Kategoriarkiv: Växtfärgning

Distanskurs, being (t)here


Imorgon är det nymåne igen, 3 juni 2019, och då kommer ännu ett avsnitt av den nätbaserade   kursen being (t)here som ges av India Flint i hennes koncept the school of nomad arts. Kursen handlar, i alla fall för mig, om att försöka vara närvarande, att vara här och nu. Jag tar allt i min egen takt och har många kursmoment kvar att utforska. En del sparar jag till senare, annat kanske jag aldrig kommer att göra. Det här har jag gjort i april – maj: plockat växter några minuter hemifrån, vikt böcker av papper, färgat böckerna i buntar, fått tyg och tråd på köpet och bundit ihop de små böckerna till en större bok.

På bloggen går det att följa en del av mina kursprojekt under kategorin Här och nu, titta HÄR. Den som vill se mer kan titta på Instagram, #beingthere2019.

Hittade en härva

Trots att jag gick igenom mina lager och rensade rejält när vi flyttade för ett par år sedan dyker det ändå upp överraskningar i gömmorna ibland. Nu hittade jag en ullgarnshärva, växtfärgad med omknytningar. Jag försöker minnas när och hur den här ikatfärgningen gjordes och kommer fram till att garnet är färgat med björklöv och att färgningen troligen skedde på sommaren  år 2001. Garnet är ett kamgarn som jag tyckte om att väva av, men som tyvärr inte finns längre, Nokam 12/2. Omknytningarna är gjorda med s k moppgarn, hårt lindat i flera varv. Vad ska hända med garnet? Jag behåller nog härvan så här, delvis uppknuten, som ett exempel att visa när jag har färgningskurs. Men det är också möjligt att garnet så småningom hamnar som en effekt i ikat i en lämplig väv.

Färgning i Katrineholm

Spännande paket innehållande papper, tyger, växter och skrot öppnades efter att ha kokat i färgbaden igår. En aning oroligt kändes det att boka in en workshop med växtfärgning så tidigt på året, den 4 maj.  Men den varma våren har ju satt fart på växtligheten (även om det var isande kallt just igår) och det finns redan gott om växter att plocka. De ivriga, intresserade och engagerade deltagarna gav mig en stor påfyllning med lust och energi. Lite annat ska göras den närmsta veckan, men sen ska jag sätta fart på mina grytor här hemma.

Ett stort tack till Konststudieklubben, som bjöd in mig till Katrineholm!

 

Förberedelser

Idag plockar jag ihop kursmaterial och packar bilen. Imorgon (2019-05-04) åker jag till Katrineholm och har workshop, Färga papper och tyg med växter och skrot. Plattor, grytor, hinkar och en massa annat ska med. Jag måste tänka till ordentligt så att jag inte glömmer något. Workshopen är fulltecknad, men det är möjligt att det blir fler tillfällen. I så fall kommer information här på bloggen, på Facebook och på Instagram.

Mina senaste fynd som sakletare hamnar bland alla övriga rostiga saker och ger effekt i färgbaden. Det mesta har jag hittat på gatan, t ex de tunna pinnarna som har lossnat från sopmaskinerna.

De använda, torkade tepåsarna ska förstås med.

Vi ska ju färga både papper och tyg och jag har skurit till akvarellpapper i en storlek som passar att stoppa ner i grytorna.

Silkegarnerna är perfekta att binda runt paket som ska färgas. Garnet färgas ”på köpet” och blir fint att använda till broderi.

Färgat med avfall

För den som är intresserad av växtfärgning och råkar befinna sig i Stockholm de närmsta dagarna kan ett besök hos Fiberspace på Katarina Bangata rekommenderas. Där visar Sanna Bodén och Emma Dahlqvist sitt samarbete RÅW Projects. Produktutveckling och naturlig färgning integreras när de undersöker möjligheterna att använda avfall från lokala restauranger och butiker till att färga textilier. Avfallet blir en resurs istället för sopor. Många fina färgningsprover finns att betrakta och hela plagg färgade med bl a lökskal och rosor. Förhoppningsvis stannar inte detta vid ett projekt. Det skulle vara intressant om det leder vidare, kanske till en lokal, småskalig hantverksproduktion.

Utställningen kan ses t o m 2019-04-13. HÄR finns Fiberspace.

Här och nu

För några år sedan gick jag två kurser i Skottland med India Flint från Australien som lärare. Första kursen handlade om att färga tyg med växter, titta HÄR, och resten av veckan färgade vi framförallt papper, titta HÄR. Nu går jag på kurs för India Flint igen, men den här gången stannar jag hemma. Kursen, som heter being (t)here och ingår i hennes koncept the school of nomad arts, är nämligen nätbaserad. En gång i månaden, vid nymåne, läggs nya uppgifter ut på en kurssida. Första tillfället var i mars och om ett par dagar är månen ny igen och vi får ta del av mer. Deltagarna är spridda över hela världen. Vi kommunicerar och visar vad vi gör på kurssidan och på sociala medier. På Instagram finns en del att se för alla, #beingthere2019. Här på bloggen går det att följa en del av mina kursprojekt under kategorin Här och nu, titta HÄR.

Det hela handlar om att vara närvarande, att vara här och nu. En av uppgifterna i mars, eller snarare ett av förslagen, var att samla växter på marken och färga en ”bundle”, ett paket. I mars finns inte mycket växter att hitta här uppe i norr, men jag gick en promenad för ett par veckor sedan och plockade det jag fann. Den rostiga kedjan var ett bra fynd! Växter och kedja lindade jag in i en remsa från ett slitet gammalt lakan, knöt ihop och kokade i en timme. Jag försöker låtsas att jag aldrig gjort detta tidigare. Annars, tänker jag, är det nog lätt att falla in i gamla vanor och bara göra repriser av sånt som jag gjort tidigare.

 

Framsida, insida, baksida

Det är minsann inte varje dag det ges möjlighet att detaljstudera en sådan här sak, ett skånskt yllebroderi, som inte befinner sig innanför en glasmonter. Eva Berg hade med sig den slitna kudden till workshopen i yllebroderi på Hemslöjdskryssningen häromdagen (titta HÄR). Kudden, eller jynnet på skånska, ägs av Hemslöjden i Skåne och är märkt 1826 och AAD (som t ex kan tydas Anna Anders Dotter). Både framsida, insida och baksida fick vi se på nära håll. Vi kunde också se rester av tygtofsar i kuddens hörn och fick möjlighet att titta nära på stygnen.

På kuddens insida, broderiets baksida, går trådarna kors och tvärs. Garnet som har legat dolt för ljus och slitage är både färgstarkare och tjockare än på framsidan. Alla garner är förstås växtfärgade, de syntetiska färgerna kom senare på 1800-talet.

Kuddens baksida består av ett handvävt tyg i inslagsrips, också kallat tvist. Kanske är det en äldre textil som fått ny användning.

I hörntofsarna anas bl a tryckta kattuner, köpetyger i bomull.

Här är några detaljbilder på broderierna.

 

Vilken kreativitet!

 

Vilken kreativitet, vilken entusiasm, vilken grupp! Jag pratar om workshopen i färgning i lördags (2019-01-12) med distanskursen i textilt återbruk på Eskilstuna Folkhögskola (titta HÄR). Jag hade fullt sjå att hänga med i det höga tempot och glömde bort att fotografera. Så då var det ändå ganska bra att en av deltagarna, Karin, glömde kvar sina färgade tygbitar. I lugn och ro kunde jag ta några bilder. Visst blev det fint!

Tvätt och strykning återstår, liksom att göra hemuppgiften till nästa träff i februari. Uppgiften är förstås att sy något av de färgade tygbitarna.

Idag blir det färgning

Är allt på plats? Jag har väl inte glömt någonting? Idag, 2019-01-12, står det färgning på schemat för deltagarna i Eskilstuna Folkhögskolas distanskurs i textilt återbruk i lokalerna på ReTuna. Lökskal, ekollon, utrensade växter från blomsteraffären i ReTuna återbruksgalleria, begagnade textilier, järnskrot, inspirerande litteratur och lite annat är framdukat. Snart sätter vi fart på grytorna!

Hackat eller malet?

Hacka, mala eller använda hela? Med eller utan skal? Rosta i ugnen? Plocka färska, gröna tidigt på hösten eller vänta till efter vintern när de blivit bruna och börjat förmultna? Blötlägga i flera veckor? Koka i flera timmar med eller utan rostigt skrot? Buden var många när jag letade information om färgning av textil med ekollon.

Till slut bestämde jag mig. Ekollonen, med skal, delades i mindre bitar. Det var inte helt lätt. Skalet var halt och innanmätet segt. Varken hammare eller mixer rådde på dem. Men så provade jag att klippa med sax. Det tog tid, men det fungerade. Bitarna la jag i en glasburk, hällde på kokande vatten och lät stå i några dagar. Sedan kokade jag upp alltihop i en gryta med lite järnskrot. I badet la jag ner ett par bitar linnetyg i form av paket innehållande lökskal och metallskrot. Färgbadet gav en fin grå-beige färg med svag dragning åt rosa. Det blir fler försök!

 

Semester i Danmark

I sänkan där framme mellan husen döljer sig byn Lönstrup. Där, som i nästan varenda liten by i Danmark, finns en garnaffär. Här i byn heter garnaffären Knudegarn och det speciella med just den här butiken är att de har ett alldeles eget garn, spunnet av ull från får som betat i omgivningarna.

När vi vandrade genom byn en tidig förmiddag i förra veckan (slutet av september 2018) var jag inställd på att butiken skulle vara stängd. Lönstrup är en semesterort och när vi är där utanför turistsäsongen brukar de flesta affärerna och alla konsthantverkarna bara ha öppet under veckosluten. Men till min förvåning var garnaffären öppen på tisdagsmorgonen. Utan pengar och därmed utan möjlighet att köpa fick jag nöja mig med att klappa på de fina växtfärgade garnerna. Hoppas att det orangefärgade garnet finns att få även nästa gång jag har vägarna förbi, bättre förberedd.

HÄR är Knudegarns hemsida och HÄR finns information om konsthantverkare i och omkring Lönstrup, på Jyllands nordvästkust.

 

Färgat med safflor

I lördags, 2018-09-15, hade jag nöjet att prova att färga med växten safflor = färgtistel = benibana, Carthamus tinctorius. Aoki Maasaki instruerade i en workshop på Östasiatiska museet i Stockholm. De torkade kronbladen från växten innehåller både ett gult och ett rött färgämne, som utvinns på helt olika sätt. Vi var ute efter den röda färgen. I Aoki Maasakis färgeri i Kyoto tar färgningsprocessen många timmar. Vi gjorde en förenklad variant på ungefär en timme. Det var intressant att ta del av ett förfarande som är helt annorlunda än den växtfärgning jag är van vid.

Kronbladen, i en nätpåse, läggs i kallt vatten som gjorts basiskt. Påsen med växtdelarna masseras med händerna i vattnet och badet blir orange.

 

Växtdelarna tas upp och badet görs pH-neutralt. Nu är det dags att lägga ner textilierna, av silke eller cellulosafibrer. Masserandet fortsätter ett tag och avslutas med att badet görs surt. Nu är tyget orange.

Det gula färgämnet kräver värme för att fästa på fibern så när tyget sköljs i kallt vatten rinner det gula färgämnet bort och det röda blir kvar. Mina tygbitar förvandlades från orange till rosa.

Läs om safflor t ex HÄR.
Aoki Maasakis blogg finns HÄR (på japanska).

Färgar tyg i burkar

Rallarros, johannesört, lupin, färgkulla, älggräs, måror och andra fina färgväxter ser jag utefter vägarna när jag cyklar. Men jag har inte stannat och plockat. Istället, när jag fick lust att färga häromdagen, gick jag ett par minuter hemifrån och tog lite renfana, som växte på en bortglömd jordplätt intill järnvägen mitt i stan.

Nu står tre burkar i värmen på balkongen. I burkarna finns knyten av linnetyg. Förutom renfana innehåller knytena lite järnskrot, skal av gul och röd lök, några nypor koschenill (från en vän) och en aning torkad färgkulla (från en vän). Runt en del knyten har jag lindat järntråd (från en vän) och runt andra knyten är det gummisnoddar. Burkarna får stå där ytterligare några dagar innan jag öppnar och tar upp tygerna. Alla tyger brukar bli fina, även om resultatet ofta inte alls blir som jag föreställt mig.

Jovisst, jag är medveten om att linne egentligen inte bör ligga i vatten i flera dagar och att fibrerna bryts ner av rost. Men allt behöver inte hålla för evigt.

 

Vill se mer!

Frövifors Pappersbruksmuseum har ett arkiv med tusentals handlingar och föremål som berättar om tillvaron i Frövifors, på bruket och i brukssamhället. Där finns också dokument som ger en inblick i livet på de herrgårdar och gods där ägarna till bruken i trakten bodde. I en av årets sommarutställningar visas ett urval av arkivets innehåll. Ett litet urval sägs det, men ändå så mycket att det går att tillbringa en god stund med att titta på, diskutera, spekulera kring och fantisera om det som visas.

Det kliar i mina fingrar efter att få bläddra i de vackra löningsböckerna från Hinsebergs herrgård i mitten av 1800-talet. En av böckerna ligger uppslagen i glasmontern och där finns uppgifter om Hedda Ekströms avlöning under några år. År 1845 fick hon för ett års arbete 25 riksdaler, 2 par kängor värda 5 riksdaler, 2 par skor för 4 riksdaler samt 2 riksdaler för städsel 1846. Kanske något sorts förskott?

Längre ner på samma sida finns Heddas betalning något år senare. Då har lönen höjts till 30 riksdaler. Förutom kängor och skor får hon även ull och klänningstyg. Jag blir så nyfiken. Spinner hon ullen själv? Syr hon sin klänning? Hur länge är hon anställd på Hinseberg? Vad har hon för arbetsuppgifter på gården?

I samma monter ligger också en anteckningsbok med fint marmorerat omslag (som jag tyvärr inte lyckades fotografera genom glas och med ljusreflexer). Enligt utställningstexten innehåller den recept och andra anteckningar från Hinsebergs herrgård, möjligen från 1700-talet. Undrar vad som döljer sig i boken. Tänk om jag fick titta lite! Kanske finns det fler växtfärgningsrecept, som det här på ett löst blad från samma herrgård, ”Nankinsfärg på Bomul och linne” med grankottar i kopparkittel.

Ur arkivet är en av tre sevärda sommarutställningar på Frövifors Pappersbruksmuseum i år. De övriga är Extrakt, papperskonst av Cecilia Levy, och Build/Bind, slututställning från bokbindarutbildningen på Leksands Folkhögskola. Utställningarna pågår t o m 2018-08-31, läs mer HÄR.

Utflykt till Färgargården

Häromdagen åkte vi till Färgargården, vackert belägen i utkanten av Norrköping. En samling byggnader har flyttats från olika håll och byggts upp invid Motala ström. Det lilla färgeriet kommer från Dala Floda. Det finns en stamp också, som behöver lite underhåll, och flera andra byggnader som tillsammans bildar en trevlig miljö vid vattnet.

De stora färgkaren är inbyggda runt murstocken och eldas underifrån med ved.

Nu var det betbad med alun i ett av karen och färgbad med gul bresilja i ett annat. Ett ylletyg färgades genom att vevas runt i badet på en härvel. Det såg ut att bli en jämn och fin infärgning.

Förutom att sköta vedhuggning, eldning, färgbad och alla andra sysslor runt omkring så hinner personalen också svara på frågor och förklara processen för vetgiriga besökare.

Färgargården tillhör Norrköpings Stadsmuseum. Till Stadsmuseet, och till grannen Arbetets Museum, kommer man på 10 minuter längs en fin promenadväg utefter vattnet. HÄR finns mer information.

Det tog ett tag

Redan för ett halvår sedan konstaterade jag att min gamla väska behövde bytas ut, titta HÄR. För tre månader sedan sa jag ”Snart klart”, titta HÄR. Men först häromdagen tog jag fram symaskinen och sydde ihop väskan.

Nu ångrar jag mig lite. Väskan ser ju ut ungefär som den gamla. Den unika växtfärgade tygbiten kunde ha använts till något annat. Jag borde ha tänkt nytt. Det får nog bli ytterligare en väska att byta med.

Utställning: Bildvävar

Alldeles runt hörnet pågår just nu en sevärd utställning med ett 20-tal intressanta bildvävar. Christina Lerwall heter konstnären som har spunnit garnet, färgat med växter och vävt. Den översta bilden, utställningens äldsta, är från 1972. Jämför uttryck och utförande med nästa bild (något beskuren) som är vävd och broderad ca 30 år senare.

Detalj:

Ett par porträtt:

Och ett par hästar:

Hennes verk visas tillsammans med sonen Douglas Lerwalls skulpturer och sonhustrun Karin Lerwalls målningar. Platsen är Form & Färgverkstaden, Rademachersmedjorna, Eskilstuna. Utställningen pågår t o m 2018-04-06, öppet varje dag kl 12 – 17. Gå dit om du är i närheten!

Snart klart

För ett par veckor sedan pusslade jag med småbitar av växtfärgat ylletyg, titta HÄR. Till slut kunde jag bestämma mig. Det blir en kudde, översta bilden, och en väska. Just nu ligger arbetet och vilar i väntan på att jag ska ta fram symaskinen och sy klart.

Tygbitarna har jag sytt ihop med skarvsöm (titta HÄR). Den som är uppmärksam ser att den blivande väskan har fått en extra effekt genom att sys med två remsor i skarvsömmen. Det är inte mitt eget påhitt. Idén har jag lånat från en kjolsäck som jag såg för några år sedan i samlingarna hos Örebro läns museum. HÄR finns kjolsäcken på bild i DigitaltMuseum. Titta noga, det ligger till och med tre remsor i några av sömmarna. Det finns mycket att inspireras av i museisamlingar, IRL ibland och alltid på DigitaltMuseum.

 

Pusslar med tygbitar

Det här ska bli en väska eller kanske en kudde. Jag pusslar, placerar tygbitar intill varandra, tar bort och lägger till, provar nya alternativ.  Jag gillar det här, att göra något av ett begränsat material, material som det bara finns lite av. Nu är det remsor och småbitar av ylletyg färgade med rost, växter och lite köksavfall. Men det kan också vara att trolla fram nya maträtter av rester, att komponera trasmattor av begagnade textilier eller att väva något av restgarner och reafynd. Så, hur får jag ihop det här på bästa sätt? Snart får jag bestämma mig.

Växtfärgning i november

Ikväll förbereder jag det sista inför en workshop imorgon, Färga papper och textil med växter och skrot. I morse var jag ute i regn och kyla för att titta efter växter. Att det skulle finnas torra eklöv på marken som komplement till lökskalen, det visste jag. Men att det dessutom fanns hallonblad, lupin och blad från nyponbuske hade jag inte förväntat mig så här i mitten av november. Fingrarna stelnade snabbt i höstrusket, men jag hoppas ändå att jag fick ihop så att det räcker till morgondagens kursdeltagare.

Nästa väv

Nu har jag varpat till min nästa väv. Det är svart, det är smalt och det är början till en ny väska. Så här såg min nuvarande väska ut när den var ny, i april 2014. Titta HÄR också.

Efter att ha använts så gott som varje dag i mer än tre år börjar den se lite trälig ut. Färgen på det växtfärgade ylletyget har bleknat en del, det svarta tyget är slitet, fodret är smutsigt och det hänger lösa trådar från det brickvävda bandet. Men blixtlåset har hållit bra. Det kan jag sprätta bort och använda igen. Hur min nya väska ska se ut har jag inte bestämt. Kanske blir det ett växtfärgat tyg igen, eller kanske något broderi. Vad jag vet är i alla fall att jag behöver ett brickvävt band till axelrem. Och det är på gång!

Mer från vävstolen

Nu har jag varit flitig! Tre halsduks-/sjalvävar i ullgarn har det blivit på knappt två veckor. Mest tid har gått åt till att räkna, väga och tänka för att få garnerna (rester, reafynd, växtfärgat från 1980-talet och annat ur förrådet) att räcka till så fina vävar som möjligt. HÄR visade jag garner i bruna respektive gula kulörer. Varparna är korta, lagom till två halsdukar à ca 190 cm. För att vara lite rationell har jag använt samma trampuppknytning till alla tre vävarna. Och så har jag inte brytt mig om att lossa eller lyfta bort solvkäpparna vid pådragningen, bara dragit isär solven och låtit varpen gå emellan. Jag har vävt i kypert med 7 trådar/cm i varpen i en 35-rörssked.

Till den bruna väven har jag varpat med sju trådar i olika tjocklek, från ett tunt entrådigt till ett ganska tjockt melerat handspunnet, inköpt någonstans för länge sedan.  Jag varpade tills det garn som fanns minst av tog slut och fick en vävbredd som bara avvek någon centimeter från mina beräkningar.  Inslaget i båda halsdukarna är ullgarn 6/1, mörkbrunt i den ena och ljusare brunt i den andra.

Varpen i de blå halsdukarna är ullgarn 12/2, färgat med syrafärg. Det fanns några små restnystan och även lite större mängder som var avsedda till ett projekt som aldrig blev av. Jag beräknade en ungefärlig varpordning men sedan var det garnmängden som bestämde den slutgiltiga bredden på ränderna. Här är det som blev kvar.

Kyperten vänder med skarp anslutning.

De gula halsdukarna var de som krävde mest tankearbete och räknande. Jag höll på länge och plockade fram och tillbaka med växtfärgade garner i olika gula toner, la till och tog bort igen. Till slut varpade jag med fyra trådar och lät restgarn från en stickad väst (titta HÄR) och en växtfärgad tråd, som det fanns ett helt hekto av, vara med i hela varpbredden. Jag kombinerade på olika sätt med smånystan av växtfärgat och lite annat garn. Garnmängden fick bestämma bredden på ränderna.

De gula halsdukarna är nerklippta nu. Fransarna ska drejas och det tar nästan lika lång tid som att väva. Sedan ska halsdukarna tvättas. Efter det ångpressar jag nog, som jag har gjort med de bruna och med de blå, eller också ruggar jag lite lätt med en borste.

Jag haft roligt och jag är nöjd med resultaten. Och garnlagret har minskat med ca 1,4 kilo.

 

Väv 2017 i Växjö – del 4, shopping

Magasin Duett

Det går väl inte att åka tomhänt hem från en vävmässa! Jag hade redan innan tänkt att jag skulle köpa ullgarn till sjalar. Magasin Duett hade koner med Supersoft till aningen nedsatt pris. Jag plockade ihop ett urval av de färger som fanns och nu funderar jag på hur jag använder garnet på bästa sätt. Om jag tar detta till varp så kan det nog passa med garn ur förrådet till inslag.

Finska Anna Vasko med företaget Aurinkokehrä hade fantastiskt vackra garner. Ullen kommer från små finska fårgårdar, garnet spinns i Finland och Anna färgar med växter.

Jag kunde inte låta bli att handla. Det blev en härva av ett tunt entrådigt garn, naturligt gråbrunt som fått en svag blå ton av indigo. Det kan nog passa som inslag i en sjal. Eller också blir det ett sånt där garn som jag bara tar fram emellanåt och njuter av.

Handspunnet lingarn

Det här kunde jag inte heller motstå, nystan med handspunnet lingarn hos Östergötlands Hemslöjd. Fyra av dem fick följa med mig hem.

M Hallén 4.jpg

Monica Halléns nya bok I trasmattans värld finns också i min ägo nu. Mer om den HÄR.

Mina fyra blogginlägg från Vävmässan finns HÄR.

Stickar vantar

Vid alldeles rätt tidpunkt fick jag vetskap om projektet #delavantar, initierat av hemslöjdskonsulenterna i Skåne. Det gav mig en extra kick att komma igång med vantstickning. Kanske skickar jag in vantarna till Hemslöjden i Skåne och deltar i utställningar i Landskrona och Luleå. Titta HÄR och sök på #delavantar på Facebook och Instagram.

Jag började med att plocka fram mina rester av växtfärgat garn från början av 1980-talet. Valet föll på att använda det tretrådiga garnet på bilden. Det räcker till många vantpar!

Efter flera upprepningar och omstarter är jag nog nöjd nu med maskantal, kant och tjockleken på stickorna. Jag har delat upp garn i två ungefär lika stora högar och stickar vantarna parallellt för att få dem lika. Det blir ränder och med de allra minsta nystanen stickar jag randen tills garnet tar slut. Det är så kul att testa färger mot varandra och försöka få till något som jag kan vara nöjd med. Kanske byter jag ut någon färg när jag kommit lite längre. Gult istället för rosa?

Jag blev lite irriterad på mig själv när en del garner saknade information om vad jag färgat med. Men titta, längst in i det gröna nystanet fanns etiketten som talade om att garnet var färgat den 24 juni 1980, betat med alun, färgat med asplöv och efterbehandlat med järnvitriol.

HÄR och NU och undantag

 

HÄR och NU, så tänker jag både när jag färgar med växter hemma och när jag har kurs. Det betyder att växterna i första hand tas i närheten av hemmet respektive kurslokalen och att jag använder det som finns att plocka just precis när det är dags att färga.

Nästa färgningskurs blir i slutet av oktober. Finns det överhuvudtaget några lämpliga växter att hämta i naturen så sent på hösten? Eklöv borde i alla fall finnas att ta på marken. Men den här gången får jag nog göra undantag från HÄR och NU och tänka lite annorlunda än vanligt. För att vara på den säkra sidan har jag plockat björklöv och blad av renfana, som ligger på tork på golvet. Och i livsmedelsaffärernas lökbingar går det alltid bra att förse sig med de användbara lökskalen.

Kursen, som är en fortbildningsdag för slöjdlärare, äger rum i Eskilstuna 2017-10-31 och arrangeras av hemslöjdskonsulenterna, Sörmlands Museum. HÄR finns mer information.

Ett besök i Värmland

Värmland 8

Igår, lördag 2017-08-19, hade jag en färgningskurs på ett fantastiskt fint ställe. Ändamålsenliga kurslokaler, utsökt lunch, smarrigt fika, svårfotograferade höns, får som höll sig undan när jag kom med kameran, fina vyer och engagerade, kreativa kursdeltagare. Allt detta fanns i Värmland, mellan Kil och Arvika, hemma på gården hos Marianne Andersson, en av grundarna till Fårfesten i Kil. Hemslöjdskonsulent Carina Olsson fanns med också, som arrangör och fixare.

Nu blir det kurs igen

Jag gör iordning materialsatser till deltagarna i morgondagens kurs i att färga papper och textil med växter och skrot (2017-08-19). Eller det kanske snarare ska kallas workshop. Ämnet är omfattande och under en dag hinns det bara med smakprov på alla möjligheter som finns. Den här gången bär det iväg till Värmland och kursen/workshopen arrangeras i samarbete med hemslöjdskonsulent Carina Olsson.

Nästa kurstillfälle blir i form av en utbildningsdag för textillärare 2017-10-30 i Eskilstuna, då i samarbete med hemslöjdskonsulenterna här i Sörmland. Mer information kommer snart HÄR, under rubriken På gång 2017.

Låt orden flöda!

Designmadde, Madelene Edlund, är bra på att dela med sig av kreativitetsövningar. I förra veckan skrev hon ett blogginlägg om flödesskrivning. Läs HÄR på hennes blogg, det är bättre än att jag ska referera hennes text.

I bokhandeln köpte jag en penna med riktigt tunn svart spets. Ett av pappersarken med färgstänk från växtfärgningsbad (titta HÄR) vek jag till en bok.

Varje dag i en vecka har jag satt äggklockan på 10 minuter och så har jag fattat pennan och skrivit. Ostrukturerat, ocensurerat och osorterat har tankarna flödat ner på pappret, ibland enstaka ord och ibland hela meningar. Hjärnan arbetar fortare än handen och det händer att tanken försvinner innan pennan når pappret. Det är riktigt roligt och intressant att bli mer medveten om allt som snurrar runt i huvudet. Prova!

Öppnat en liten burk

Små tygbitar lindade kring lite skrot och växtrester från en workshop hamnade i en burk med vatten och växter för några veckor sedan. Titta HÄR.

Nu har rullarna fått komma upp igen.

Resultatet blev ungefär som förväntat, lite mönster, men mest gråbrunaktigt. Nu sköljer jag tyget och sedan väntar jag några dagar innan jag tvättar och stryker. Tygbitarna är riktigt små, bara smala remsor, men det går säkert att pussla ihop dem till något.

Japansk inspiration

I vintras blev jag tillfrågad om jag ville vara med på Fiber och färg, årets sommarutställning på Frövifors Pappersbruksmuseum. Mitt val blev att använda material som redan fanns i skåpen; tygbitar och trådar färgade på olika sätt med skrot, med växter från omgivningen, med hushållsrester och med indigo. Jag sneglade lite mot Japan (museet har en permanent utställning av japanska förpackningar) och sydde egna varianter av kassar och påsar, tsuno bukuro och azuma bukuro. Googla! Repen tvinnade jag för hand av remsor från ett utslitet lakan.

Utställningen pågår t o m 2017-08-31, se mer HÄR.

 

Hopkok

Nu blev det äntligen min tur att färga. Istället för att cykla iväg och plocka nya växter gjorde jag ett hopkok av resterna från workshopen jag hade på Frövifors Pappersbruksmuseum i lördags, 2017-07-15, Färga papper och textil med växter och skrot. Inte en enda bild har jag från workshopen. Jag hade fullt upp med att hålla koll på grytorna, att instruera och att hänga med i svängarna när de kreativa deltagarna kom igång på egen hand.

Mina egna små buntar består av begagnat bomullstyg, en blandning av alla möjliga växter och lite järnskrot. Tre av buntarna ligger i en glasburk och dem tar jag upp om några veckor. Andra buntar fick koka i färgbad i grytan. Här är en del av resultatet.

 

 

 

Värme, vänskap och fläckiga papper

Fina känslor av värme och vänskap fick jag med mig hem från kursen jag hade på Eskilstuna Folkhögskola förra veckan, ”Färga papper och textil med växter och skrot”. Och så fick jag med mig några fläckiga akvarellpapper. A3-pappren låg som skydd på bänkytor där vi la redskap, ställde hinkar och råkade skvätta färgbad. På ett eller annat sätt kommer nog fläckarna till användning. Jag går igång på sånt här, på rester och på slumpen.

fläckigt papper 4fläckigt papper 3fläckigt papper 2fläckigt papper 1

 

Snart blir det färg

Vitt är väl också en färg, men snart får papper, tyg och trådar andra färger. På måndag 2017-06-26 börjar kursen Färga papper och textil med växter och skrot på Eskilstuna Folkhögskola. En hel vecka ska vi hålla på och färga. Nu försöker jag tänka igenom allt så att jag inte har missat något i planeringen.

Förut, när jag bodde långt ute på landet, hade jag ett överflöd av växter att färga med alldeles utanför dörren. Nu när jag är stadsbo får jag tänka lite annorlunda. I morgon cyklar jag iväg en bit ut i naturen och letar växter som vi kan använda i färgbaden. Men det går faktiskt att hitta lämpliga växter mitt i stan också, så en del kommer vi att plocka alldeles i närheten av skolan.

Schablonmålning

I senaste numret av tidskriften Hemslöjd, nr 3 2017, finns en artikel om Nadia Safdar som målar dekorationer på händer med henna.

Det påminde mig om de här schablonerna för hennamålning som jag köpte för några kronor på en bymarknad i Marocko för en del år sedan. Mönstret är stansat i eltejp. Schablonerna på bilden ovan är avsedda för handryggen och fingrarna. De långa remsorna ska användas på smalbenen, fyra varianter, en remsa för varje ben.

Jag har testat schablonerna till växtfärgning och fäst tejpremsorna på papper. Försiktigt duttade jag rostvatten genom hålen innan jag stoppade arken tillsammans med växter i ett färgningsbad.

 

Samlar kursmaterial

rost

Blandade känslor får jag när jag hittar två använda engångsgrillar på badstranden. Vad är det för människor som inte plockar upp sitt skräp? Men samtidigt, de tunna gallren är perfekta till att göra mönster med när man färgar papper och textil med växter. Jag tar förstås hem dem och lägger bland mitt samlade järnskrot.

Lökskal och begagnade tepåsar är också bra att ha till färgning. Jag samlar i burkar och skålar.

Vita begagnade tyger samlar jag också på. Just de här tygerna har jag fått från materiallagret på Eskilstuna Folkhögskolas återbruksutbildningar på ReTuna. Tygerna  är avsedda till kursdeltagarna på en färgningskurs på folkhögskolan om några veckor.

vita tyger 1

Kursen på Eskilstuna Folkhögskola är fulltecknad, men för den som vill ge sig hän en dag i spännande miljö bland grytor, växter och skrot finns det platser kvar på ett par workshops på Frövifors Pappersbruksmuseum. Den 15 juli blir det  ”Färga papper och tyg med växter och skrot” och den 29 juli ”Snoddar, snören och färg”. HÄR finns mer information.

färga

 

Fiber och Färg

Erik Torstenssons växtfärgade sidentyger fladdrar skira i vinddraget på Frövifors Pappersbruksmuseum. Erik är en av åtta medverkande i utställningen Fiber och Färg som hade vernissage idag 2017-05-27. Övriga utställare är Kajsa Forsberg, Kathie Pettersson, Camilla C Hickman, Lena Hellström, Mia Olsson, Lisa Brunnegård och jag.

Gör en utflykt i sommar till Frövi, ca 3 mil nordost om Örebro, och se mer fint och intressant än det lilla jag visar här. Öppettider, vägbeskrivning mm finns HÄR . Titta på utbudet av workshops också på museets hemsida! Utställningen pågår t o m 2017-08-31,

Mia Olsson använder bland annat sisalfibrer till sina textila verk. Hon färgar fibrerna och fogar ihop dem. Här har hon veckat fiberarket och format till en tredimensionell textil skulptur.

Kathie Pettersson gör sitt eget papper. De blå pappersarken har hon gjort av fiber från mullbärsträd och färgat med pigment. Arken är hopknutna med garn som hon har lagt in i pappret vid tillverkningen. Till bilden i bakgrunden har hon använt abacafibrer, lin och krita.

Camilla C Hickmans rumsavdelare är vävda i slingerväv. Hon har vävt av ett blandgarn silke/merino och färgat med indigo.

 

På gång

frövifors 4

För ett tag sedan öppnade jag en låda med tygbitar, färgade med växter och skrot på olika sätt, titta HÄR. Nu har använt en del av tygerna. Först sydde jag stora kassar av de största tygbitarna, sedan mindre påsar av mindre tygbitar och sedan ännu mindre påsar av ännu mindre tygbitar. Nu skarvar jag ihop de minsta tygresterna till nålbrev, ungefär samma modell som dem jag sydde i höstas, titta HÄR. För att göra nålbreven lite stadigare ”armerar” jag med bitar av ett kasserat, slitet örngott. En gammal snusnäsduk blir foder.

En del av det jag sytt kommer att finnas på sommarutställningen Fiber och Färg på Frövifors Pappersbruksmuseum i sommar, vernissage 2017-05-27. Mer information finns HÄR.

frövifors 2

Blåfärgning

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tyger veks, klämdes ihop, vreds, virades runt rep och färgades i färdigblandat indigobad i går på Eskilstuna Konstmuseum. Hemslöjdskonsulent Karin Edlund hade engagerat Douglas Luhanko och Kerstin Neumüller från Unionville (titta HÄR) i Stockholm för att hålla en workshop. Efter en liten föreläsning om indigo satte vi igång att mönstra tyger i mer eller mindre komplicerade varianter av shibori (HÄR finns fler blogginlägg om shibori och ikat). En riktigt bra dag!

Kerstin och Douglas har nyss kommit ut med boken Indigo: Odla, färga, skapa. Mer om boken en annan dag.

Kurser i sommar – färga med växter och skrot

I sommar (2017) kommer jag att ha flera kurser i att färga papper och textil med växter, skrot och lite köksavfall.

Första tillfället blir veckan efter midsommar, en hel vecka 26 – 30 juni, på Eskilstuna Folkhögskola i området Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Det blir premiär för mig att ha kurs där och det ska bli spännande. Jag har gått ett par sommarkurser och vet att det är ett trivsamt ställe. Kursen är fulltecknad, men det kanske går att skriva upp sig som reserv. Eller varför inte gå en annan kurs på skolan. Titta HÄR.

Sedan blir det två kurser, eller snarare workshops, på en av mina favoritplatser, Frövifors Pappersbruksmuseum några mil nordost om Örebro. Sommarens utställning på museet har rubriken Fiber och Färg och då passar det ju bra att färga. Den 15 juli blir det färgning av papper och textil med växter och skrot. Den 29 juli är inriktningen lite annan. Vi börjar med att göra snoddar och snören med fingrarna som enda redskap. Snoddarna och snörena använder vi sedan när vi färgar tygbitar med växter och skrot. Passar för vuxna och barn från 10 år. Mer information finns HÄR på bloggen.

Den 19 augusti är det dags igen, den här gången utanför Kil i Värmland. Workshopen sker i samarbete med hemslöjdskonsulent Carina Olsson, scrolla längst ner på den HÄR sidan.

Det blir troligen en fortbildningsdag för lärare också i höst i samarbete med hemslöjdskonsulenterna i Sörmland. Mer information kommer!

Vill du se bilder från tidigare kurser, från mina egna färgningar och från andras färgningar – klicka HÄR eller på kategori Växtfärgning i högerkanten.

färgade tyger

Sprättar upp och gör om

Lite trevlig och avkopplande handsömnad var allt som var kvar att göra. Trodde jag. Det visade sig emellertid att jag hade snurrat till det helt och hållet och vänt tygerna åt fel håll. Så himla klantigt. Bara att sprätta upp och göra om. Lugn och tålamod. Det blir nog bra till slut, men ett par timmar senare än beräknat.

Hur ska jag börja?

Dags att sätta igång med ett nytt projekt. Jag tänker använda en del av mina växtfärgade tyger. Det finns ungefär en halv flyttlåda med tygbitar, färgade på olika sätt med rost, indigo och diverse växter. Men hur ska jag börja? Vad ska jag välja? Har jag tänkt rätt? Blir det bra?  Det är nog bäst att bara sätta igång, se vad som händer och kanske, vid behov, ändra färdriktning. Kanske blir det något som jag kan visa lite längre fram.

Dags att söka sommarkurs

fargade-tyger

Det kanske börjar bli dags att planera in något trevligt att göra i sommar? Från och med idag 2017-02-13 går det att söka sommarkurserna på Eskilstuna Folkhögskola. Det finns en hel rad intressanta kurser att välja bland, till exempel broderi både med Carina Marklund och med AnnMargret Johansson Pettersson. Eller kanske lockar kursen som jag ska ha den 26 – 20 juni, Färga papper och textil med växter och skrot. Titta HÄR.

Planering pågår inför 2017

virka

Almanackan för 2017 börjar så sakta fyllas med roliga saker. Den första stora händelsen är Fårfesten i Kil den 3 – 5 mars. Förutom att ha en plats på mässan så kommer jag att hålla en kurs i flerfärgsvirkning på söndagen den 5 mars. Mer information finns HÄR.

fargade-tyger

Och lite senare blir det en kurs i färgning av papper och textil med växter och skrot. Platsen är Eskilstuna Folkhögskola. Tiden är 26 – 30 juni, en hel vecka! HÄR finns programmet för skolans sommarkurser. Observera att anmälningar kan göras först den 13 februari 2017.

Diskussioner pågår om fler kurser. Och så kommer jag nog att delta i ett par utställningar under året. HÄR under rubriken PÅ GÅNG – 2017 uppdaterar jag så fort det finns mer information.

Kurs vid Nynäs Slott

nynas-1

De första paketen har just kommit upp ur färgningsgrytorna och ligger och svalnar lite på bryggan vid Rundbosjön intill Nynäs Slott lite norr om Nyköping. Snart ska kursdeltagarna öppna paketen och äntligen få se resultaten av dagens första färgning på kursen Färga papper och textil med växter och skrot. Jag höll i en av fyra slöjdkurser under Hantverksfest på Nynäs igår 2016-09-17, ett arrangemang av Hemslöjdskonsulenterna på Sörmlands Museum.

Det blev många spännande paket att packa upp under dagen, en härlig, solig sensommardag fylld med experimentlusta och nya erfarenheter.

nynas-3

nynas-2

nynas-5

nynas-6

nynas-7

nynas-8

 

Sex år med bloggen

Shibori 1

Idag för sex år sedan, 2010-09-13, gjorde jag mitt första inlägg på bloggen. Stort tack till alla er som läser! Utan er skulle det just inte vara någon mening med att hålla på. Särskilt tack till Hanna, som hjälpte mig att komma igång.

Besöksstatistiken visar att väldigt många besökare kommer hit via bilder på Pinterest. Det är ju roligt och jag blir förstås lite nyfiken. Jag följer länkar bakåt för att försöka se vilka bilder som lockar flest besökare, men det inte alltid så lätt att begripa siffrorna hos Pinterest. Jag upptäcker i alla fall att den översta bilden, reservagefärgning med burklock, tycks vara den som guidar flest besökare hit. Bilden finns på ca 7.500 anslagstavlor, om jag tolkar siffrorna rätt. Bilden är från 2012 och finns på det HÄR blogginlägget.

aDSCF5621

Ungefär lika många har sparat bilden med fågeln, en lagning av ett hål i en tröja.  HÄR  finns bilden på ett blogginlägg från 2010.

s7

Grytlapparna av Hisako Hagiwara, som jag köpte på en utställning på länsmuseet i Härnösand 2013, titta HÄR, finns just nu på drygt 2.500 anslagstavlor på Pinterest. Tyvärr följer ett fel med ibland när bilden delas vidare, nämligen att konstnären Dorothy Caldwell skulle vara upphovsperson. När jag upptäckte felet började jag skriva i kommentarer att uppgiften var felaktig, men efter ett tag gav jag upp.

Kurs i eco print och bokbinderi, del 2

Langwe 1

Bokbinderi och eco print var en suverän kombination på kursen hos Monica Langwe i Mora i förra veckan, 2 – 5 augusti 2016. Se mer HÄR. Lotta Helleberg ledde oss i arbetet med att färga papper och tyg med växter. Monica kompletterade med en snabbkurs i bokbinderi.

Vi fick material till varsin raffinerad bok med uppbyggnad av plexiglasskivor i ryggen. Den färdiga boken rymmer anteckningar och många, många prover. Själva bokbinderitekniken är den allra enklaste, enarkshäftning. I Monicas skickliga händer förvandlas det enkla till något exklusivt och unikt. Men så enkelt är det egentligen inte, inte för mig som amatör. Bra ögonmått och känsla krävs. Arken ska skäras till rätt format, bigningarna ska helst göras på millimetern rätt, nål och tråd ska igenom tjocka lager med plexi och papper. Min bok är inte färdig än. Jag vill fundera en stund på om jag vill binda in färgade tygbitar och kanske något annat. När boken är klar så visar jag den.

Monica delade generöst med sig av många bra tips om hur man kan arbeta med papper. Och det fanns mycket fint att se i hennes verkstad.

Langwe 2

Langwe 3

Langwe 5

Langwe 4

Langwe 6

Langwe 7

Langwe 8