Kategoriarkiv: Färg

Rödfärgning

Färggrytan var igång några timmar och lagret av broderigarner fick påfyllning i min butik på bloggen. Fyra nyanser av rött blev det den här gången. Se mer HÄR i butiken.

Erbjudandet från förra veckan finns kvar. Hjälp mig rensa lite i mitt garnlager, köp 12 flätor handfärgat ullgarn till broderi för 100 kr och få 5 flätor industrifärgat garn på köpet. Jag trodde att ett par färger av det industrifärgade var slut, men så hittade jag mer. Ännu en stund finns alla färgerna på bilden.
Uppdatering: Nu är det industrifärgade garnet slut!

Färgat!


Nu har de fått färg, de fem halsdukarna som jag vävde förra veckan med en blandning av vita garner i ull och silke. HÄR visade jag hur de såg ut innan jag färgade. Inte var det lätt att välja kulörer, det finns ju oändligt många. För att underlätta och minska urvalet tittade jag igenom en massa färgprover från tiden då jag var noga med att dokumentera mitt arbete. Den här paletten valde jag att utgå ifrån.

Till slut blev det  blått, en ljusare rosa, en mörkare rosa samt två ganska ljusa gröna, en som går mot blått och en som går mot gult.

Jag fortsätter plocka med alla vita garner i olika kvalitéer i mitt förråd. Det blir nog fler halsdukar, men i någon annan bindning.

 

 

Uppladdning

Snart kommer det äntligen upp en varp till ryor i min vävstol. Imorgon hämtar jag varpgarnet hos närmsta ombud för PostNord. Tills dess laddar jag upp och roar jag mig genom att titta på bilder på ryor.

Av en vän har jag fått låna en liten skatt, två kataloger från 1967 med materialsatser till ryamattor från Borgs i Lund. Vi som var med på 1960-talet minns ryahysterin. Alla knöt ryamattor. Ryorna syddes, knöts, på ett speciellt bottentyg. 

Ryorna i katalogerna är så snygga! Formerna och färgerna måste ha upplevts som väldigt nya och moderna då, för mer än 50 år sedan. Och designen håller fortfarande. Marknaden för materialsatser tycks ha varit internationell eftersom måtten på mattorna är angivna både i centimeter och inch och texterna står på svenska, engelska och tyska. Av de namngivna formgivarna känner jag bara igen en, Ulla Schumacher-Percy. Här är hennes ryamatta ”Mars”.

Jaana Pesonen har formgett den här färgstarka mattan, ”Måkläppen”.

Den som inte ville, inte hade tid eller inte hade råd att knyta en matta kunde göra sig en kudde.

Ryor från 1960-talet kan tyckas gamla, men jag gottar mig i ännu äldre ryor också. Ryorna låg ju inte på golvet från början. De var täcken som värmde  i bädden, i båten eller t ex i släden och de vävdes i vävstol.

Den här skulle jag gärna titta närmare på. Att ryan är vävd i två våder med längsgående söm är tydligt, liksom att nocken i den gul-vita ramen består av garn. Men visst ser det ut som om resten av nockorna skulle kunna vara både garn och trasor. Bilden har jag lånat från Ålands Kulturhistoriska Museums hemsida. Museet har 86 ryor i sin samling. Den äldsta ryan i samlingen är daterad till 1788 och den yngsta till 1951. Ungefär 60 stycken finns på foto, titta HÄR. Bildkvalitén varierar, men som det står på hemsidan ”en bild berättar mer än ingen bild”. Ryan på bilden har ingen exakt datering, bara att den är från 1800-talet. Tänk om det skulle gå att ordna ett studiebesök bland ryorna i Mariehamn när det känns tryggt att resa igen!

Ålands Kulturhistoriska Museum visar ofta textilier ur samlingarna på Instagram, @alandsmuseum. Det var där jag hittade till ryorna.

Boken om Wanja

Än så länge har jag bläddrat fram och tillbaka, tittat på bilder och ögnat lite i Kerstin Wickmans texter i Boken om Wanja. Boken, med underrubrik Ett färgstarkt designliv, handlar förstås om Wanja Djanaieff. Under årens lopp har hon, enligt bokens kapitelrubriker, varit mönsterformgivare, designchef, egenföretagare, igångsättare, pedagog, utställningsmakare, scenograf, fårskinnspoet. Hon har också ingått i många olika grupperingar och samarbetsprojekt. Med andra ord, hennes verksamhetsfält inom textil och närliggande områden har varit enormt brett.

Jag känner inte Wanja Djanaieff, har bara mött henne som föreläsare på en kurs jag gick på Högskolan i Gävle. Men jag känner igen väldigt mycket i boken. ”Oj, var hon involverad i det här också” tänker jag när jag bläddrar. Här är några av de minnen som kommer upp när jag tittar i boken. 

Hennes tryckta tyger från 1960-talet för mig tillbaka till min tonårstid. Tyget till höger i bild, ”Blommor all over” för Alingsås Bomullsväveri 1967, känns bekant. Kanske hade jag en klänning i just detta tyg.

Jag minns de svenska OS-deltagarnas uniformer till olympiska spelen 1972 och 1974. Kollektionen skapades av NK Designgrupp där Wanja var en i gruppen. Hon ritade det numera klassiska mönstret med de gula kronorna på blå botten.

De nya uniformerna till SJ kommer jag också ihåg. De formgavs av Svenska Design Byrån. Förutom Wanja Djanaieff  ingick Kerstin Boulogner, Boel Matzner och Aino Östergren i gruppen. Kvinnorna i SJ:s personal fick egna uniformer och slapp att försöka få in sina kroppar i kläder anpassade till män.

I mitten av 1980-talet skapade Brita Wassdahl och Wanja Djanaieff en klädkollektion av vadmal, ull och linne till hemslöjdsrörelsens butiker, ”Nya kläder på gammal tradition”. Det fanns material och beskrivningar till stickade och sydda plagg och en del färdiga produkter. Jag jobbade på Hemslöjden i Örebro då under ett par år och vi var lite involverade i projektet. Jag gjorde några av stickbeskrivningarna med utgångspunkt från Brita Wassdahls skisser och maskinstickade prover, t ex till fingervanten på bilden. Den cerisefärgade sjalen, som ligger under boken på mina foton ingick i projektet.

Min provkarta från Holma Helsingland AB visar resultatet av ännu ett utvecklingsprojekt av Wanja Djanaieff, vävgarner av lin avsedda till mattor eller andra textilier. Många mattor har jag vävt med de här garnerna.

Nu ska jag strax lägga mig till rätta på soffan på balkongen och fördjupa mig i  Kerstin Wickmans texter. Snart ska jag också boka in ett besök i Marabouparkens konsthall i Sundbyberg där utställningen Wanja Djanaieff och hennes tjugotvå älsklingsfärger pågår t o m 2020-12-20. HÄR finns information öppettider, bokning mm.

Påfyllning i butiken på bloggen

Ett par dagar har jag ägnat åt att färga mer broderigarn, redgarn ca 10.000 m/kg. Nu är garnet flätat och finns i min butik.

När jag letade efter något helt annat i mina skåp hittade jag en bortglömd påse med garnflätor. Garnet, som jag färgat, är ett ullgarn som heter Brage och är ett tjockare garn än redgarnet, ca 3.400 m/kg. Jag tagit undan lite garn till mina egna broderier och resten lägger jag ut i butiken. Flätorna innehåller 24 trådar, ca 60 cm långa, och finns i fyra färger, två gröna och två röda nyanser. Sex flätor i blandade färger kostar 50 kr + porto.  

Information om beställning, betalning med mera finns HÄR i butiken på bloggen.

 

Marimekko x 50 x 2

I min bokhylla finns en ask innehållande 100 kort med mönster från Marimekko, 2 kort av varje motiv, således 50 olika mönster att beskåda och beundra. En del mönster känner jag igen, särskilt de äldre, medan andra är nya för mig. Jag kan sitta länge och bläddra bland korten. Alla är lika vackra och intressanta. Vilka fantastiska formgivare som har anlitats av Marimekko! På askens framsida finns ”Räsymatto” av Maija Louekari 2009.


Här är fem kort som jag tagit slumpmässigt ur bunten, ovan ”Vatruska”, formgivet av Aino-Maija Metsola 2012.

Översta raden: ”Purnukka, Erja Hirvi 2008. ”Hedelmäpeli”, Erja Hirvi 2009.
Nedersta raden: ”Ryijy”, Maija Louekari 2011. ”Siirtolapuutarha”, Maija Louekari 2009.

Påfyllning

Mitt garnlager har fyllts på med några kilo. En del av garnet färgar jag till halsdukar i dubbelväv, en teknik som jag vill väva mer av. Men det mesta ska färgas till broderigarner som sedan hamnar i min butik på bloggen. Nu blev det färgbad med röda respektive blå kulörer. Nästa gång grytorna står på plattorna blir det påfyllning med lila och turkosa nyanser.

 

Framdukat

Imorgon är det dags! Årets upplaga av Vinterspår startar, kulturhelgen med evenemang runt om i Lindesbergs kommun. Mina handfärgade ullgarner till broderi är framdukade på Frövifors Pappersbruksmuseum. Det finns ungefär lika många kulörer på garnet som utställare på pappersbruksmuseet, ett 40-tal. Broderade kuddar, handvävda sjalar, materialsatser till yllebroderi och lite annat textilt har jag också dukat upp.

Vinterspår pågår 1 – 2 februari 2020, öppettider kl 10.00 – 16-00. HÄR är programmet. Jag finns på pkt 97. Hoppas vi ses!

Idag blir det färgning

Idag kommer färggrytan att stå på plattan hela dagen. Lagret av ullgarner till broderi i min butik på bloggen ska kompletteras med fler kulörer. Jag behöver också fylla på med broderigarn att ta med till Vinterspår 1 -2 februari 2020, en helg fylld med kultur runt om i Lindesbergs kommun, mina gamla hemtrakter. HÄR finns information om allt som händer. Ni hittar mig på punkt 97 i programmet, på Frövifors Pappersbruksmuseum tillsammans med ett 40-tal konstnärer, konsthantverkare, slöjdare, musiker, fotografer, författare.  Hoppas vi ses där!I färggrytan finns just nu ett hekto garn och 0,5 gram (0,5 %) ceriserött färgpulver från Färgkraft. Sedan fortsätter jag i samma bad med 2 % ceriserött.

Därefter blir det nog några blandningar mot det rödgula hållet innan jag byter till rent vatten i grytan och färgar gult och grönt. Min färgningsteknik är en blandning mellan precision och på-en-höft. Till första färgningarna i badet brukar jag mäta och väga noga, men sedan kan det gå mer på känsla. Flera hekto garn ligger i blöt i väntan på att få färg.

Bra att ha vid färgning är till exempel en våg, min är analog, bullformar att väga upp färgpulver i och kryddmått att mäta upp flytande tillsatser i, t ex ättika.

Kan det bli nå’t?

En kudde i yllebroderi är på gång. Bottentyget blir ljusblått med applikationer i vitt och gult. Stygnen blir vita, gula och svarta. Lite rött lägger jag nog till också, garn och tyg som jag färgat med krapp.

Det här tryckta tyget har varit min utgångspunkt, men tanken är inte att brodera exakt likadana blommor som på tyget. (Uppgift om formgivare saknas.)

Jag har jag skissat på ett papper i samma storlek som den blivande kudden, 35 x 50 cm.

Nu är jag på nästa steg. Tyget är tillklippt i rätt format och jag har tråcklat upp det färdiga måttet. Även mittlinjerna är markerade för att jag lättare se hur ytan bäst disponeras. Blomformer har klippts i papper och placerats på tyget ungefär som på skissen. Pappersbitarna har jag flyttat en aning hit och dit och sedan lagt till ytterligare några blommor. Jag funderar en stund till innan jag börjar sy och klippa ut applikationer. Det tryckta tyget får åka tillbaka in i ett skåp och broderiet får leva sitt eget liv nu. Jag visar igen när jag kommit längre. Och då hoppas jag på lite dagsljus så att bilderna blir bättre.

Semester vid kusten

Ännu en gång har vi varit vid vårt favoritställe, nordvästra Jylland vid Vesterhavet. Vi har mest vandrat utefter kusten och i klitterna. Mellan promenaderna har vi latat oss. Så mycket textil har jag inte sett, bara det som samlas på stränderna. Turkos och orange, det är färger jag gillar. Och trasslet är ganska vackert och inspirerande. Men det borde inte finnas där.

Fler bilder från trakterna kring Skallerup finns på mitt Instagram. Där heter jag textilainslag.

Det blev ganska OK

Ett par av tygbitarna som jag färgade på förra veckans kurs i shibori (titta HÄR) har blivit en påse av japansk modell. Det finns flera namn på den här typen av påse, bland annat tsuno bukuro, azuma bukuro, bento bag. Googla! Jag har sytt några varianter tidigare, till exempel de som jag visar HÄR.

Tygbitarna, ursprungligen ett lakan från Myrorna, kändes ganska trista när jag hade färgat dem. Jag vek, gjorde reservage med klossar och färgade i ett turkosgrönt kypbad. På grund av min bristande erfarenhet klämde jag in alldeles för mycket tyg under klossarna. Det blev mest vitt och inte alls så mycket mönster i färg som jag hade tänkt mig. Tygerna fick åka ner i ett brunt färgbad som hade använts flera gånger och bara hade en smula färg kvar. Blev det bättre? Jodå, lite bättre blev det men jag tyckte ändå inte att resultatet var speciellt lyckat.

Men nu är jag i alla fall nöjd med påsen! Tyget gör sig trots allt ganska bra. Jag gillar enkelheten med de här påsarna, en tygremsa som viks på ett speciellt sätt och sys ihop med ett par sömmar. Det blir inget tygspill och det är ingen komplicerad sömnad. För att få den här remsan, ca 35 cm bred och fem gånger så lång, behövde jag skarva ihop mina två tygbitar. Jag sydde ihop på maskin, lät de rivna kanterna vara råa och sydde ner sömsmånerna för hand  med raka stygn.

 

 

Shiborikurs

I tre dagar har jag pendlat till Arboga för att gå på en rolig och givande kurs (7 – 9 augusti 2019). Shibori stod på schemat och Agneta Grahn ledde oss med stor kunskap i ABF:s stora och fina lokaler mitt i stan. Shibori är ett samlingsnamn för många olika sätt att mönstra ett tyg genom att reservera, blockera, delar av tyget innan det färgas. På bilden ovan syns några av Agnetas många exempel på hur det kan se ut. Vi använde nästan bara begagnade tyger, från egna skåp eller från loppisar. Väl tvättade tyger tar oftast färg bättre än nya. Och det känns bra att använda gammalt material för att experimentera och prova sig fram utan krav på prestation.

Det är många val som ska göras innan tyget stoppas i ett färgbad. Agneta visade olika sätt att reservera, t ex att börja med att vika tyget och sedan klämma åt på olika sätt för att hindra färgbadet från att tränga in. Här bildas en liksidig triangel.

Ett annat sätt är att rynka ihop tyget med stygn, som Annette gör här med en sliten handduk i grovt linne. Tyget behåller sin ursprungsfärg inne i de täta vecken dit färgbadet inte når.

Det fanns tillgång till både kypfärger och reaktivfärger, två typer av textilfärger för vegetabiliska fibrer med olika egenskaper. Det var bra att kunna testa de olika sätten att färga för att kanske kunna besluta vilken typ av färg som passar just mig bäst om jag vill fortsätta hemma. Men det räcker ju inte med att välja färgtyp. Sedan kommer det svåra, att välja kulör. Då var Agnetas färgprover till hjälp.

Mina tygbitar hänger på tork nu. En del är jag riktigt nöjd med och har planer för. Andra ser ganska trista ut. Behövs det ytterligare ett färgdopp? Ska de bättras på med stygn? Eller ser jag de där fula tygbitarna med andra ögon om några dagar? Nästa vecka, eller veckan efter, kanske jag har något att visa.

Här är några av Sonjas experiment. Hon har färgat små bitar av en gammal sliten handvävd handduk. Det blir så fint med strukturen på väven och det strikta, röda monogrammet gör sig så bra mot det gröna mer eller mindre slumpmässiga mönstret.

Hittade en härva

Trots att jag gick igenom mina lager och rensade rejält när vi flyttade för ett par år sedan dyker det ändå upp överraskningar i gömmorna ibland. Nu hittade jag en ullgarnshärva, växtfärgad med omknytningar. Jag försöker minnas när och hur den här ikatfärgningen gjordes och kommer fram till att garnet är färgat med björklöv och att färgningen troligen skedde på sommaren  år 2001. Garnet är ett kamgarn som jag tyckte om att väva av, men som tyvärr inte finns längre, Nokam 12/2. Omknytningarna är gjorda med s k moppgarn, hårt lindat i flera varv. Vad ska hända med garnet? Jag behåller nog härvan så här, delvis uppknuten, som ett exempel att visa när jag har färgningskurs. Men det är också möjligt att garnet så småningom hamnar som en effekt i ikat i en lämplig väv.

Ett dygn till sjöss

Jag har varit på en resa. Geografiskt kom jag ingenstans, bara tillbaka till utgångspunkten, Stadsgårdskajen i Stockholm. Men en liten inre resa blev det nog. Cirka 170 deltagare var vi, på Hemslöjdskryssningen på Östersjön med trevlig stämning och bra innehåll. Det bjöds på ett intressant samtal om broderi (Erika Åberg och Frida Arnqvist Engström med podden Görbart ledde samtalet med brodöserna Carina Olsson, Eva Berg och Karin Derland), det fanns gott om tid att umgås mellan programpunkterna och middagen var alldeles underbart välsmakande.

Två workshops ingick. Alla, halva gruppen åt gången, deltog i skånsk yllebroderi under ledning av mycket kunniga Eva Berg från Hemslöjden i Skåne. Det var intressant och roligt att prova annat garn, annat tyg och ett par andra stygn än dem jag vanligen använder till yllebroderi.

Min andra workshop var Färglära i teori & praktik med Tant Kofta, Lotta Blom. Hon började med att tömma en stor kasse med garntrassel på bordet, en enda röra av färger.

Snabbt hjälptes vi åt att sortera upp trasslet i olika kulörer. Emellanåt vilade vi ögonen genom att titta ut på havet och upptäckte att det som först såg ut som bara grått innehöll oräkneliga nyanser.

Snart var garnet även sorterat efter ljushet. Tillsammans hade vi förvandlat det tråkiga, intetsägande trasslet och gjort det överskådligt och strukturerat. Lotta gav oss värdefulla tips om hur hon tänker när hon väljer färger till olika textila projekt. Och vi deltagare plockade ihop och visade några färgkombinationer som vi gillar eller har någon sorts relation till. Färg är alltid spännande!

 

Färgar garn

Regniga och grå höstdagar passar det bra att vara inomhus och färga garn. Att få önskad färg på garnet i färgbadet är inga problem. Desto svårare är det att få rätt färg på garnet med kameran när det knappt finns dagsljus. Här är i alla fall lila garn i mitten, lila + blått till vänster och lila + rött till höger. Garnet kommer jag att blanda med andra kulörer till två uppsättningar i vävstolen. Det blir sjalar i varptaqueté, en varp med mest blå toner och en varp åt det lila hållet. Garnet är ullgarn 6/1 och jag har använt syrafärg från Färgkraft.

Mitt lilla färgeri har jag nog visat tidigare. Jag färgar bara små mängder och det är perfekt att hålla till på badrummet, på bänken ovanför tvättmaskin och torktumlare.

Färgat igen

Första beslutet är fattat inför nästa halsduksväv. Jag har bestämt vilka kulörer jag ska välja till garnet. Det blev olivgrönt och stålgrått den här gången. Blått och gult färgpulver (från Färgkraft) är blandat i olika proportioner enligt ett par av mina utprovade recept.

Nu ska jag fortsätta bestämma. Jag lägger till svart och vitt, men ska jag välja lite orange också? Att det ska bli dubbelväv, det vet jag. Men hur? Möjligheterna är oändliga.

Färgat, varpat och förskedat

Mest gult färgpulver, lite rött och lite lila blandade jag i färgbadet för att få en ”bränd” eller lite ”smutsig” orange färg på ullgarnet. Färgen blev inte riktigt som jag tänkt mig till en början, men med tillsats av lite mer gult och sedan en aning lila kände jag mig nöjd. Det färgade garnet ska bli halsdukar i dubbelväv tillsammans med svart och vitt.

Varpat och förskedat har jag gjort. Vävstolen har varit tom ända sedan i januari, så nu ska det bli roligt att komma igång och väva igen.

Färgar broderigarn

Färgning på gång! Jag fyller på lagret med ullgarn till broderi, finns i min lilla butik, titta HÄR.

De här sju garnhärvorna är färgade i serie i samma bad. Jag startade med ljusblått. Till nästa härva fyllde jag på med mera blått färgpulver (syrafärg från Färgkraft). Sen hällde jag i ett par omgångar turkos och till slut en aning gult. Det betyder att det bara gick åt ca sex liter vatten för att färga sju hekto garn. Men det innebär också att jag inte kan åstadkomma exakt samma infärgningar igen. Vill jag ha koll på kulören så får jag göra en färgblandning åt gången. Mer vatten gick det förstås åt till att skölja garnet, men de sista sköljvattnen och även blötläggningsvattnet används till att vattna växterna på balkongen.

Ett par omgångar till ska färgas. Grönt, orange och lila behövs. När garnet sedan är flätat är det dags att skicka iväg några beställningar. Till Ullfestivalen hos Båvens Spinnhus i Sparreholm 2018-08-25 tar jag med mig garn, titta HÄR. Då vill vi ha uppehållsväder, men fram till dess kan det gärna komma regn varje dag.

Två kilo ut och två kilo in

I nästan 20 år hade jag de här riktigt fina garnerna i min ägo, specialkvalitéer från Wålstedts Textilverkstad. Garnet är avsett till vadmalsvävning. Varpgarnet på koner har S-snodd och inslagsgarnet på härvor har Z-snodd. Dåligt samvete har jag haft för att jag aldrig satte igång med att väva den där vadmalen som jag tänkt. Nu blir det till slut vadmal av garnet i alla fall, inte hos mig, utan på Färgargården i Norrköping. Jag är så glad att garnet kommer till användning. Och det kändes också bra att garnlagret minskade med drygt två kilo.

Emellertid, det dröjde inte många dagar innan lagret fylldes på med ungefär samma mängd garn, två kilo redgarn som ska färgas. Det ska bli fina kulörer till yllebroderi och till fler halsduksvävar i dubbelväv och färgeffekt.

Färgat, varpat och pådraget

Färgat garn, varpat en halsduksväv och dragit på varpen har jag gjort. Och så har jag börjat väva. Men blir det bra? Orange känner jag mig bekväm med, och gräsgrönt. Mellanmörk cerise är OK i rätt sammanhang, men ljusrosa? Och så vitt? Färgerna har jag inte valt själv, utan det är färger som ska användas i en tävling utlyst av Fårfesten i Kil, läs mer HÄR. Sockor, vantar, mössa eller halsduk kan man bidra med. Givetvis ska produkterna vara tillverkade av ull och de ska innehålla någon eller alla färgerna. Jag tog alla färger och det var nog dumt. Men jag ville utmana mig själv med den här färgkombinationen som känns lite främmande för mig. Jag borde ha gjort det annorlunda. Framförallt skulle jag ha tagit mindre vitt. Nu får jag försöka gilla läget, kanske vänja mig och fortsätta med glatt humör.

Nyfärgat

Häromdagen stod färggrytan på plattan i några timmar. Lagret av broderigarner behövde påfyllning med gult och orange.  Det är så roligt att färga, att väga upp och blanda färgpulver, hålla koll på temperaturen och omvandla vitt till soliga kulörer. Nästa gång det är dags blir det rosa nyanser. HÄR i min lilla butik finns garn till den som vill brodera.

Dags för yllebroderi

Här finns lite planer på yllebroderi, men jag vill ha fler nyanser grönt ylletyg till applikationer innan jag börjar.

Så det är bara att sätta fart på färggrytan. Med gult och blått färgpulver, syrafärg från Färgkraft, blandar jag några gröna kulörer och färgar små bitar vitt ylletyg, Polar från Harry Hedgren. I färgbaden hamnar också härvor av ullgarn.

Det är kanske fler än jag som har lust att brodera? Tygbitarna behåller jag själv, men en del av garnet hamnar i min lilla butik. Titta HÄR eller klicka på BUTIK i menyn. I sommar bjuder jag på fraktkostnaden.

Mönster

Fina schablonmålade dekorer till väggar och annat gör Anna Berg från Julita. De här mönstren visade hon igår 2017- 05-13 på en liten byggnadsvårdsmarknad här i stan.

 

Anna gör mönster efter eget huvud, enligt kunders önskemål eller med tydlig inspiration från äldre förlagor. Mönstret nedan har hon ritat av från Julita Gård där det förekommer i olika färgställningar.

Läs mer HÄR på hennes hemsida.