Kategoriarkiv: Växtfärgning

Kurser i sommar – färga med växter och skrot

I sommar kommer jag att ha flera kurser i att färga papper och textil med växter, skrot och lite köksavfall.

Första tillfället blir veckan efter midsommar, en hel vecka 26 – 30 juni, på Eskilstuna Folkhögskola i området Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Det blir premiär för mig att ha kurs där och det ska bli spännande. Jag har gått ett par sommarkurser och vet att det är ett trivsamt ställe. Kursen är fulltecknad, men det kanske går att skriva upp sig som reserv. Eller varför inte gå en annan kurs på skolan. Titta HÄR.

Sedan blir det två kurser, eller snarare workshops, på en av mina favoritplatser, Frövifors Pappersbruksmuseum några mil nordost om Örebro. Sommarens utställning på museet har rubriken Fiber och Färg och då passar det ju bra att färga. Den 15 juli blir det färgning av papper och textil med växter och skrot. Den 29 juli är inriktningen lite annan. Vi börjar med att göra snoddar och snören med fingrarna som enda redskap. Snoddarna och snörena använder vi sedan när vi färgar tygbitar med växter och skrot. Passar för vuxna och barn från 10 år. Mer information finns HÄR på bloggen.

Den 19 augusti är det dags igen, den här gången utanför Kil i Värmland. Workshopen sker i samarbete med hemslöjdskonsulent Carina Olsson, scrolla längst ner på den HÄR sidan.

Det blir troligen en fortbildningsdag för lärare också i höst i samarbete med hemslöjdskonsulenterna i Sörmland. Mer information kommer!

Vill du se bilder från tidigare kurser, från mina egna färgningar och från andras färgningar – klicka HÄR eller på kategori Växtfärgning i högerkanten.

färgade tyger

Sprättar upp och gör om

Lite trevlig och avkopplande handsömnad var allt som var kvar att göra. Trodde jag. Det visade sig emellertid att jag hade snurrat till det helt och hållet och vänt tygerna åt fel håll. Så himla klantigt. Bara att sprätta upp och göra om. Lugn och tålamod. Det blir nog bra till slut, men ett par timmar senare än beräknat.

Hur ska jag börja?

Dags att sätta igång med ett nytt projekt. Jag tänker använda en del av mina växtfärgade tyger. Det finns ungefär en halv flyttlåda med tygbitar, färgade på olika sätt med rost, indigo och diverse växter. Men hur ska jag börja? Vad ska jag välja? Har jag tänkt rätt? Blir det bra?  Det är nog bäst att bara sätta igång, se vad som händer och kanske, vid behov, ändra färdriktning. Kanske blir det något som jag kan visa lite längre fram.

Dags att söka sommarkurs

fargade-tyger

Det kanske börjar bli dags att planera in något trevligt att göra i sommar? Från och med idag 2017-02-13 går det att söka sommarkurserna på Eskilstuna Folkhögskola. Det finns en hel rad intressanta kurser att välja bland, till exempel broderi både med Carina Marklund och med AnnMargret Johansson Pettersson. Eller kanske lockar kursen som jag ska ha den 26 – 20 juni, Färga papper och textil med växter och skrot. Titta HÄR.

Planering pågår inför 2017

virka

Almanackan för 2017 börjar så sakta fyllas med roliga saker. Den första stora händelsen är Fårfesten i Kil den 3 – 5 mars. Förutom att ha en plats på mässan så kommer jag att hålla en kurs i flerfärgsvirkning på söndagen den 5 mars. Mer information finns HÄR.

fargade-tyger

Och lite senare blir det en kurs i färgning av papper och textil med växter och skrot. Platsen är Eskilstuna Folkhögskola. Tiden är 26 – 30 juni, en hel vecka! HÄR finns programmet för skolans sommarkurser. Observera att anmälningar kan göras först den 13 februari 2017.

Diskussioner pågår om fler kurser. Och så kommer jag nog att delta i ett par utställningar under året. HÄR under rubriken PÅ GÅNG – 2017 uppdaterar jag så fort det finns mer information.

Kurs vid Nynäs Slott

nynas-1

De första paketen har just kommit upp ur färgningsgrytorna och ligger och svalnar lite på bryggan vid Rundbosjön intill Nynäs Slott lite norr om Nyköping. Snart ska kursdeltagarna öppna paketen och äntligen få se resultaten av dagens första färgning på kursen Färga papper och textil med växter och skrot. Jag höll i en av fyra slöjdkurser under Hantverksfest på Nynäs igår 2016-09-17, ett arrangemang av Hemslöjdskonsulenterna på Sörmlands Museum.

Det blev många spännande paket att packa upp under dagen, en härlig, solig sensommardag fylld med experimentlusta och nya erfarenheter.

nynas-3

nynas-2

nynas-5

nynas-6

nynas-7

nynas-8

 

Sex år med bloggen

Shibori 1

Idag för sex år sedan, 2010-09-13, gjorde jag mitt första inlägg på bloggen. Stort tack till alla er som läser! Utan er skulle det just inte vara någon mening med att hålla på. Särskilt tack till Hanna, som hjälpte mig att komma igång.

Besöksstatistiken visar att väldigt många besökare kommer hit via bilder på Pinterest. Det är ju roligt och jag blir förstås lite nyfiken. Jag följer länkar bakåt för att försöka se vilka bilder som lockar flest besökare, men det inte alltid så lätt att begripa siffrorna hos Pinterest. Jag upptäcker i alla fall att den översta bilden, reservagefärgning med burklock, tycks vara den som guidar flest besökare hit. Bilden finns på ca 7.500 anslagstavlor, om jag tolkar siffrorna rätt. Bilden är från 2012 och finns på det HÄR blogginlägget.

aDSCF5621

Ungefär lika många har sparat bilden med fågeln, en lagning av ett hål i en tröja.  HÄR  finns bilden på ett blogginlägg från 2010.

s7

Grytlapparna av Hisako Hagiwara, som jag köpte på en utställning på länsmuseet i Härnösand 2013, titta HÄR, finns just nu på drygt 2.500 anslagstavlor på Pinterest. Tyvärr följer ett fel med ibland när bilden delas vidare, nämligen att konstnären Dorothy Caldwell skulle vara upphovsperson. När jag upptäckte felet började jag skriva i kommentarer att uppgiften var felaktig, men efter ett tag gav jag upp.

Kurs i eco print och bokbinderi, del 2

Langwe 1

Bokbinderi och eco print var en suverän kombination på kursen hos Monica Langwe i Mora i förra veckan, 2 – 5 augusti 2016. Se mer HÄR. Lotta Helleberg ledde oss i arbetet med att färga papper och tyg med växter. Monica kompletterade med en snabbkurs i bokbinderi.

Vi fick material till varsin raffinerad bok med uppbyggnad av plexiglasskivor i ryggen. Den färdiga boken rymmer anteckningar och många, många prover. Själva bokbinderitekniken är den allra enklaste, enarkshäftning. I Monicas skickliga händer förvandlas det enkla till något exklusivt och unikt. Men så enkelt är det egentligen inte, inte för mig som amatör. Bra ögonmått och känsla krävs. Arken ska skäras till rätt format, bigningarna ska helst göras på millimetern rätt, nål och tråd ska igenom tjocka lager med plexi och papper. Min bok är inte färdig än. Jag vill fundera en stund på om jag vill binda in färgade tygbitar och kanske något annat. När boken är klar så visar jag den.

Monica delade generöst med sig av många bra tips om hur man kan arbeta med papper. Och det fanns mycket fint att se i hennes verkstad.

Langwe 2

Langwe 3

Langwe 5

Langwe 4

Langwe 6

Langwe 7

Langwe 8

Kurs i eco print och bokbinderi, del 1

eco print 14

Förra veckan (2- 5 augusti 2016) tillbringade jag fyra intensiva och innehållsrika dagar på kurs i Monica Langwes bokbinderiverkstad i Mora. Lotta Helleberg, svenska bosatt i USA sedan många år, lärde ut sina knep och färdigheter i eco print, ett sätt att färga med växter. Monica delade med sig av sina kunskaper i bokbinderi, mer om detta om ett par dagar. Lotta binder ibland in sina färgade papper och tyger i böcker och kombinationen av kursledarnas kunskaper gav nya tankar om båda ämnena. Läs mer om Monica Langwe HÄR och om Lotta Helleberg HÄR.

Vi började med att samla växter i buskage och dikeskanter i närheten av kurslokalen. Lotta guidade oss sedan lugnt och metodiskt i arbetet. Tyger behandlades med sojamjölk eller med järnvatten. Växter fick ett bad i järnvattnet. Växterna rullades eller klämdes ihop tillsammans med papper och tyg. Sedan stoppades paketen ner i kokande bad, antingen i rent vatten eller i bad med valnötsextrakt.

Efter någon timme blev det så äntligen dags att ta upp de heta paketen ur grytorna och efter ytterligare ett tag kunde vi öppna dem. Överraskningar väntade, resultaten granskades och diskuterades, erfarenheter delades. Det är så spännande och nästan alltid händer det oväntade saker när man färgar. Experimentlustan växte för varje ny kursdag.

Den som är systematisk kanske kan lista ut varför en oväntad grön effekt plötsligt uppstår, varför det ibland blir ett alltför svagt avtryck av en växt, varför allt blir gult ibland eller varför andra förvånande fenomen uppenbarar sig. Beror det på växten? Fibrerna i materialet som färgats? Kemikalierester i tyget? Tillsatser i pappret? Betningen? Vattnets sammansättning? Eller på något helt annat? Vi kunde i alla fall konstatera att blad av ek, nävor, rallarros och älggräs gav fina resultat. Och jag tror att vi alla fick lust att fortsätta hemma.

eco print 1

eco print 2

eco print 3

eco print 13

eco print 5

eco print 6

eco print 7

eco print 8

eco print 9

eco print 10

eco print 11

Gårdagens workshop

workshop 1

Överraskningar väntar när det är dags att öppna paketen som kommer upp ur växtfärgningsbaden. Det är alltid lika spännande! Oftast blir resultatet alldeles fantastiskt fint, men inte alltid det förväntade. Bilderna visar papper som färgades på gårdagens (2016-07-23) workshop på Frövifors Pappersbruksmuseum. (Titta HÄR.)

workshop 3

workshop 2

workshop 4

Fina små tygbitar

färgade tyger

Lite har jag hjälpt till, men till stor del är det slumpen som varit i farten när små bitar av bomullstyg fått färg av växter och järnskrot. Det går att koka gummisnoddar, kunde jag konstatera, och bitarna av slitna gamla lakan tog åt sig färg bra. Visst blir det fint!

Färgar papper och lite tyg

växtfärgning 2

Jag färgar med växter och lite rostigt järnskrot och testar några papperssorter inför workshopen på Frövifors Pappersbruksmuseum nästa lördag 2016-07-23. Det fungerar bra, både med det handgjorda från museets handpappersverkstad och det köpta akvarellpappret, 200 gr. Jag fortsätter lite till!

Och så har jag förberett genom att beta remsor av ylletyg till deltagarna. Knappt 10 % alun har jag använt till betningen.

Workshopen på Frövifors, titta HÄR, är fulltecknad. Men det kommer ett nytt tillfälle 2016-09-17 vid Nynäs Slott utanför Nyköping. HÄR finns information.

betat ylletyg

 

Workshop – färga papper och tyg med växter och skrot

28c

Det börjat bli dags att planera sommarens aktiviteter. Vad sägs om att färga papper och textil med växter och skrot på ett experimentellt sätt? Vi håller till i en spännande miljö på Frövifors Pappersbruksmuseum.

Tid                        Lördag 23 juli 2016, kl 10 – 16
Plats                     Frövifors Pappersbruksmuseum, Frövi, vägbeskrivning mm  HÄR
Kostnad              750 kr (inkl moms). I priset ingår material och fika.
Ledare                 Elisabet Jansson
Anmälan             Senast 8 juli till textilainslag(at)tele2.se, uppge namn, adress, telefon

Material ingår, men ta gärna med eget papper (t ex akvarellpapper, handgjort papper) och ofärgade tygbitar av naturmaterial. Visst material finns också att köpa på plats.
Ta med 5 likadana knappar eller pärlor, en glasburk med skruvlock, anteckningsmaterial och lunch. Oömma kläder – vi kommer att vara utomhus en del!

Löss från Mexico

koschenill 1

Det här små kornen, storlek ca  2 mm, består av torkade, dräktiga honor av en speciell art av sköldlöss. Lössen lever på kaktusar och odlas på grund av att de innehåller det röda färgämnet koschenill. Koschenill ger röd färg till livsmedel, kosmetika och textilier. Jag ska förstås använda lössen till att färga garn.

Just de här koschenillsköldlössen kommer från Mexico och jag har fått dem från en kvinna som då och då besöker odlingen.

Läs mer HÄR och HÄR.

Uppspänt

kudde 2

Jag har sytt tre nya kuddar av växtfärgat ylletyg. Små tygbitar är sammanfogade med skarvsöm. För att få tygstycket jämnt och fint våtspänner jag det innan jag syr ihop med kuddens baksida. Jag använder häftstift och sätter fast kuddtyget med rätsidan uppåt på en hård träskiva, täckt med bomullstyg. Jag mäter noga så att det blir rätt storlek. Över det fasthäftade tyget lägger jag också bomullstyg och sprejar alltihop med vatten. När vattnet har torkat är tyget slätt och fint. Titta HÄR, där visar jag en annan av de tre kuddarna under arbetets gång.

Jag har inte haft tid att fotografera de tre färdiga kuddarna ännu, men när det är gjort visar jag dem här.

Beslutsvånda

kudde 1

Att försöka göra något fint av begränsade resurser är bland det roligaste jag vet, men det är samtidigt så påfrestande att fatta beslut om hur det unika materialet ska användas. Det kan handla om att väva mattor av återbrukade textilier, att göra något av restgarner, eller som nu, att få till något bra av växtfärgade tygremsor. Tygerna har jag visat tidigare, de HÄR, som jag färgade i somras och de HÄR, som har hållit ihop pappersbuntar i växtfärgningsbad.

Det ska bli kuddar, har jag tänkt, ungefär som de HÄR. I flera timmar har jag vridit och vänt på tygbitar och försökt pussla ihop dem på bästa sätt. Och nu har jag äntligen bestämt mig för den första kudden. Nio små fyrkanter ska sys ihop med skarvsöm. Men är det här verkligen det bästa sättet att använda materialet? Skulle jag ha gjort på något annat sätt? Usch, vad svårt.

Nytt i bokhyllan

Alice Fox 1

Jag minskar så sakteliga mitt bokinnehav genom att sälja en bok då och då. Men det tillkommer en och annan bok också. Jag såg att Alice Fox kom med en ny bok och då kunde jag inte låta bli att köpa. Natural Processes in Textile Art heter den, med undertitel From Rust Dyeing to Found Objects.

Jag har följt Alice Fox blogg ett tag och tycker om det hon visar, titta HÄR. I boken ger hon exempel på hur hon påverkas av landskapet, hur hon använder naturen och det hon finner i sin närmaste omgivning till sitt eget textila skapande. Hon uppmuntrar oss att ta del av hennes erfarenheter och sedan undersöka vårt eget närområde och gå vår egen väg.

Boken gav mig en idé. En sista liten pusselbit föll på plats och gjorde det möjligt att gå vidare med en halvfärdig tanke. Jag satte igång med något som kanske kommer att pågå i flera veckor, som nog är lite knäppt och som definitivt inte är lönsamt. Jag visar såsmåningom.

Alice Fox 2

Det blev kuddar

kuddar växtfärgat ylle

Tre kuddar har det blivit av ylleremsorna som jag färgade med växter häromveckan, med tillägg av tyg som jag färgat tidigare. Det blir lite beslutsvånda när materialet är unikt och begränsat, men samtidigt är det roligt och utmanande att försöka använda det lilla som finns på allra bästa sätt. Bitarna är hopsydda med skarvsöm.

Kuddarna finns att se i Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kanske, kanske hinner jag sy en till innan lördag.

HÄR och HÄR finns bitar av ylletyg färgade med växter.

Väva, vecka, färga, del 3

vävt o veckat 6

”Den som aldrig vågar gå vilse kommer ingenstans” – det är en tröst och uppmuntran när försök och experiment inte går riktigt som förväntat.

Jag har vävt halsdukar i linne, två korta vävuppsättningar med 3 halsdukar i varje väv. En vecktråd vävdes in en del av halsdukarna. Tyget veckades ihop och jag skulle färga med växter i en enkel shiboriteknik. (Titta HÄR och HÄR.)

Av flera anledningar gick det inte riktigt som planerat, jag tänker inte gå in på alla detaljer. Men tidigare försök med indigo blev jag oerhört nöjd med (titta HÄR). Vid indigofärgning doppas emellertid tyget snabbt i badet, vid annan växtfärgning ligger textilierna länge i färgbadet.  Det var en anledning till att reservaget med vecktråden inte fungerade som tänkt.

I alla fall så färgade jag sex halsdukar. Nu har det gått lite tid och jag kan se halsdukarna som de verkligen ser ut. Mina förväntningar, bilden jag hade av resultatet i förväg, har bleknat en del och nu känner jag mer nöjd. Och, kanske det viktigaste, jag fick idéer om hur jag kan fortsätta.

Växtfärgning på vegetabiliska fibrer är inte alltid så hållbart. Jag har haft prover i ett fönster i sommar för att se hur färgen ändras i ljuset, titta HÄR. Färgen höll förvånansvärt bra, men det betyder inte att de här infärgningarna, med annan linnekvalitet, andra växter och delvis andra färgningsmetoder, är lika hållbara.

Halsduken på översta bilden är färgad med renfana. En aning rostvatten tillsattes i färgbadet mot slutet, halsdukens ändar doppades en stund i det järnhaltiga vattnet och den gula färgen drog mot grönt.

Den gyllengula halsduken är färgad med skal av gul lök. Kanske är färgen inte så hållbar, men om någon köper sjalen får jag lämna med instruktioner om hur färgen kan bättras på med ett nytt lökskalskok.

vävt o veckat 5

I nästa halsduk vävde jag inte in någon vecktråd, utan gjorde reservage med burklock (ungefär så HÄR) och färgade med gullris.

vävt o veckat 7

Halsduken på de sista bilderna veckades, vecken målades med rostvatten och halsduken färgades med renfana. Den är jag riktigt nöjd med! Men rost/järn bryter ner fibrerna så rostvattnet känns lite riskfyllt. Rostigt järnskrot har legat i vatten + ättika ett tag och det är omöjligt att veta hur mycket järn som finns i vätskan.

Halsdukarna tar jag med till Svalbo utanför Nora den 5 – 6 sept 2015 under Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag. HÄR är broschyren, jag finns på punkt 62. Kom och titta och prata färgning med mig!

vävt o veckat 1

vävt o veckat 2

vävt o veckat 3

vävt o veckat 4

Fem veckor i ljuset

prover växtfärgat linne 2

I fem veckor fick växtfärgade tygremsor, linne och hampa, ligga i ett fönster mot sydväst. Nedre halvan av remsorna har utstatts för ljus som ett test på ljushärdigheten. Sommaren har varit ganska mulen och regnig, men solen har ändå lyst rakt in på proverna under många timmar. Blekningen syns en liten aning mer i verkligheten än på bilden, men färgen har stått emot ljuset förvånansvärt bra. Det är ju betydligt svårare att få en varaktig färg med växter på vegetabiliska material än animaliska, så jag är verkligen glatt överraskad av resultatet. (Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.) Titta HÄR också.

Så här har jag färgat, från vänster till höger:

1. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med lupinblad
och vatten i ca 3 veckor.
2. Linne, fuktat med 6 % ättika, har legat tillsammans med rostiga föremål ”ett tag”.
3. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med björklöv och
vatten i ca 3 veckor.
4. Linne kokat med använda tepåsar. Har sedan legat i en glasburk med björklöv och vatten i ca
4 veckor. Eftersom björklöven inte gav någon färg fick tyget ligga ytterligare 3 veckor i en
glasburk, nu med lupinblad och vatten med 3 % ättika.
5. Linne, rostfärgat som nr 2 och sedan i en glasburk med lökskal och vatten i 3 veckor.
6. Linne färgat med granris enl Sandbergs recept, titta HÄR.
7. Linne rostfärgat som nr 2, sedan i glasburk med älggräs och vatten i 3 veckor.
8. Hampa färgat med indigo, därefter i glasburk med rostiga föremål, björklöv  och vatten i 3
veckor.

Lust att färga

färga ylle 1

Förra helgen gick jag på kurs för Erik Torstensson i Eskilstuna och fick lite behövlig växtfärgningsenergi. Kursen innehöll både nåltovning (nytt för mig och riktigt roligt att prova) och experimentell växtfärgning. Jag har färgat en hel del de senaste åren, men det är alltid kul att få nya impulser. Det går ju att göra på så många olika sätt!

I sommar har det inte blivit så mycket färgning för min del, men nu fick jag lust här hemma igen. Remsor av ylletyg lindades tillsammans med växter och lite järnskrot till små paket. Det blev två olika färggrytor med två paket i varje bad. Så här såg paketen ut när de kom upp ur grytorna.

färga ylle 2

Och så här ser remsorna ut när de hänger på tork. Planen är att det ska bli kuddar, eller kanske något annat, i någon sorts lappteknik.

färga ylle 3

Japansk ikat = kasuri

Kasuri 1

Ännu ett tyg med ikatmönster finns nu i min lilla samling. Av en vän som har bott i Japan fick jag den här tygbiten, en del av en kasserad kimono. Tyget, som är 34 cm brett, är handvävt. Varp- och inslagsgarn är färgat med indigo. Men Innan färgningen har garnet reserverats, dvs partier av garnet har dolts på något sätt, för att förhindra färgen att tränga in överallt. Vid vävningen har sedan de ofärgade partierna bildat mönstret. Kasuri är det japanska namnet på tekniken.

HÄR, HÄR och HÄR finns fler av mina tyger.

Kasuri 2

Färdigt (?) broderi med lånat motiv

Broderi 1

Nu har jag sytt på lite tyg på det ofärdiga broderiet som jag visade HÄR häromdagen. Ett par hörnbårder i korsstygn har det också blivit. Monterat har jag gjort, en sorts mjuk variant som tillåter att jag fortsätter att sy lite mer stygn, om jag vill, genom alla tyglager. På baksidan finns en kanal för upphängning med hjälp av en träribba (vävspröt – bra till mycket).

Bottentyget är förresten de bästa bitarna av en gammal sliten damastduk som jag har målat med blå textilfärg.

upphängning

Ofärdigt broderi med lånat motiv

sönderklippt broderi

Här är broderiet jag nämnde i förra veckan med applikationer av växtfärgat linne, titta HÄR. Jag började sy för mer än tre år sedan, men blev inte riktigt nöjd. Det fanns figurer till höger som inte passade in, så jag tog helt enkelt saxen och klippte bort dem. Och sedan har bilden hängt på väggen i mitt arbetsrum. Nu fick jag lust att fortsätta. Jag syr på lite tyg till höger och sen får vi se vad som händer.

Och så måste jag förstås berätta att det inte helt och hållet är min egen bild. Jag har lånat The tree of houses av Paul Klee, titta HÄR. Klees bilder har ofta en textil känsla. Det gillar jag!

Håller färgen?

prover växtfärgat linne

Varför gjorde jag inte detta i början av sommaren, eller förra året – testade ljushållfastheten på några av mina (mycket ovetenskapliga) provfärgningar av linne och hampa?  Nu är jag på gång och ska färga linne igen och då är det  förstås bra om jag har lite koll på vad som fungerar någorlunda och vad som inte fungerar alls.

Det är ju svårare att få hållbara färger på vegetabiliska fibrer än på animaliska. Men på  anslagstavlan i mitt arbetsrummet sitter ett halvfärdigt broderi med applikationer av linnetyger färgade med rost, lökskal och granris. Efter ca tre år i dagsljus, dock inte mitt i solen, är färgerna till min förvåning oförändrade.

Nu lägger jag prover i ett fönster mot sydväst och ser vad som händer. Jag tar 8 av de mer än 30 provfärgningar som jag gjorde för ett antal år sedan. Tygremsorna får ligga i fönstret i några veckor. Siffrorna inom parentes syftar på mina mycket kladdiga och ibland nästan obegripliga anteckningar om hur jag har gjort. Men ungefär så här är det:

1. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med lupinblad
och vatten i ca 3 veckor.
2. Linne, fuktat med 6 % ättika, har legat tillsammans med rostiga föremål ”ett tag”.
3. Linne betat med 10 % alun + en skvätt diskmedel. Har legat i en glasburk med björklöv och
vatten i ca 3 veckor.
4. Linne kokat med använda tepåsar. Har sedan legat i en glasburk med björklöv och vatten i ca
4 veckor. Eftersom björklöven inte gav någon färg fick tyget ligga ytterligare 3 veckor i en
glasburk, nu med lupinblad och vatten med 3 % ättika.
5. Linne, rostfärgat som nr 2 och sedan i en glasburk med lökskal och vatten i 3 veckor.
6. Linne färgat med granris enl Sandbergs recept, titta HÄR.
7. Linne rostfärgat som nr 2, sedan i glasburk med älggräs och vatten i 3 veckor.
8. Hampa färgat med indigo, därefter i glasburk med rostiga föremål, björklöv  och vatten i 3
veckor.

(Som alltid går det att förstora bilden genom att klicka på den och sedan gå tillbaka med ”bakåtknappen”.)

Väva, vecka och färga – nya experiment

väv med vecktrådar

Nu vill jag att vävningen av de här tre halsdukarna ska gå riktigt fort! För sedan börjar det roliga och spännande –  veckning och färgning. Jag fortsätter på samma idé som jag visat förut, titta HÄR, med lingarn i varp och inslag och en invävd tråd för att vecka ihop tyget till en sorts shibori. Och sedan ska jag färga med järnskrot och växter. Riktigt hur jag ska gå tillväga har jag inte tänkt ut ännu. Vegetabiliska fibrer är lite knepigare att färga än animaliska, men jag färgade en hel massa provbitar av linne för några år sedan. Några försök visade jag på bloggen, titta HÄR. Nu får jag plocka fram proverna igen och försöka tyda mina kladdiga anteckningar. Oj, så roligt det ska bli! Men blir det snyggt? Ja, det hoppas jag förstås.

Jordens ändliga resurser

artipelag

Häromdagen åkte jag till Artipelag strax utanför Gustavsberg tillsammans med Bodil från Danmark och såg utställningen Earth Matters. Ett 40-tal konstnärer och formgivare från olika delar av världen är inbjudna av curatorerna Lidewij Edelkoort & Philip Fimmano att delta i utställningen. Deltagarna arbetar alla med insikten att jorden inte längre klarar vårt sätt att överkonsumera de ändliga resurserna. En av de utvalda är India Flint, konstnär och växtfärgare från Australien med en genomtänkt miljöfilosofi.

Bodil och jag träffades för ett par år sedan när vi gick en kurs för India Flint hos Big Cat Textiles i Newburgh, Skottland (titta HÄR). Nu åkte Bodil upp till Stockholm speciellt för att se utställningen på Artipelag.

Sju klänningar av India Flint finns i utställningen och runt dessa verk tillbringade Bodil och jag en stor del av tiden. Hela och delar av återanvända kläder är färgade med växter på Indias karaktäristiska sätt och sedan sammanfogade i nya djärva konstellationer. De gamla plaggen får nya funktioner. En skjortärm blir till exempel en ficka, en undertröja en del av en kjol.

Utställningen på går t o m 2015-05-03. Den innehåller så mycket mer än India Flints verk och är definitivt intressant och sevärd. Och tankeväckande.

if 1

if 2

if 3

if 4

if 5

if 6

if 7

Vävt, veckat och färgat

indigosjal 2

De här indigofärgade halsdukarna har jag glömt att visa. Det är över ett år sedan jag vävde dem, med blekt lingarn 16 i varp och inslag. Jag skyttlade in en extra tråd, titta HÄR, som sedan användes för att vecka ihop tyget innan färgning. På den nedre halsduken band jag om lite mer tråd som reservage. Blå färg av indigo fick halsdukarna när jag gick på kurs på Sätergläntan i somras, titta HÄR.

Jag var lite osäker på kvalitén i väven, tänkte att det skulle bli för glest med 9 tr/cm i varp och inslag, men det blev en härlig känsla i tyget. Och jag är oerhört förtjust i att färga med reservage. På ett eller annat sätt blir det en fortsättning.

indigosjal 1

Boktips

böcker

Bokhyllan har fyllts på med tre böcker i höst.

Överst i högen ligger Little book of book making av Charlotte Rivers. Boken innehåller arbetsbeskrivningar till olika bokbinderitekniker. Jag får lust att sätta igång! Drygt 80 kreativa bokbindare presenteras också. Bland dem finns svenska Lotta Helleberg, numera boende i USA. Hon använder sina växtfärgade tyger och papper i kombination med bokbinderi. HÄR finns hennes hemsida.

De två andra böckerna får mig att vilja ta fram burkar och grytor och sätta igång med nya färgningsexperiment.

Lina Sofia Lundins bok Naturlig färgning är en fortsättning på hennes skrift  Färgningsmanifestet, som kom för några år sedan och på utställningen som hon gjorde på Fredriksdal i Helsingborg i somras, titta HÄR. Boken har fokus på miljö och hållbarhet. Underrubriken är Mat och kläder i ett kretslopp och till en del handlar boken om att färga textil med rester från köket.  Men det finns också recept på färgning med växter från naturen.  Boken inbjuder till egna experiment och författaren uppmanaren läsaren/färgaren att noggrant dokumentera under arbetets gång. Avsnittet om betning kunde, i mitt tycke, vara mer ingående och egna anteckningar kan behövas för att man ska kunna dra slutsatser av sina färgningsexperiment. Jag hade gärna läst mer om när, hur och varför pH-värdet på färgbaden påverkar färgningsresultaten. Ett extra plus är att boken är tryckt på miljömärkt  FSC- papper.

Harvesting color av Rebecca Burgess har också ett miljöperspektiv. Boken handlar om färgning med växter som går att hitta i USA, men många av växterna finns även här. Författaren berättar om växtplatser, var man får plocka växter, hur man skördar, hur växterna har använts till andra ändamål och ibland om hur man odlar. Recept till färgning finns förstås. Korta texter om får och färgning hos Navajofolket, lite grann om spinning och ett par enkla stickbeskrivningar gör boken extra inspirerande.

Ytterligare lästips om växtfärgning: Odling av färgväxter – en kulturhistorisk undersökning ur ett hortikulturellt perspektiv, kandidatuppsats av Angelica Eriksson, Göteborgs universitet. HÄR finns uppsatsen.

Dagens lunch?

Krappbad 2

Vad finns det i grytan? Kyckling till lunch? Nej, i grytan ligger byxdelen av ett par strumpbyxor, fylld med krapprötter till ett rött färgbad.

Det finns en del färg kvar i färgbadet från förra veckan, titta HÄR. De gamla urkokta krapprötterna är bortsilade och de nya rotbitarna har jag som sagt lagt i en praktisk påse för att de inte ska fastna i garnet. Men garn blir det i ett senare bad, nu är det en bit ylletyg som ska få röd färg.

Mer krappfärgning

Krapp 1

För att försöka utnyttja krappbadet (titta HÄR) maximalt återanvände jag det och tillsatte 100 gram krapp i grytan, lät badet stå över natten och färgade 50 gr redgarn och 50 gr Möbelåtta, betat med alun och vinsten.  Sedan fick ytterligare 50 gr redgarn och lika mycket Möbelåtta sjuda i en timme.

Möbelåtta är hårt tvinnat och knorvade ihop sig i färgbadet. Garnet blev aningen melerat eftersom färgen inte riktigt trängt in i alla knorrar. Men det kommer nog att bli jättefint till broderi.

Nu finns det en bit rött ylletyg och två kvalitéer ullgarn, mörkare rött och lite ljusare gulrött. Vad ska det bli? Idéer till broderier rör sig i huvudet, men som vanligt är min arbetsprocess ganska långsam.

Färgbadet står kvar på verandan och kommer på spisen igen när jag har betat mer garn.

Krapp 2

Krappfärgning

Krappbad

Det ser bra ut. En liten bit från början vitt ylletyg får röd färg av krapp. Jag har lyckats hålla temperaturen på ca 65 ˚C och får den gulröda färg jag hoppats på. Stiger temperaturen upp över ca 70 ˚C blir färgen dovare och drar mot brunt.

Tyget är betat med alun och vinsten. Krapprötterna har leget i blöt ett par dagar innan färgningen, lika mycket krapp som textil, 130 gram. Tyget ska jag använda till broderi så småningom.

Skicka vidare

gammal tröja 1

Vad mycket grejer det finns i skåpen! Jag försöker rensa. En del hamnar hos någon utvald person, som jag tror uppskattar mina gamla saker. Annat lämnas till Myrorna och en del slängs. När jag återfann de här två växtfärgade tröjorna så tänkte jag på någon som gillar rosa, så nu finns de hos henne.

Det röda och knalligt rosa garnet till den översta tröjan är färgat med koschenill. De lite mildare rosa garnerna i koftan är färgade i efterbad av krapp på ljusgrått garn. De gröna garnerna är nog färgade med björklöv, eller kanske asplöv, efterbetat med järn.

Den knallrosa tröjan är stickad 1980 och koftan något år senare. Jag stickade utan beskrivning, ritade, räknade, repade upp och gjorde om. Det blev bra till slut och båda användes flitigt i några år innan de glömdes bort och hamnade på en hylla i ett skåp. Men nu är de framme i ljuset igen!

gammal tröja 2

Test av ljushållfasthet – del 3

efter  9 veckor

I sommar har prover på växtfärgade garner legat i ett soligt fönster och testats för ljushållfasthet. Den översta trededelen har varit övertäckt och inte utsatts för ljus, nästa tredjedal har legat i solsken fem veckor och den nedre tredjedelen i nio veckor. Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.

Det började med att jag ville se om det blev någon skillnad i ljushållfasthet när jag färgade med björklöv på tre olika sätt. En färgning gick inte som jag tänkt mig, så jag fick två resultat att fortsätta med. Det ena garnet färgades på traditionellt sätt i gryta på spisen. Det andra garnet låg en vecka i en burk i ett koncentrerat avkok av björklöven.

När jag ändå gjorde ett ljushetstest lindade jag upp fler växtfärgade garner på kartongbiten, redgarn 20/2, betat med 8 % alun. Från vänster till höger:

Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Slutsatser:
De gula garnerna har inte blekts, utan mörkat i solen.
Det är just ingen skillnad på de två olika infärgningarna med björk.
Av de gula infärgningarna har garnet färgat med gullris klarat ljuset bäst.
Det är bara på garnet färgat med lav som man kan se att färgförändringen har fortsatt under andra perioden i solljus.
Garnerna som efterbehandlats med järnvitriol är så gott som oförändrade.

Garnproverna har utsatts för extremt mycket ljus denna soliga sommar. Kläder exponeras normalt inte så här mycket och om färgerna i en tröja skulle ändras lite gör det nog inte så mycket. Lite mer försiktig med solljuset kan man gott vara när det gäller konstverk eller inredningstextil.

Välj kategori ”Ljushärdighetstest” till höger för att följa hela processen.

Burkarna öppnas på söndag

BS 16

De här tre burkarna med pågående växtfärgning står i fönstret hos galleri Bagarstugan (titta HÄR) utanför Kumla, där Lena Hällzon och jag ställer ut just nu. I burkarna ligger hårt hoprullade sidensjalar innehållande växter och lite metallskrot. Utställningen pågår t o m söndag 2014-08-31 och innan vi plockar ner utställningen öppnar jag burkarna. Är det någon mer än jag som är nyfiken på resultatet?  I så fall, välkommen till galleri Bagarstugan på burköppning söndag kl 15.00!

Så gott som klart

BS 14

Så gott som klart blev det igår i Galleri Bagarstugan utanför Kumla inför vernissagen på lördag 23 augusti. Några småsaker återstår att fixa både för min kollega bokbindare Lena Hällzon och för mig, men allt är under kontroll. Lena visar böcker (förstås) och jag har växtfärgade textilier, sjalar och några väskor, och växtfärgat papper. ”Kaviartuber och rost” kallar vi utställningen. Lena har använt kaviartuber till en del av sina böcker och jag använder ibland rostigt skrot som extra effekt när jag färgar med växter.  På lördag finns vi där och berättar gärna om hur vi gör. Utställningen pågår t o m 2014-08-31.

BS 10

BS 11

BS 13

BS 12

Affisch Bagarstugan

En trädgård med färg

Bergianska 2

Om jag skulle anlägga en trädgård då skulle jag vilja ha några rabatter liknande dem som trädgårdsmästare Kaili Maide har skapat i Bergianska trädgården i Stockholm, rabatter fyllda med växter avsedda till växtfärgning. Härom kvällen visade hon växterna och berättade hur hon systematiskt har provfärgat med dem alla. Ibland har resultatet blivit som förväntat, andra gånger bättre och ibland sämre. Vid varje växt finns garnprover och snart visar det sig hur infärgningarna klarar av att utstättas för dagsljus och kanske lite höstrusk.

Bergianska 4

Krapp har jag aldrig sett växa tidigare…

Bergianska 1

… och inte västindisk indigo, indigofera suffruticosa.

Bergianska 8

Kaili visade hur hon färgar blått med färgpilört, persicaria tinctoria, med hjälp av ”matsoda” (en vanlig ingrediens i matlagning i bl a Finland och Estland, men svår att hitta i Sverige) och natriumhydrosulfit. Den blå färgen oxiderar fram i kontakt med syret i luften. I en hink fanns en annan blåfärgning med glukossirap och vetekli.

Bergianska 5

Den som är i Stockholm kan ta tunnelbanan ut till Bergianska trädgården och studera växter och garn. HÄR finns öppettider, vägbeskrivning etc.

Vill man veta ännu mer om textilfärgning åker man till Lund. Den 4 – 5 oktober 2014 planeras ett seminarium om växt- och syntetfärgning av textila material. Titta HÄR.

Inte nog med det, den som har tid och pengar kan resa till Taiwan i mitten av oktober i år, 2014, och delta i konferensen International Forum on Natural Dyes & WEFT, titta HÄR. (WEFT har inget med vävning att göra utan är en förkortning av World Eco-Fiber and Textile Forum.) Där kommer man bland annat att kunna se verk av Jeanette Schäring. Hon är inbjuden att delta i en ”natural dye fashion show”.

Spännande saker händer inom textilfärgningens område!

Ska jag fortsätta färga?

VFS 1

En rad med växtfärgade sidensjalar har just tvättats och hänger på tork i skuggan. När de har torkat, det går snabbt i den milda brisen, ska de strykas och sedan är de färdiga!

Ett 20-tal sjalar finns i lager nu, en del färgade i gryta, andra i burkar, några med reservage och några har fått extra färg av järnskrot. Snart måste jag bestämma om jag ska fortsätta och färga fler sjalar. I år känns det som om färgväxterna blommar ut och försvinner extra fort. Renfana och gullris finns i alla fall någon vecka till.

Men hur många sjalar behövs? Den 9 – 10 augusti 2014 ska jag vara med på en hantverksmarknad, Larsmäss i Järnboås. Dit vill jag ha sjalar med mig.  Om en månad är det sedan dags för utställning i Sannahed utanför Kumla tillsammans med min kollega bokbindare Lena Hällzon. Där ska jag bara visa växtfärgat. Och sedan är det ytterligare en samlingsutställning på gång i vinter.

Det är så roligt att hålla på med det här, så jag kan nog inte sluta ännu!

VFS 2

Affisch Bagarstugan

Test av ljushållfasthet – del 2

efter 4 veckor

I fyra veckor har de växtfärgade garnproverna legat i ett fönster mot sydost, titta HÄR. (Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.)

Samtliga prover är redgarn 20/2, betat med 8 % alun.

Från vänster till höger:
Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Garnerna som har efterbehandlats med järnvitriol har nästan inte ändrat färg överhuvudtaget. De gula garnerna har mörknat och och blivit brunare, minst förändring på garnet färgat med gullris. Det orangebruna garnet längts till höger, färgat med lav, har blekts lite.

Nu är den sista tredjedelen av proverna övertäckt och de får ligga ytterligare 4 veckor i solen.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushärdighetstest” till höger.

Kurs – indigoblått, ikat och shibori

Blå 1

 

Förra veckan gick jag på kurs på Sätergläntan, en kurs i indigofärgning, ikat och shibori.

Vi vägde och mätte och följde noga recepten för stamkyp och färgbad från boken Växtfärgning av Gösta Sandberg och Jan Sisefsky. Vi började med att färga prover. Garner knöts om på olika sätt till ikat och tygerna fick olika shiborimönster med hjälp av reservage. Färgbad gjordes iordning till färgning av animaliska respektive vegetabiliska fibrer. Efter provfärgningarna var det fritt fram för egna projekt.

Trots att vi följde recepten så hände det oväntade saker. Det krävs erfarenhet och känsla för att indigofärgningen ska bli lyckad! Mia Olsson ledde oss mycket kunnigt och engagerat på rätt väg när färgbaden med syntetisk eller naturlig indigo inte uppförde sig som förväntat.

Vi provade många olika sätt att göra reservage. Mia visar hur man kan linda tyg kring ett rör och sedan fösa ihop tyget innan det stoppas ner i färgbadet. Tyget får ett diagonalt randmönster.Blå 3
Med buntband går det fort och lätt att förbereda garn inför ikatfärgning.Blå 2
Färgbadet är från början gulgrönt, liksom textilierna när de kommer upp ur badet efter första doppet. Det blå färgen framträder när materialet kommer i kontakt med syre.Blå 4
Här är några smakprov på alla vackert blåfärgade tyger och garner som blev resultat av en  härligt intensiv och mycket givande vecka.  Jag färgade linnehalsdukarna som jag vävde i vintras (titta HÄR) och är mycket nöjd med resultatet. Det blir fler halsdukar, men inte just nu.Blå 5

Blå 7

Blå 8

Blå 9

Blå 10Blå 11

Burkar i fönstret

Burk 1

Solen lyser in och värmer burkarna med växtfärgning i köksfönstret. I de två burkarna till höger ligger sedan ett par veckor bitar av ylletyg tillsammans med växter och lite metallskrot. I de två till vänster stoppade jag ner sidensjalar för ett par dagar sedan. Sjalarna är lindade kring metallrör tillsammans med växter och järnpinnar från en kasserad vävsked. Burkarna med innehåll har ”konserverats” i kokande vattenbad ca 45 minuter, på det sätt som India Flint beskriver i boken stuff, steep + store, titta HÄR.

Meningen är ju att färgningarna ska stå så här och mogna ett bra tag, men jag är lite orolig för sidensjalen i burken längst till vänster. Efter bara en kort stund i värmen i vattenbadet kunde man se genom glaset att tyget fick svarta fläckar. Järnet i pinnarna har nog reagerat med en av växterna på ett oväntat sätt. Jag försöker hålla mig från att öppna burken.

Länge har Jag letat efter någon sorts rör att linda textilier runt vid färgningar, utan att hitta något lämpligt. Men häromdagen röjde vi i ett förråd och där fanns det jag sökte – röret till en kasserad dammsugare, nu uppsågat i lagom längder.

Burk 2

Ett besök i färgarens verkstad

LSL 1

Mat, färg och kläder – allt hänger ihop i färgarens verkstad på Fredriksdal i Helsingborg. Lina Sofia Lundin har inrett ett stort arbetsrum för textilfärgaren med tillhörande  kök och sovrum. På hyllorna i verkstaden står burkar med insamlat köksavfall, som skal av lök, avokado och granatäpple, kompletterat med lite växter från naturen. I andra burkar är färgningen på gång. En vägg är fylld med färgningsprover och anteckningar. Här undersöks i liten skala hur man kan färga textila material med alternativa metoder för att få bukt med den miljöpåverkan som vår överkonsumtion av textilier orsakar.

Utställningen, eller installationen, får mig att längta hem och sätta igång med egna färgexperiment. Men det är en utställning som kräver tillsyn och omsorg. Ett par veckor efter öppningen var jag där och då var det redan ganska mycket mögel i burkar och kärl.

Lina Sofia Lundin gjorde sitt kandidatarbete 2013 på HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg, om färgning av textil. Då skrev hon Färgningsmanifestet, ett litet innehållsrikt häfte om naturlig färgning. Nu har hon en bok på gång med namnet Naturlig färgning, titta HÄR. Boken kommer i november. Det blir spännande!

Utställningen på Fredriksdal pågår t o m 2014-09-28.

LSL 2

LSL 4

LSL 3

Test av ljushållfasthet

Björk 5

Nu ligger prover av åtta växtfärgade garner i ett soligt fönster för test av ljushållfastheten.

Garnet är upplindat på en bit kartong och 2/3 döljs med en annan kartongbit, som hålls på plats med maskeringstejp. Om några veckor flyttar jag upp den övre kartongbiten så att  nästa tredjedel exponeras. Den sista tredjedelen är referensprovet, som inte varit utsatt för ljus.

Björk 6

Samtliga prover är redgarn 20/2, betat med 8 % alun. De mörka garnerna är efterbehandlade med 2 % järnvitriol. Färgerna blev mycket mörkare än förväntat.

Från vänster till höger:
Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushärdighetstest” till höger.

3 x björk – så här blev det

Björk 3

För ett tag sedan berättade jag att jag färgade ullgarn med björklöv på tre olika sätt.

Garnet, redgarn 20/2, betades med 8 % alun. Jag använde 50 gram garn per färgning och ca 200 gram färska strimlade björklöv till 50 gram garn. För detaljer om hur jag gjorde, titta HÄR.

Det gick inte riktigt som jag tänkt mig. Meningen var att garn nr 2 och 3 skulle ligga i sina burkar några veckor. Men redan efter en vecka upptäckte jag mögel i båda burkarna och eftersom vi skulle resa bort ett tag tyckte jag att det var bäst att avsluta färgningen.

Så här blev det, från vänster till höger. Garn nr 1, färgat i gryta tillsammans med björklöv fick en lite mörkare och ”smutsigare” gul färg än nr 2, som legat i en glasburk en vecka tillsammans med avkok av löven. Garn nr 3 låg tillsammans med björklöv i en burk. Tidigare har jag fått klargul färg på detta sätt. Men nu blev det nog alldeles trångt i burken och garnet blev flammigt. (Svårt med korrekt färgåtergivning. På min skärm stämmer färgerna ganska bra med verkligheten.)

Ett enkelt test får visa om det är någon skillnad i ljusfasthet på garnet som färgats på traditionellt sätt, dvs kokats med växter, och garnet som legat i en burk med växtavkok. Fortsättning följer.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushärdighetstest” till höger.

3 x björk

Björk 1

Jag testar att färga ullgarn med björklöv på tre olika sätt. Garnet, redgarn 20/2, är betat med 8 % alun. Mängden garn är 50 gram per färgning och jag använder ca 200 gram färska strimlade björklöv till 50 gram garn.

Så här gör jag:

Nr 1: Garn och löv läggs i en rostfri gryta tillsammans med ca 4 liter vatten, sjuder under lock i ca 1 timme, står kvar på plattan på eftervärmen. När vattnet svalnat tas garnet upp och färgningen är klar.

Nr 2: Löven, men inte garnet, läggs i en gryta (det blev en aluminiumgryta, eftersom den rostfria var upptagen). Vatten hälls på så att löven knappt täcks, ca 1,5 liter blev lagom i det här fallet. Badet sjuder under lock i ca 1 timme och får sedan svalna något. Löven silas ifrån, spadet hälls i en glasburk och garnet läggs ner i burken som täcks med lock.

Nr 3: Löv och garn varvas i en glasburk, ca 1,5 liter ljummet vatten från kranen hälls på och burken täcks med lock.

Nu har jag en färdig härva och i köksfönstret står två glasburkar, som förhoppningsvis kommer att värmas av solen. Där får de stå ”ett tag”, kanske några veckor. Sedan blir det intressant att se om de tre garnhärvorna har fått samma nyans av gult.  Ett enkelt ljushetsprov får också visa lite senare i sommar om det är någon skillnad i ljushärdighet.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushärdighetstest” till höger.

Björk 2