lägger bland mitt samlade järnskrot.

Lökskal och begagnade tepåsar är också bra att ha till färgning. Jag samlar i burkar och skålar.

Vita begagnade tyger samlar jag också på. Just de här tygerna har jag fått från materiallagret på Eskilstuna Folkhögskolas återbruksutbildningar på ReTuna. Tygerna  är avsedda till kursdeltagarna på en färgningskurs på folkhögskolan om några veckor.

vita tyger 1

Kursen på Eskilstuna Folkhögskola är fulltecknad, men för den som vill ge sig hän en dag i spännande miljö bland grytor, växter och skrot finns det platser kvar på ett par workshops på Frövifors Pappersbruksmuseum. Den 15 juli blir det  ”Färga papper och tyg med växter och skrot” och den 29 juli ”Snoddar, snören och färg”. HÄR finns mer information.

färga

 

Fiber och Färg

Erik Torstenssons växtfärgade sidentyger fladdrar skira i vinddraget på Frövifors Pappersbruksmuseum. Erik är en av åtta medverkande i utställningen Fiber och Färg som hade vernissage idag 2017-05-27. Övriga utställare är Kajsa Forsberg, Kathie Pettersson, Camilla C Hickman, Lena Hellström, Mia Olsson, Lisa Brunnegård och jag.

Gör en utflykt i sommar till Frövi, ca 3 mil nordost om Örebro, och se mer fint och intressant än det lilla jag visar här. Öppettider, vägbeskrivning mm finns HÄR . Titta på utbudet av workshops också på museets hemsida! Utställningen pågår t o m 2017-08-31,

Mia Olsson använder bland annat sisalfibrer till sina textila verk. Hon färgar fibrerna och fogar ihop dem. Här har hon veckat fiberarket och format till en tredimensionell textil skulptur.

Kathie Pettersson gör sitt eget papper. De blå pappersarken har hon gjort av fiber från mullbärsträd och färgat med pigment. Arken är hopknutna med garn som hon har lagt in i pappret vid tillverkningen. Till bilden i bakgrunden har hon använt abacafibrer, lin och krita.

Camilla C Hickmans rumsavdelare är vävda i slingerväv. Hon har vävt av ett blandgarn silke/merino och färgat med indigo.

 

På gång

frövifors 4

För ett tag sedan öppnade jag en låda med tygbitar, färgade med växter och skrot på olika sätt, titta HÄR. Nu har använt en del av tygerna. Först sydde jag stora kassar av de största tygbitarna, sedan mindre påsar av mindre tygbitar och sedan ännu mindre påsar av ännu mindre tygbitar. Nu skarvar jag ihop de minsta tygresterna till nålbrev, ungefär samma modell som dem jag sydde i höstas, titta HÄR. För att göra nålbreven lite stadigare ”armerar” jag med bitar av ett kasserat, slitet örngott. En gammal snusnäsduk blir foder.

En del av det jag sytt kommer att finnas på sommarutställningen Fiber och Färg på Frövifors Pappersbruksmuseum i sommar, vernissage 2017-05-27. Mer information finns HÄR.

frövifors 2

Blåfärgning

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tyger veks, klämdes ihop, vreds, virades runt rep och färgades i färdigblandat indigobad i går på Eskilstuna Konstmuseum. Hemslöjdskonsulent Karin Edlund hade engagerat Douglas Luhanko och Kerstin Neumüller från Unionville (titta HÄR) i Stockholm för att hålla en workshop. Efter en liten föreläsning om indigo satte vi igång att mönstra tyger i mer eller mindre komplicerade varianter av shibori (HÄR finns fler blogginlägg om shibori och ikat). En riktigt bra dag!

Kerstin och Douglas har nyss kommit ut med boken Indigo: Odla, färga, skapa. Mer om boken en annan dag.

Kurser i sommar – färga med växter och skrot

I sommar kommer jag att ha flera kurser i att färga papper och textil med växter, skrot och lite köksavfall.

Första tillfället blir veckan efter midsommar, en hel vecka 26 – 30 juni, på Eskilstuna Folkhögskola i området Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Det blir premiär för mig att ha kurs där och det ska bli spännande. Jag har gått ett par sommarkurser och vet att det är ett trivsamt ställe. Kursen är fulltecknad, men det kanske går att skriva upp sig som reserv. Eller varför inte gå en annan kurs på skolan. Titta HÄR.

Sedan blir det två kurser, eller snarare workshops, på en av mina favoritplatser, Frövifors Pappersbruksmuseum några mil nordost om Örebro. Sommarens utställning på museet har rubriken Fiber och Färg och då passar det ju bra att färga. Den 15 juli blir det färgning av papper och textil med växter och skrot. Den 29 juli är inriktningen lite annan. Vi börjar med att göra snoddar och snören med fingrarna som enda redskap. Snoddarna och snörena använder vi sedan när vi färgar tygbitar med växter och skrot. Passar för vuxna och barn från 10 år. Mer information finns HÄR på bloggen.

Den 19 augusti är det dags igen, den här gången utanför Kil i Värmland. Workshopen sker i samarbete med hemslöjdskonsulent Carina Olsson, scrolla längst ner på den HÄR sidan.

Det blir troligen en fortbildningsdag för lärare också i höst i samarbete med hemslöjdskonsulenterna i Sörmland. Mer information kommer!

Vill du se bilder från tidigare kurser, från mina egna färgningar och från andras färgningar – klicka HÄR eller på kategori Växtfärgning i högerkanten.

färgade tyger

Sprättar upp och gör om

Lite trevlig och avkopplande handsömnad var allt som var kvar att göra. Trodde jag. Det visade sig emellertid att jag hade snurrat till det helt och hållet och vänt tygerna åt fel håll. Så himla klantigt. Bara att sprätta upp och göra om. Lugn och tålamod. Det blir nog bra till slut, men ett par timmar senare än beräknat.

Hur ska jag börja?

Dags att sätta igång med ett nytt projekt. Jag tänker använda en del av mina växtfärgade tyger. Det finns ungefär en halv flyttlåda med tygbitar, färgade på olika sätt med rost, indigo och diverse växter. Men hur ska jag börja? Vad ska jag välja? Har jag tänkt rätt? Blir det bra?  Det är nog bäst att bara sätta igång, se vad som händer och kanske, vid behov, ändra färdriktning. Kanske blir det något som jag kan visa lite längre fram.

Dags att söka sommarkurs

fargade-tyger

Det kanske börjar bli dags att planera in något trevligt att göra i sommar? Från och med idag 2017-02-13 går det att söka sommarkurserna på Eskilstuna Folkhögskola. Det finns en hel rad intressanta kurser att välja bland, till exempel broderi både med Carina Marklund och med AnnMargret Johansson Pettersson. Eller kanske lockar kursen som jag ska ha den 26 – 20 juni, Färga papper och textil med växter och skrot. Titta HÄR.

Planering pågår inför 2017

virka

Almanackan för 2017 börjar så sakta fyllas med roliga saker. Den första stora händelsen är Fårfesten i Kil den 3 – 5 mars. Förutom att ha en plats på mässan så kommer jag att hålla en kurs i flerfärgsvirkning på söndagen den 5 mars. Mer information finns HÄR.

fargade-tyger

Och lite senare blir det en kurs i färgning av papper och textil med växter och skrot. Platsen är Eskilstuna Folkhögskola. Tiden är 26 – 30 juni, en hel vecka! HÄR finns programmet för skolans sommarkurser. Observera att anmälningar kan göras först den 13 februari 2017.

Diskussioner pågår om fler kurser. Och så kommer jag nog att delta i ett par utställningar under året. HÄR under rubriken PÅ GÅNG – 2017 uppdaterar jag så fort det finns mer information.

Kurs vid Nynäs Slott

nynas-1

De första paketen har just kommit upp ur färgningsgrytorna och ligger och svalnar lite på bryggan vid Rundbosjön intill Nynäs Slott lite norr om Nyköping. Snart ska kursdeltagarna öppna paketen och äntligen få se resultaten av dagens första färgning på kursen Färga papper och textil med växter och skrot. Jag höll i en av fyra slöjdkurser under Hantverksfest på Nynäs igår 2016-09-17, ett arrangemang av Hemslöjdskonsulenterna på Sörmlands Museum.

Det blev många spännande paket att packa upp under dagen, en härlig, solig sensommardag fylld med experimentlusta och nya erfarenheter.

nynas-3

nynas-2

nynas-5

nynas-6

nynas-7

nynas-8

 

Sex år med bloggen

Shibori 1

Idag för sex år sedan, 2010-09-13, gjorde jag mitt första inlägg på bloggen. Stort tack till alla er som läser! Utan er skulle det just inte vara någon mening med att hålla på. Särskilt tack till Hanna, som hjälpte mig att komma igång.

Besöksstatistiken visar att väldigt många besökare kommer hit via bilder på Pinterest. Det är ju roligt och jag blir förstås lite nyfiken. Jag följer länkar bakåt för att försöka se vilka bilder som lockar flest besökare, men det inte alltid så lätt att begripa siffrorna hos Pinterest. Jag upptäcker i alla fall att den översta bilden, reservagefärgning med burklock, tycks vara den som guidar flest besökare hit. Bilden finns på ca 7.500 anslagstavlor, om jag tolkar siffrorna rätt. Bilden är från 2012 och finns på det HÄR blogginlägget.

aDSCF5621

Ungefär lika många har sparat bilden med fågeln, en lagning av ett hål i en tröja.  HÄR  finns bilden på ett blogginlägg från 2010.

s7

Grytlapparna av Hisako Hagiwara, som jag köpte på en utställning på länsmuseet i Härnösand 2013, titta HÄR, finns just nu på drygt 2.500 anslagstavlor på Pinterest. Tyvärr följer ett fel med ibland när bilden delas vidare, nämligen att konstnären Dorothy Caldwell skulle vara upphovsperson. När jag upptäckte felet började jag skriva i kommentarer att uppgiften var felaktig, men efter ett tag gav jag upp.

Kurs i eco print och bokbinderi, del 2

Langwe 1

Bokbinderi och eco print var en suverän kombination på kursen hos Monica Langwe i Mora i förra veckan, 2 – 5 augusti 2016. Se mer HÄR. Lotta Helleberg ledde oss i arbetet med att färga papper och tyg med växter. Monica kompletterade med en snabbkurs i bokbinderi.

Vi fick material till varsin raffinerad bok med uppbyggnad av plexiglasskivor i ryggen. Den färdiga boken rymmer anteckningar och många, många prover. Själva bokbinderitekniken är den allra enklaste, enarkshäftning. I Monicas skickliga händer förvandlas det enkla till något exklusivt och unikt. Men så enkelt är det egentligen inte, inte för mig som amatör. Bra ögonmått och känsla krävs. Arken ska skäras till rätt format, bigningarna ska helst göras på millimetern rätt, nål och tråd ska igenom tjocka lager med plexi och papper. Min bok är inte färdig än. Jag vill fundera en stund på om jag vill binda in färgade tygbitar och kanske något annat. När boken är klar så visar jag den.

Monica delade generöst med sig av många bra tips om hur man kan arbeta med papper. Och det fanns mycket fint att se i hennes verkstad.

Langwe 2

Langwe 3

Langwe 5

Langwe 4

Langwe 6

Langwe 7

Langwe 8

Kurs i eco print och bokbinderi, del 1

eco print 14

Förra veckan (2- 5 augusti 2016) tillbringade jag fyra intensiva och innehållsrika dagar på kurs i Monica Langwes bokbinderiverkstad i Mora. Lotta Helleberg, svenska bosatt i USA sedan många år, lärde ut sina knep och färdigheter i eco print, ett sätt att färga med växter. Monica delade med sig av sina kunskaper i bokbinderi, mer om detta om ett par dagar. Lotta binder ibland in sina färgade papper och tyger i böcker och kombinationen av kursledarnas kunskaper gav nya tankar om båda ämnena. Läs mer om Monica Langwe HÄR och om Lotta Helleberg HÄR.

Vi började med att samla växter i buskage och dikeskanter i närheten av kurslokalen. Lotta guidade oss sedan lugnt och metodiskt i arbetet. Tyger behandlades med sojamjölk eller med järnvatten. Växter fick ett bad i järnvattnet. Växterna rullades eller klämdes ihop tillsammans med papper och tyg. Sedan stoppades paketen ner i kokande bad, antingen i rent vatten eller i bad med valnötsextrakt.

Efter någon timme blev det så äntligen dags att ta upp de heta paketen ur grytorna och efter ytterligare ett tag kunde vi öppna dem. Överraskningar väntade, resultaten granskades och diskuterades, erfarenheter delades. Det är så spännande och nästan alltid händer det oväntade saker när man färgar. Experimentlustan växte för varje ny kursdag.

Den som är systematisk kanske kan lista ut varför en oväntad grön effekt plötsligt uppstår, varför det ibland blir ett alltför svagt avtryck av en växt, varför allt blir gult ibland eller varför andra förvånande fenomen uppenbarar sig. Beror det på växten? Fibrerna i materialet som färgats? Kemikalierester i tyget? Tillsatser i pappret? Betningen? Vattnets sammansättning? Eller på något helt annat? Vi kunde i alla fall konstatera att blad av ek, nävor, rallarros och älggräs gav fina resultat. Och jag tror att vi alla fick lust att fortsätta hemma.

eco print 1

eco print 2

eco print 3

eco print 13

eco print 5

eco print 6

eco print 7

eco print 8

eco print 9

eco print 10

eco print 11

Gårdagens workshop

workshop 1

Överraskningar väntar när det är dags att öppna paketen som kommer upp ur växtfärgningsbaden. Det är alltid lika spännande! Oftast blir resultatet alldeles fantastiskt fint, men inte alltid det förväntade. Bilderna visar papper som färgades på gårdagens (2016-07-23) workshop på Frövifors Pappersbruksmuseum. (Titta HÄR.)

workshop 3

workshop 2

workshop 4

Fina små tygbitar

färgade tyger

Lite har jag hjälpt till, men till stor del är det slumpen som varit i farten när små bitar av bomullstyg fått färg av växter och järnskrot. Det går att koka gummisnoddar, kunde jag konstatera, och bitarna av slitna gamla lakan tog åt sig färg bra. Visst blir det fint!

Färgar papper och lite tyg

växtfärgning 2

Jag färgar med växter och lite rostigt järnskrot och testar några papperssorter inför workshopen på Frövifors Pappersbruksmuseum nästa lördag 2016-07-23. Det fungerar bra, både med det handgjorda från museets handpappersverkstad och det köpta akvarellpappret, 200 gr. Jag fortsätter lite till!

Och så har jag förberett genom att beta remsor av ylletyg till deltagarna. Knappt 10 % alun har jag använt till betningen.

Workshopen på Frövifors, titta HÄR, är fulltecknad. Men det kommer ett nytt tillfälle 2016-09-17 vid Nynäs Slott utanför Nyköping. HÄR finns information.

betat ylletyg

 

Workshop – färga papper och tyg med växter och skrot

28c

Det börjat bli dags att planera sommarens aktiviteter. Vad sägs om att färga papper och textil med växter och skrot på ett experimentellt sätt? Vi håller till i en spännande miljö på Frövifors Pappersbruksmuseum.

Tid                        Lördag 23 juli 2016, kl 10 – 16
Plats                     Frövifors Pappersbruksmuseum, Frövi, vägbeskrivning mm  HÄR
Kostnad              750 kr (inkl moms). I priset ingår material och fika.
Ledare                 Elisabet Jansson
Anmälan             Senast 8 juli till textilainslag(at)tele2.se, uppge namn, adress, telefon

Material ingår, men ta gärna med eget papper (t ex akvarellpapper, handgjort papper) och ofärgade tygbitar av naturmaterial. Visst material finns också att köpa på plats.
Ta med 5 likadana knappar eller pärlor, en glasburk med skruvlock, anteckningsmaterial och lunch. Oömma kläder – vi kommer att vara utomhus en del!

Löss från Mexico

koschenill 1

Det här små kornen, storlek ca  2 mm, består av torkade, dräktiga honor av en speciell art av sköldlöss. Lössen lever på kaktusar och odlas på grund av att de innehåller det röda färgämnet koschenill. Koschenill ger röd färg till livsmedel, kosmetika och textilier. Jag ska förstås använda lössen till att färga garn.

Just de här koschenillsköldlössen kommer från Mexico och jag har fått dem från en kvinna som då och då besöker odlingen.

Läs mer HÄR och HÄR.

Uppspänt

kudde 2

Jag har sytt tre nya kuddar av växtfärgat ylletyg. Små tygbitar är sammanfogade med skarvsöm. För att få tygstycket jämnt och fint våtspänner jag det innan jag syr ihop med kuddens baksida. Jag använder häftstift och sätter fast kuddtyget med rätsidan uppåt på en hård träskiva, täckt med bomullstyg. Jag mäter noga så att det blir rätt storlek. Över det fasthäftade tyget lägger jag också bomullstyg och sprejar alltihop med vatten. När vattnet har torkat är tyget slätt och fint. Titta HÄR, där visar jag en annan av de tre kuddarna under arbetets gång.

Jag har inte haft tid att fotografera de tre färdiga kuddarna ännu, men när det är gjort visar jag dem här.

Beslutsvånda

kudde 1

Att försöka göra något fint av begränsade resurser är bland det roligaste jag vet, men det är samtidigt så påfrestande att fatta beslut om hur det unika materialet ska användas. Det kan handla om att väva mattor av återbrukade textilier, att göra något av restgarner, eller som nu, att få till något bra av växtfärgade tygremsor. Tygerna har jag visat tidigare, de HÄR, som jag färgade i somras och de HÄR, som har hållit ihop pappersbuntar i växtfärgningsbad.

Det ska bli kuddar, har jag tänkt, ungefär som de HÄR. I flera timmar har jag vridit och vänt på tygbitar och försökt pussla ihop dem på bästa sätt. Och nu har jag äntligen bestämt mig för den första kudden. Nio små fyrkanter ska sys ihop med skarvsöm. Men är det här verkligen det bästa sättet att använda materialet? Skulle jag ha gjort på något annat sätt? Usch, vad svårt.

Nytt i bokhyllan

Alice Fox 1

Jag minskar så sakteliga mitt bokinnehav genom att sälja en bok då och då. Men det tillkommer en och annan bok också. Jag såg att Alice Fox kom med en ny bok och då kunde jag inte låta bli att köpa. Natural Processes in Textile Art heter den, med undertitel From Rust Dyeing to Found Objects.

Jag har följt Alice Fox blogg ett tag och tycker om det hon visar, titta HÄR. I boken ger hon exempel på hur hon påverkas av landskapet, hur hon använder naturen och det hon finner i sin närmaste omgivning till sitt eget textila skapande. Hon uppmuntrar oss att ta del av hennes erfarenheter och sedan undersöka vårt eget närområde och gå vår egen väg.

Boken gav mig en idé. En sista liten pusselbit föll på plats och gjorde det möjligt att gå vidare med en halvfärdig tanke. Jag satte igång med något som kanske kommer att pågå i flera veckor, som nog är lite knäppt och som definitivt inte är lönsamt. Jag visar såsmåningom.

Alice Fox 2

Det blev kuddar

kuddar växtfärgat ylle

Tre kuddar har det blivit av ylleremsorna som jag färgade med växter häromveckan, med tillägg av tyg som jag färgat tidigare. Det blir lite beslutsvånda när materialet är unikt och begränsat, men samtidigt är det roligt och utmanande att försöka använda det lilla som finns på allra bästa sätt. Bitarna är hopsydda med skarvsöm.

Kuddarna finns att se i Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kanske, kanske hinner jag sy en till innan lördag.

HÄR och HÄR finns bitar av ylletyg färgade med växter.

Väva, vecka, färga, del 3

vävt o veckat 6

”Den som aldrig vågar gå vilse kommer ingenstans” – det är en tröst och uppmuntran när försök och experiment inte går riktigt som förväntat.

Jag har vävt halsdukar i linne, två korta vävuppsättningar med 3 halsdukar i varje väv. En vecktråd vävdes in en del av halsdukarna. Tyget veckades ihop och jag skulle färga med växter i en enkel shiboriteknik. (Titta HÄR och HÄR.)

Av flera anledningar gick det inte riktigt som planerat, jag tänker inte gå in på alla detaljer. Men tidigare försök med indigo blev jag oerhört nöjd med (titta HÄR). Vid indigofärgning doppas emellertid tyget snabbt i badet, vid annan växtfärgning ligger textilierna länge i färgbadet.  Det var en anledning till att reservaget med vecktråden inte fungerade som tänkt.

I alla fall så färgade jag sex halsdukar. Nu har det gått lite tid och jag kan se halsdukarna som de verkligen ser ut. Mina förväntningar, bilden jag hade av resultatet i förväg, har bleknat en del och nu känner jag mer nöjd. Och, kanske det viktigaste, jag fick idéer om hur jag kan fortsätta.

Växtfärgning på vegetabiliska fibrer är inte alltid så hållbart. Jag har haft prover i ett fönster i sommar för att se hur färgen ändras i ljuset, titta HÄR. Färgen höll förvånansvärt bra, men det betyder inte att de här infärgningarna, med annan linnekvalitet, andra växter och delvis andra färgningsmetoder, är lika hållbara.

Halsduken på översta bilden är färgad med renfana. En aning rostvatten tillsattes i färgbadet mot slutet, halsdukens ändar doppades en stund i det järnhaltiga vattnet och den gula färgen drog mot grönt.

Den gyllengula halsduken är färgad med skal av gul lök. Kanske är färgen inte så hållbar, men om någon köper sjalen får jag lämna med instruktioner om hur färgen kan bättras på med ett nytt lökskalskok.

vävt o veckat 5

I nästa halsduk vävde jag inte in någon vecktråd, utan gjorde reservage med burklock (ungefär så HÄR) och färgade med gullris.

vävt o veckat 7

Halsduken på de sista bilderna veckades, vecken målades med rostvatten och halsduken färgades med renfana. Den är jag riktigt nöjd med! Men rost/järn bryter ner fibrerna så rostvattnet känns lite riskfyllt. Rostigt järnskrot har legat i vatten + ättika ett tag och det är omöjligt att veta hur mycket järn som finns i vätskan.

Halsdukarna tar jag med till Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kom och titta och prata färgning med mig!

vävt o veckat 1

vävt o veckat 2

vävt o veckat 3

vävt o veckat 4

Fem veckor i ljuset

prover växtfärgat linne 2

I fem veckor fick växtfärgade tygremsor, linne och hampa, ligga i ett fönster mot sydväst. Nedre halvan av remsorna har utstatts för ljus som ett test på ljushärdigheten. Sommaren har varit ganska mulen och regnig, men solen har ändå lyst rakt in på proverna under många timmar. Blekningen syns en liten aning mer i verkligheten än på bilden, men färgen har stått emot ljuset förvånansvärt bra. Det är ju betydligt svårare att få en varaktig färg med växter på vegetabiliska material än animaliska, så jag är verkligen glatt överraskad av resultatet. (Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.) Titta HÄR också.

Så här har jag färgat, från vänster till höger:

1. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med lupinblad
och vatten i ca 3 veckor.
2. Linne, fuktat med 6 % ättika, har legat tillsammans med rostiga föremål ”ett tag”.
3. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med björklöv och
vatten i ca 3 veckor.
4. Linne kokat med använda tepåsar. Har sedan legat i en glasburk med björklöv och vatten i ca
4 veckor. Eftersom björklöven inte gav någon färg fick tyget ligga ytterligare 3 veckor i en
glasburk, nu med lupinblad och vatten med 3 % ättika.
5. Linne, rostfärgat som nr 2 och sedan i en glasburk med lökskal och vatten i 3 veckor.
6. Linne färgat med granris enl Sandbergs recept, titta HÄR.
7. Linne rostfärgat som nr 2, sedan i glasburk med älggräs och vatten i 3 veckor.
8. Hampa färgat med indigo, därefter i glasburk med rostiga föremål, björklöv  och vatten i 3
veckor.

Lust att färga

färga ylle 1

Förra helgen gick jag på kurs för Erik Torstensson i Eskilstuna och fick lite behövlig växtfärgningsenergi. Kursen innehöll både nåltovning (nytt för mig och riktigt roligt att prova) och experimentell växtfärgning. Jag har färgat en hel del de senaste åren, men det är alltid kul att få nya impulser. Det går ju att göra på så många olika sätt!

I sommar har det inte blivit så mycket färgning för min del, men nu fick jag lust här hemma igen. Remsor av ylletyg lindades tillsammans med växter och lite järnskrot till små paket. Det blev två olika färggrytor med två paket i varje bad. Så här såg paketen ut när de kom upp ur grytorna.

färga ylle 2

Och så här ser remsorna ut när de hänger på tork. Planen är att det ska bli kuddar, eller kanske något annat, i någon sorts lappteknik.

färga ylle 3

Japansk ikat = kasuri

Kasuri 1

Ännu ett tyg med ikatmönster finns nu i min lilla samling. Av en vän som har bott i Japan fick jag den här tygbiten, en del av en kasserad kimono. Tyget, som är 34 cm brett, är handvävt. Varp- och inslagsgarn är färgat med indigo. Men Innan färgningen har garnet reserverats, dvs partier av garnet har dolts på något sätt, för att förhindra färgen att tränga in överallt. Vid vävningen har sedan de ofärgade partierna bildat mönstret. Kasuri är det japanska namnet på tekniken.

HÄR, HÄR och HÄR finns fler av mina tyger.

Kasuri 2

Färdigt (?) broderi med lånat motiv

Broderi 1

Nu har jag sytt på lite tyg på det ofärdiga broderiet som jag visade HÄR häromdagen. Ett par hörnbårder i korsstygn har det också blivit. Monterat har jag gjort, en sorts mjuk variant som tillåter att jag fortsätter att sy lite mer stygn, om jag vill, genom alla tyglager. På baksidan finns en kanal för upphängning med hjälp av en träribba (vävspröt – bra till mycket).

Bottentyget är förresten de bästa bitarna av en gammal sliten damastduk som jag har målat med blå textilfärg.

upphängning

Ofärdigt broderi med lånat motiv

sönderklippt broderi

Här är broderiet jag nämnde i förra veckan med applikationer av växtfärgat linne, titta HÄR. Jag började sy för mer än tre år sedan, men blev inte riktigt nöjd. Det fanns figurer till höger som inte passade in, så jag tog helt enkelt saxen och klippte bort dem. Och sedan har bilden hängt på väggen i mitt arbetsrum. Nu fick jag lust att fortsätta. Jag syr på lite tyg till höger och sen får vi se vad som händer.

Och så måste jag förstås berätta att det inte helt och hållet är min egen bild. Jag har lånat The tree of houses av Paul Klee, titta HÄR. Klees bilder har ofta en textil känsla. Det gillar jag!

Håller färgen?

prover växtfärgat linne

Varför gjorde jag inte detta i början av sommaren, eller förra året – testade ljushållfastheten på några av mina (mycket ovetenskapliga) provfärgningar av linne och hampa?  Nu är jag på gång och ska färga linne igen och då är det  förstås bra om jag har lite koll på vad som fungerar någorlunda och vad som inte fungerar alls.

Det är ju svårare att få hållbara färger på vegetabiliska fibrer än på animaliska. Men på  anslagstavlan i mitt arbetsrummet sitter ett halvfärdigt broderi med applikationer av linnetyger färgade med rost, lökskal och granris. Efter ca tre år i dagsljus, dock inte mitt i solen, är färgerna till min förvåning oförändrade.

Nu lägger jag prover i ett fönster mot sydväst och ser vad som händer. Jag tar 8 av de mer än 30 provfärgningar som jag gjorde för ett antal år sedan. Tygremsorna får ligga i fönstret i några veckor. Siffrorna inom parentes syftar på mina mycket kladdiga och ibland nästan obegripliga anteckningar om hur jag har gjort. Men ungefär så här är det:

1. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med lupinblad
och vatten i ca 3 veckor.
2. Linne, fuktat med 6 % ättika, har legat tillsammans med rostiga föremål ”ett tag”.
3. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med björklöv och
vatten i ca 3 veckor.
4. Linne kokat med använda tepåsar. Har sedan legat i en glasburk med björklöv och vatten i ca
4 veckor. Eftersom björklöven inte gav någon färg fick tyget ligga ytterligare 3 veckor i en
glasburk, nu med lupinblad och vatten med 3 % ättika.
5. Linne, rostfärgat som nr 2 och sedan i en glasburk med lökskal och vatten i 3 veckor.
6. Linne färgat med granris enl Sandbergs recept, titta HÄR.
7. Linne rostfärgat som nr 2, sedan i glasburk med älggräs och vatten i 3 veckor.
8. Hampa färgat med indigo, därefter i glasburk med rostiga föremål, björklöv  och vatten i 3
veckor.

(Som alltid går det att förstora bilden genom att klicka på den och sedan gå tillbaka med ”bakåtknappen”.)

Väva, vecka och färga – nya experiment

väv med vecktrådar

Nu vill jag att vävningen av de här tre halsdukarna ska gå riktigt fort! För sedan börjar det roliga och spännande –  veckning och färgning. Jag fortsätter på samma idé som jag visat förut, titta HÄR, med lingarn i varp och inslag och en invävd tråd för att vecka ihop tyget till en sorts shibori. Och sedan ska jag färga med järnskrot och växter. Riktigt hur jag ska gå tillväga har jag inte tänkt ut ännu. Vegetabiliska fibrer är lite knepigare att färga än animaliska, men jag färgade en hel massa provbitar av linne för några år sedan. Några försök visade jag på bloggen, titta HÄR. Nu får jag plocka fram proverna igen och försöka tyda mina kladdiga anteckningar. Oj, så roligt det ska bli! Men blir det snyggt? Ja, det hoppas jag förstås.