Kategoriarkiv: Färg

Mönster

Fina schablonmålade dekorer till väggar och annat gör Anna Berg från Julita. De här mönstren visade hon igår 2017- 05-13 på en liten byggnadsvårdsmarknad här i stan.

 

Anna gör mönster efter eget huvud, enligt kunders önskemål eller med tydlig inspiration från äldre förlagor. Mönstret nedan har hon ritat av från Julita Gård där det förekommer i olika färgställningar.

Läs mer HÄR på hennes hemsida.

Yllebroderi – nyfärgat garn och kurs

Flera nyanser av cerise, rött, orange, blått, grönt och turkos färgade jag i förra veckan för att kunna fylla på lagret med garner till yllebroderi. Snart färgar jag igen ett par dagar och då blir det gula och lila kulörer och några fler nyanser av grönt. HÄR i min lilla butik finns mer information om garnet.

Den 17 – 18 juni kommer jag att ha en kurs i yllebroderi i Gnesta, ett samarbete med hemslöjdskonsulenterna/Sörmlands Museum. Kursen passar både för nybörjaren och för den som har erfarenhet av broderi. Stygn, former, färger och motiv i traditionellt yllebroderi får bli utgångspunkt till att skapa något eget, i traditionens spår eller helt nytt och innovativt. Anmälan görs till Sörmlands Museum, titta HÄR, men jag svarar gärna på eventuella frågor om kursinnehåll och liknande.

Färgar garn till yllebroderi

fargeri

Nu är jag i full gång och färgar ullgarn. Bänken ovanför tvättmaskin och torktumlare på badrummet passar perfekt som arbetsplats för min småskaliga färgning. Utrustningen får stå framme ett par veckor när jag fyller på lagret av broderigarn inför Fårfesten i Kil som äger rum om några veckor, 3 – 5 mars 2017, titta HÄR. När garnet är färgat klipps härvorna upp och jag gör flätor med trådar i lagom längd för broderi. Sedan ska jag göra iordning en laddning med materialsatser till yllebroderi också.

Vi ses väl i Kil? Om inte, så finns både broderigarner och materialsatser HÄR, i butiken på bloggen.

rosa-o-blatt

 

Sammanfattning – höstens dubbelvävar

dubbelvav-3

Det har varit så roligt att ägna några veckor till att färga och att väva halsdukar i dubbelväv. Och jag är så nöjd med resultatet. Fyra korta varpar blev det, vardera på lite drygt 5 meter, lagom till två halsdukar à ca 190 cm. Bredden i sked är ca 25 cm. Klicka HÄR eller på kategori Dubbelväv till höger och se alla blogginlägg.

Redgarn 20/2 har jag använt till varp och inslag. Den första varpen hade en täthet på 8 trådar/cm i vardera vävlagret. Till de övriga tre vävarna valde jag lite glesare varp, 7 trådar/cm i vardera lagret. Det behövs 8 skaft och 8 trampor.

De första två halsdukarna vävde jag i svart-vitt och färgade de färdiga halsdukarna, en blågrå och en grön.

Till nästa väv färgade jag garnet innan jag vävde. De rosa, lila, blå, grå  och gröna färgerna blandar sig så fint.

dubbelvav-2-e

Till den tredje uppsättningen färgade jag grönt garn till det ena vävlagret och använde svart och vitt till färgeffekt i det andra. Här gällde det att ha huvet på skaft hela tiden och sno trådarna från de tre skyttlarna om varandra så att kanten låstes på ett någorlunda snyggt sätt.

dubbelvav-3-e

Sedan blev jag lite less på de prydliga rutorna och i den fjärde väven blev rutmönstret oregelbundet. Jag färgade turkos, olivgrönt och grått garn som användes till ett lager. Till det andra lagret tog jag svart och lite vitt.

dubbelvav-4-c

Jag är så glad att jag tog mig tid att prova mig fram i vävstolen. Nya idéer dyker upp och det blir alldeles säkert fler dubbelvävar så småningom. Då vill jag testa andra mönster, andra färger, kanske andra garner och kanske mönster på tre partier när jag har fått upp min vävstol med 12 skaft och 12 trampor. Möjligheterna är många!

Färgat till fjärde dubbelväven

dubbelvav-4-a

Att det kan vara så roligt att blanda färgpulver och stoppa ner vitt garn i en gryta! Tre kulörer har jag färgat till min fjärde halsduksväv i dubbelväv, turkos, grått och olivgrönt. Färgåtergivningen på bilden är inte den bästa. Det högra garnet är mer turkos i verkligheten och det gröna till vänster är inte alls så gult som bilden visar. Svart och vitt ska jag använda också. Det visade sig emellertid att det svarta, som jag inte färgar utan köper, nästan är slut i mitt lager. Nu får jag vänta ett par dagar med att varpa tills lantbrevbäraren kommer med paket.

Jag har verkligen fastnat för dubbelväv och nu bubblar det upp en massa idéer. Jag varpar bara drygt 5 meter, lagom till två halsdukar. Bredden är 25 cm. Det går fort att varpa, fort att sätta upp och relativt fort att väva. Uppsättningarna blir lite som provvävar. Enkla skisser gör jag förstås innan jag sätter igång. Men för mig är det framförallt i vävstolen som idéerna kommer, i det praktiska utförandet, och inte på ritpapperet. Jag är så glad att jag gett mig själv tid till detta nu i höst.

Se alla inlägg om dubbelvävarna genom att klicka HÄR eller på kategori Dubbelväv till höger.

Två halsdukar i dubbelväv

dubbelvav-2-e

Nu är de färdiga, de två senaste halsdukarna i dubbelväv. Fransarna är drejade och halsdukarna är tvättade och pressade.

Garnet är av ull, redgarn 20/2. Den här gången färgade jag garnhärvorna innan jag vävde, till skillnad mot förra halsduksväven då jag färgade de färdiga halsdukarna, titta HÄR. Färgerna vävs ihop så fint tack vare att samma blåa färgpulver användes ihop med andra färger till de fem olika färgbaden. För att få rosa och lila blandande jag med olika mängder rött pulver, till de grå och gröna kulörerna använde jag gult och till det blå garnet blandade jag med en annan, klarare blå färg.

HÄR finns mer information om väven. Nu klurar jag lite på nästa dubbelväv. Det lutar åt färgeffekt i svart och vitt i ena vävlagret och enfärgat i en fin kulör i det andra lagret.

Se alla inlägg om dubbelvävarna genom att klicka HÄR eller på kategori Dubbelväv till höger.

dubbelvav-2-d

dubbelvav-2-f

Halsdukar i dubbelväv

dubbelvav-3

Nu är halsdukarna i dubbelväv färdiga. Meningen var aldrig att de skulle bli svart/vita. Jag  har hela tiden tänkt att jag skulle färga dem efter vävningen och nu är det gjort. Det blir ännu en halsduksväv i dubbelväv, men den här gången färgar jag garnet innan jag väver.

Så såg halsdukarna ut i vävstolen, titta HÄR.

Se alla inlägg om dubbelvävarna genom att klicka HÄR eller på kategori Dubbelväv till höger.

dubbelvav-2

Kladdar och leker

Kludd 1

Jag hittade små spiralblock för 10 kr styck i en affär och köpte en hel hög. Blocken är bara ca 11 x 11 cm och pappret i de ca 80 sidorna är ganska tunt, ungefär som kopieringspapper. Snart har jag fyllt ett helt block med kravlös lek med färger och former. Jag har kladdat på olika sätt, med olika sorts färger och med olika redskap. Just nu börjar jag med att blunda och drar sedan några streck, raka eller svängda, med en svart, vattenfast tuschpenna över pappret.

Kludd 2

Sen öppnar jag ögonen, tittar på resultatet och lägger till ytterligare streck och svarta trekanter.

Kludd 3

Jag gör fler streck och ibland lite prickar.

Kludd 4

När jag är nöjd är det dags att färglägga. Jag använder akvarellpennor, doppar spetsen i en liten gnutta vatten och målar.

Kludd 5

Så här kan det bli. Men nu är jag nog färdig med streck, prickar och trekanter. Dags att gå vidare.

Vävt och färgat

sjalar
Mjuka och sköna blev sjalarna som jag vävde i ull- och alpackagarn. Det blev fyra sjalar. Tre har jag färgat och en får vara vit.

Färgen kommer från Färgkraft och jag har använt 0,2 % färgpulver, dvs till varje sjal som väger 250 gram behövs det bara 0,5 gram färg. Den lila sjalen blev lite ojämnt färgad, trots att jag tyckte att jag var noggrann. Min 10-litersgryta var i minsta laget. 250 gram garn går bra, men samma mängd tyg behöver nog egentligen lite mer utrymme.

Läs mer om sjalväven HÄR.

Mer färg

färg

Jag tänkte att jag skulle hålla på och färga tills mitt lilla lager av färg för ull och silke tog slut. Sen fick det vara nog. Tänkte jag. Men så tog den turkosa färgen slut och den behövs för att blanda till fina gröna nyanser. Och sen var det violetta pulvret slut och violett är ju användbart både på egen hand och till att blanda med andra färger. Och då behövs det mer rött och mer blått och…

Det slutade med att jag köpte 6 x 25 gram färg. Det låter kanske inte så mycket, men pulvret i de här små burkarna räcker sammanlagt till minst 15 kilo garn. Så nu fortsätter jag ett tag till, både att färga garn till broderi och vävning och att färga mina vävda vita halsdukar och sjalar.

Blått

blått

Ännu en eftermiddag har jag stått vid spisen och färgat garn. Den här gången fylldes lagret med broderigarner på med blå nyanser. Garn finns HÄR, i butiken, för den som är sugen på att brodera.

På tork

Garn på tork

Igår färgade jag ännu en omgång broderigarn. Den här gången var utgångspunkten turkos och sedan fick färgen dra iväg mot det gröna och mot det blå hållet.

Det är så härligt att det är vår! Garnet kan hänga på tork ute på verandan och jag slipper ha det inomhus i köket. Nu återstår jobbet att dela upp härvorna till flätor i lagom längd och lagom mängd för broderi. Sedan hamnar garnet HÄR i butiken.

Bra grejer

färggryta

Nu färgar jag broderigarner igen. Bra redskap underlättar arbetet.

Jag skaffade nya grytor för ett tag sedan och fick lite problem till att börja med. Grytorna uppför sig helt annorlunda än den gamla emaljerade gryta, som jag använt både till växtfärgning och syrafärgning ända sedan 1970-talet. Emaljen är skadad och jag köpte två rostfria grytor som ersättning. Värmen stiger mycket snabbare i de nya och plattan kan stå på lägre temperatur under färgningen. I början kom vattnet i kokning i ett kör och det är ju inte meningen. Det tog ett tag, men nu har jag lärt mig hur de nya grytorna fungerar och jag är nöjd.

Nu står båda grytorna på spisen och jag börjar med  lite olika blandningar av gult i båda. Sedan fortsätter jag med att blanda gult med blått i den ena grytan och gult med rött i den andra grytan. Fem färgningar i varje gryta blir det och lagret av broderigarner fylls på med några olika nyanser av gult, orange och grönt.

En riktigt bra termometer har jag också till färgningen.

Och så är glad för min alldeles fantastiska analoga våg. Med den kan jag väga delar av gram när jag väger upp färgpulver. Även om jag inte strikt följer ett recept så vill jag ändå ha lite kontroll på hur mycket färg jag blandar i färgbadet.

våg

Energikick

Häromkvällen hade jag en workshop i Örebro, en medlemsaktivitet för Örebro läns slöjdförening. Det handlade om att trycka och måla på tyg med textilfärg och använda enkla metoder som inte kräver någon avancerad utrustning. Tyget kan sedan till exempel bli en fin utgångspunkt för broderi, men tid för stygn fanns inte den här kvällen.

Det var så spännande att se allt som hände! Jag fick en riktig energikick och jag hoppas att deltagarna också gick hem med nya idéer till sitt eget skapande.

Löss från Mexico

koschenill 1

Det här små kornen, storlek ca  2 mm, består av torkade, dräktiga honor av en speciell art av sköldlöss. Lössen lever på kaktusar och odlas på grund av att de innehåller det röda färgämnet koschenill. Koschenill ger röd färg till livsmedel, kosmetika och textilier. Jag ska förstås använda lössen till att färga garn.

Just de här koschenillsköldlössen kommer från Mexico och jag har fått dem från en kvinna som då och då besöker odlingen.

Läs mer HÄR och HÄR.

Gult

1 gr färg

Nu färgar jag gult, fem olika nyanser blir det. På min eminenta våg har jag vägt upp färg till första färgbadet, ett gram färgpulver till ett hekto garn. Förra veckan stod grytorna på spisen ett par eftermiddagar och då blev det åtta blå kulörer, fyra röda och fyra mittemellan rött och blått. Efter de gula färgbaden återstår en eftermiddag/kväll med gröna färger. Garnet är avsett till yllebroderi och ska flätas till dockor. Totalt, med det som redan finns i lager, kommer jag att ha broderigarn i ungefär 50 olika färger.

Garnet tar jag med till Fårfesten i Kil i Värmland den 4 – 6 mars, titta HÄR. Den som vill brodera, men inte har möjlighet att åka till Kil, kan beställa garn HÄR i min butik. Där finns lite mer information om garnet och färgningen också.

gult färgbad

Shibori och tenugui

T Robefelt

Häromkvällen var jag på kurs hos Slöjd  Stockholm (hemslöjdskonsulenterna) på Stockholms läns museum i Sickla. Rubriken för kvällen var ”Tenugui. Från trasa till samlarobjekt. En kväll om shibori och tenugui med Tomas Robefelt”. Shibori är jag bekant med sedan tidigare, men tenugui var nytt för mig.

Tomas visade och berättade engagerat om egna och andras arbeten i shibori och introducerade begreppet tenugui för oss. Tenugui är en traditionell japansk handduk eller trasa i bomullstyg med måtten 35 x 90 cm, som också kan användas som halsduk, som presentomslag eller som företagsreklam. Läs mer HÄR.

Vi fick varsin tenugui i vitt bomullstyg, metervara specialbeställd från Japan, som skulle reserveras och färgas. Tomas gick igenom olika shiboritekniker och visade en mängd teknikprover. (HÄR är förresten hans hemsida.)

T Robefelts prover

Sedan var det ”bara” för oss att bestämma vad vi ville göra och sätta igång att knyta och reservera.

Shibori c

Shibori b

Shibori a

Och så ner i färgbaden, som Tomas blandade till med kypfärger.

Färgning shibori

Här är några få resultat. Jag hann inte se allt spännande som vecklades ut, gick lite tidigare för att hinna med kvällens sista tåg hemåt. Men oj, vad sugen jag blev på att fortsätta!

shibori d

shibori f

shibori e

Famnen full av färg

färgat november 2015

I början av veckan ägnade jag ett par dagar till att färga ullgarn till broderi. Nu ska härvorna klippas till trådar i lagom längd att sy med och sedan ska trådarna flätas till dockor. Garnet är redgarn 20/2 och jag färgar med syrafärg från Färgkraft. Har du lust att sätta igång med ett eget broderi så finns garnet HÄR!

Jag går på kurs

Kurs Eskilstuna 1

Den här veckan går jag på kurs på Eskilstuna Folkhögskola. Vax, papper och roliga stygn heter kursen och AnnMargret Johansson Pettersson guidar oss kunnigt på nya vägar. Vi har limmat, vaxat, broderat för hand, sytt fria stygn på maskin, veckat, skrynklat, tryckt mönster. Nu är det bara två dagar kvar på en mycket rolig vecka och jag hoppas att jag hinner sy ihop alla mina lösa tyg- och pappersbitar med mina ännu lösare tanketrådar till någon sorts helhet.

Här är fragment från mina och kurskamraters pågående arbeten.

Kurs Eskilstuna 5

Kurs Eskilstuna 3

Kurs Eskilstuna 2

Kurs Eskilstuna 6

Kurs Eskilstuna 4

Nyfärgat

gult o rött

Färggrytan stod på spisen från morgon till kväll. För att spara energi, kemikalier, vatten och tid använde jag samma bad hela dagen, med påfyllning av färgpulver och en aning tillsatser emellanåt. Redgarn 20/2, ett ullgarn, fick kulörer i en serie från gult över orange till rött. Jag utgår från ett grundrecept, men blandar färgpulver lite på gehör. Exakt de här infärgningarna kan jag inte upprepa.

Garnet är avsett till broderi. Härvorna ska klippas upp i lagom längder och garnet ska flätas till dockor. När det är gjort kommer de att finnas till försäljning här på bloggen. Och så ska jag förstås använda en del av garnet till egna broderier.

En helg i Hölö

Hölö 5

I helgen har jag varit vid Kulturcentrum Hölö Kyrkskola,  strax söder om Södertälje, och haft kurs i tygtryck och broderi. Som varje gång när jag har kurs så lär jag mig nya saker när kursdeltagarna använder mina instruktioner på sätt som jag inte har tänkt på.  Och när de dessutom frikostigt delar med sig av egna kunskaper och textila erfarenheter, då åker jag hem igen fylld av energi.

Hölö 6

Hölö 3

Hölö 2

Äggskalsfärg

Fjugesta 6

Äggskalsfärgat – då går tankarna till något vitaktigt. Men i gårdsbutiken i Granhammar såg äggen ut så här. Beige toner, mintgrönt och rödbrunt. Det är bara snön utanför fönstret som är vit.

Fjugesta 8

En heldag med färg och garn

Fjugesta 1

I snöyra åkte jag på utflykt i lördags, till Fjugesta utanför Örebro. Örebrovävarna, en del av Riksföreningen för Handvävning, hade engagerat Margrét Kållberg och Olivia Bonnevier från Färgkraft. De berättade om företaget, om sitt sortiment av textilfärger och om de hantverksmässigt färgade garnerna.  Margrét pratade om olika färgningsmetoder och visade en rad inspirerande exempel på hur man kan leka och experimentera med färg och textil. På bilden mannekängar Olivia i en av många stickmodeller som är framtagna speciellt till Färgkrafts egna garner.

För cirka 30 år sedan gick jag en kurs för Margrét på Sätergläntan och lärde mig färga animaliska fibrer på ett strukturerat sätt. Många kilo ull- och silkegarn har jag färgat sedan dess och alldeles strax ska ännu en gryta på spisen.

Jag räknade till drygt 40 kvinnor som trots besvärligt vinterväglag hade begett sig till Fjugesta Vävstuga för att lära mer om färgning. Vi hann se oss omkring ordentligt i vävstugan också. Det är en mycket livaktig förening med vävar på gång i ca 30 stora rejäla vävstolar och dessutom i ett 10-tal mindre.

Fjugesta 2

Extra noga tittade jag på ett par 8-skaftsdrällar, en östgötadräll och en som kallas närkedräll, båda med bomullsgarn i varpen och ullgarn som inslag.

Fjugesta 4

Fjugesta 3Det var kul att se att närkedrällen! En gång i tiden vävde jag en massa meter av den på beställning till Örebro läns Hemslöjds butik. Och i Örebro Läns Slöjdförenings samlingar finns gamla vävprover, med ullinslaget i en lite dovare färgskala om jag minns rätt.

Det blev en tur till Granhammar också, strax utanför Fjugesta. Där finns gårdsmejeri Ostbiten, där man köpa småskaligt tillverkad ost, och Garnladan fylld med färgsprakande garner i ljuvliga kvalitéer. Fika kan man göra också, men det får bli en annan gång, kanske i samband med ett stickcafé.

En fullspäckad dag i trevligt sällskap!

Fjugesta 5

 

Tygtryck och broderi – kurs i Hölö

textilfärg
Snart är det dags igen för en broderikurs i Hölö, ett par mil söder om Södertälje. Förra våren var jag där och hade kurs i yllebroderi, men nu blir det ett annat upplägg, ungefär som kursen i Nyköping i somras, titta HÄR.

Vi använder textilfärg och förvandlar ett tomt, vitt tyg till ett intressant underlag för broderi. Vi provar olika sätt att trycka och måla, enkla metoder som inte kräver någon avancerad utrustning. Sedan används tyget tillsammans med nål och tråd och stygnen får forma en berättelse. Kursen passar alla, vana eller ovana brodöser/brodörer, som vill ha påfyllning med  idéer att jobba vidare med på egen hand.

Tid: 28 – 29 mars 2015

Plats: Kulturcentrum Hölö Kyrkskola,  ca 25 km söder om Södertälje

Kostnad: 1.200 kr (inkl moms)
I priset ingår textilfärger och övrig utrustning för tryck, material till ett par broderiövningar och diverse broderigarner.

Anmälan: Senast 15 mars till textilainslag(snabel-a)tele2.se, byt ut (snabel-a) mot @. Uppge namn, adress, telefonnummer.

Ta med: Ca 2 m vitt tyg, bomull eller linne. Gamla dukar, handdukar, servetter från andrahandsaffären går bra. Om du har nytt tyg, tvätta och stryk! Sax, sy- och knappnålar, broderigarner. Kanske fingerborg och sybåge. Oömma kläder! Anteckningsmaterial. Matsäck.

Det finns ett café som är öppet kl 12 – 16.

Kursen arrangeras i samarbete med ABF och Sörmlandskustens Konst- och hantverksförening

Sjalar i vävstolen igen

orange

Cirka 20 gissade jag på. Men när jag bläddrade i mina vävpärmar kunde jag konstatera att det här är 38:e gången som jag  kombinerar garner till en sjalväv i varptaqueté. Två sjalar per uppsättning innebär 76 unika sjalar!

Det är så himla roligt att plocka med färgerna och försöka få ihop något snyggt! Men hur blev det den här gången? Är det röda alltför rött och det lila alltför lila i den tredje kombinationen från vänster? Kanske, men när sjalen viras runt halsen blandas färgerna lite huller om buller. Det blir nog bra.

Klicka på kategori ”Sjalar varptaqueté” till höger och se några tidigare varianter.

De allra flesta sjalarna är sålda, men jag har ett litet lager som jag tar med till Vinterspår på Frövifors Pappersbruksmuseum 7 – 8 februari 2015 och till Fårfesten i Kil 27 februari – 1 mars.

Skåprensning

lila garner 2

Hur blir det här? Jag samlade alla restgarner i lila toner från tidigare sjalvävar, från nästan blått till nästan rosa, och la till lite grönt. Jag vägde garnerna, tänkte lite fram och tillbaka och tog sedan  bort det gröna. I vanliga fall är jag ganska rationell och har samma trådantal i varpränderna i sjalarna, men nu får ränderna bli just så breda som garnet räcker till. Svart garn får hålla ihop det hela.

Nu har jag varpat. Det fanns ingen färdig varpordning. Jag varpade tills nystanet tog slut och så här ser anteckningarna ut.

lila varpordning

För att lättare kunna ha koll på vad jag egentligen gjorde lät jag en tråd avgränsa varje färgbyte.

lila på varpan

Jag är mycket nyfiken på hur sjalarna kommer att se ut. Det är ungefär som när kyl och skafferi börjar bli tomma och ingen har lust att sätta sig i bilen och köra några mil för att handla. Lunchen blir ett hopkok av det som råkar finnas hemma. Ibland blir det alldeles utsökt och ibland ”intressant”.

Måla, trycka och brodera

tob 3

I helgen var jag i Nyköping och hade kurs i tygtryck och broderi. Trots den klibbiga värmen gav sig deltagarna energiskt in i de uppgifter de fick. Med hjälp av textilfärg och diverse redskap som roller, penslar, borstar, cellplast, maskeringstejp, gardinkrokar, tidningspapper, OH-plast, tops, fingrar och en massa annat förvandlades vita tyger till intressanta underlag för broderi.

Att trycka och måla går fort, att brodera tar längre tid. I den tröttande hettan blev det ändå många stygn sydda, en del kända stygn med vedertagna namn, andra dittills okända och påhittade för att fylla ett uppkommet behov. Så många färdiga broderier blir det inte att ta med hem efter några få timmar med nål och tråd, men varsin hög med unika tygbitar hade alla och förhoppningsvis lite påfyllning med nya idéer.

Det bästa både med att ha kurs och gå på kurs är, tycker jag, att upptäcka hur andra hittar på saker som jag aldrig skulle komma på hemma med min egen begränsade hjärna som enda sällskap.

tob 4

tob 2

Tygtryck och broderi, kurs i Nyköping

textilfärg

Kom med på ett textilt äventyr! Det finns några platser kvar på kursen i tygtryck och broderi som jag ska ha i Nyköping 2 -3 augusti 2014.

Med enkla metoder, som inte kräver någon avancerad utrustning och som man kan jobba vidare med hemma på egen hand, provar vi olika sätt att trycka och måla på tyg med textilfärg. Sedan får stygnen ta oss med på äventyr när vi använder tyget tillsammans med nål och tråd och formar en berättelse. Kursen passar både för den som har broderat tidigare och för den som är nybörjare.  Arrangör är hemslöjdskonsulenterna i Sörmland (Sörmlands Museum), läs mer HÄR.

Shopping med bultande hjärta

Ikat 3

Fast det är 15 år sedan känner jag fortfarande hur jag stod häpen, med uppspärrade ögon, öppen mun och bultande hjärta, och stirrade på tygstycket i shopen på konsthantverksmuseet i Delhi. Liknande tyger med typiska mönster från delstaten Orissa hade jag sett på bild i böcker och i verkliga livet ett par gånger när textilforskaren och författaren Gösta Sandberg visat delar av sin samling. Men här fanns det alltså ett bomullstyg på riktigt och till salu, mönstrat med varp-, inslags- och dubbelikat och dessutom mönsterbårder med flotterande varptrådar. Ett mästerverk där varp och inslag har färgats var för sig med många omknytningar i många färgbadbad. Sedan har tyget vävts för hand. På baksidan kan man se hur inslaget i partierna med mönster i svart, rött och vitt  har justerats för att mönstret ska hamna rätt.

Ikat 5

Nästa gång var jag ju förberedd, men glädjen blev ändå stor när jag hittade en sari i samma teknik i en hantverksbutik i Delhi. Sarityget är mycket tunnare med 32 trådar/cm i varp och inslag. Färgningen är noggrannare utförd, det finns inga öglor på baksidan. Tyget är 122 cm brett och ca 510 cm långt. Inte heller här fanns det någon tvekan om huruvida jag skulle köpa eller inte, sarin blev min. Priset var chockerande, knappt 400 kronor.

Ikat 6

Litteratur:
Ikat gränslösa mönster, Gösta Sandberg och Lena Nessle
The sari, styles, patterns, history, technics,  Linda Lynton
Indian ikat textiles, Rosemary Crill

Ikat 7

 

Klart för varpning

Sjalar 5

Nu är det dags att varpa nästa sjalväv. Det gröna garnet som jag färgade igår har torkat och nystats. Eftersom ett hekto räcker till tre ränder i varpen, gör jag tre nystan av varje härva. Och så sitter jag på golvet med en massa nystan och plockar hit och dit, ändrar mig, byter plats på nystanen, provar med andra färger. Till slut bestämmer jag mig och här är skissen. Det blir nog bra.

Nästa väv är på planeringsstadiet. Det är bara att bestämma vilka färger jag behöver komplettera med. Helt säkert blir det ett mörkgrönt färgbad. Kanske tar jag bort det blå garnet och piggar upp det hela med lite turkos istället. Ska det rödlila ersättas med blålila? Eller det kanske inte ska vara något lila överhuvudtaget? Jag vet i alla fall att totalintrycket ska vara grönt. Det blir roligt att se hur det slutar!

Sjalar 6

Färggrytan står på spisen

Sjalar 3

Idag står färggrytan på spisen. Jag blandar till olika gröna nyanser. Bullformar är perfekta att väga upp färgpulvret i. Två olika gula och en blå färg blandas för att ge grön färg till ullgarn.

Här är resultat från en färgning. Garnet längts till vänster är Brage. Härvan ska klippas upp och flätas till dockor avsett till yllebroderi. I mitten redgarn, som ska användas som inslag i en sjalväv. Det blir garn över och det får också bli broderigarn. Till höger ullgarn 12/2 som ska bli varp i sjalarna. Fler gröna nyanser är på gång.

sjalar 4

Mer shibori hos Almgrens

M Axelsson 1

Hos Almgrens Sidenväveri i Stockholm kan man se shibori igen, andra delen av en utställning av medlemmar i Svenska Shiborisällskapet.  HÄR  finns ett smakprov från förra utställningsdelen.

Jag får energi och blir glad av den här omväxlande utställningen! De elva konstnärerna visar stor variation i hur de uttrycker sig i och använder sig av tekniken. Speciellt faller jag för Marita Axelssons små prover i siden (överst) , Elsa Chartins tyglängder där hon kombinerar shibori, etsning  och screentryck, Ingela Friedners färgsprakande sammet och Eva Lagnerts ”knyten”.

Utställningen pågår t o m 2014-02-28.

E Chartin

I Friedner

E Lagnert

Ingen kurs

shiboribok

Jag hade verkligen sett fram emot att gå kursen i shibori på HV Skola det här läsåret. Kursen går på distans med träffar ungefär en helg i månaden. Jag anmälde mig och hade turen att få plats. Tyvärr visade det sig att kommunikationerna med Stockholm inte är de bästa på veckosluten. Det skulle kosta alldeles för mycket att delta, både i tid och pengar, så jag kände mig tvingad att avstå platsen till någon annan. Kursen återkommer på HV nästa läsår, titta HÄR.

Jag får i alla fall följa med lite grann på färgningsövningarna. På sina bloggar berättar Maria och Lillemor om vad de har för sig på kursen. Men det är givetvis inte alls samma sak att läsa om andras erfarenheter som att göra själv.

Mandy Southans bok Shibori Design & Techniques köpte jag sedan Lillemor tipsat om den på sin blogg. Där finns beskrivningar på många sätt att skapa mönster när man färgar. En del av teknikerna tänker jag prova framåt sommaren när det är dags för växtfärgning igen.

Crossover

DSCF8907

Hos Almgrens Sidenväveri i Stockholm pågår t o m 2013-12-20 en utställning med shibori av medlemmar i Svenska Shiborisällskapet. (Shibori är ett japanskt samlingsnamn för olika tekniker, där mönster bildas genom att man reserverar, döljer, områden på en textil innan man färgar, så att de förblir ofärgade, läs t ex HÄR).

Framförallt fastnade jag för Eva Davidssons crossover-variant av en folkdräkt, japanska färgningstekniker kombinerade med en traditionell svensk folkdräkt. (Visst är det en dräkt från Rättvik som varit förebild?) Det är så skickligt gjort och så vansinnigt snyggt!

DSCF8894

Men det här inte helt nytt! Långt tillbaka i tiden  använde männen i en del socknar i Dalarna, bl a Rättvik, smala halsdukar, ”rosylle”,  med en enkel typ av shiborimönster, eller ”knytbatik” skulle vi kanske säga.  Bilden har jag lånat HÄR från Skansens klädkammare. Där finns en beskrivning på rosylle-halsduken för den som vill väva och färga själv.

art_rosylle_et

Växtfärgning i Skottland – papper

Book 7

Min andra kurs för India Flint hos Big Cat Textiles i Newburgh i Skottland hette Windfall Book och handlade om att växtfärga papper och göra böcker. India ledde oss steg för steg utan att avslöja fortsättningen.

Vi började med att sy fast tygbitar på ett stort ark akvarellpapper. Pappret veks på ett speciellt sätt. Växtdelar från omgivningarna, lökskal, järnskrot, begagnade tepåsar mm stoppades ner i fickorna som bildats. Bunten bands om hårt och lades i färgbadet. Efter någon timme togs paketen upp igen. Spännande var det att se de oförutsägbara och slumpmässiga mönster som bildats.

När pappret torkat  var det dags att klippa och sedan vika igen – och vips, så hade man en bok! En bok fylld med ”här och nu”. Ytterligare blad syddes in i boken av papper som färgats i andra bad. Så många möjligheter till fortsatta lekar och experiment!

Book 1

Book 3

Book 4

Book 5

Book 6

Book 8

Book 9

Book 11

Växtfärgning i Skottland – tyg

cloth 1

Vissnande, färgrika blad från den närliggande parken fick ge färg och mönster åt tyger på India Flints kurs Windfall Cloth förra veckan. Vi kompletterade med rostigt skrot, lite köksavfall (lökskal och använda tepåsar) och eucalyptusblad plockade på Edinburghs trottoarer.

Tyger med inlindade växter bands till paket med pinnar och stenar som stöd och fick sedan koka några timmar i vatten med mer växter. Inga betmedel användes, inte ens alun. Det behövs inte enligt India, i alla fall inte till animaliska fibrer. Lite järn i vatten användes som efterbad om man ville ha en dunklare färg, men inte uppvärmt som jag är van vid, utan kallt.

Det var som julafton varje gång paketen fiskades upp ur färgbaden! Paketen var fyllda med överraskningar och i de flesta fall med färgningsresultat som överträffade förväntningarna.

cloth 2

Cloth 3

Cloth 4

Cloth 5

Cloth 6

Cloth 7

Cloth 8

Cloth 9

Cloth 10

cloth 12

cloth 13

Mer från Konstfack

Eleonor Frankenberg

Det pågick ytterligare en textilutställning på Konstfack när jag var där igår. Tolv studenter på Textil visade sina projekt med tygtryck, mitt i processen. Det var intressant att se hur de befann sig i olika stadier och hade olika inriktning. Någon hade experimenterat med serier av färgblandningar, andra provade sig fram med former eller var mer inriktade på produktutveckling.

Översta bilden visar tryck av Eleonor Falkenberg.

Lisa Nilsson

Lisa Nilsson har tryckt tygerna ovan. Victoria Cleverby visade sin projektpärm med inspirationsbilder och egna tryck.

Victoria Cleverby

Shibori på Konstfack

Lleyun Wang

Skynda sig måste man göra om man vill se utställningen Shibori to dye for på Konstfack. Utställningen pågår bara i 10 dagar och sista chansen att se den är på söndag 2013-03-29. Jag var där igår och blev glad och imponerad.

Shibori är ett japanskt uttryck för olika sätt att bilda mönster genom reservage när man färgar textilier. Läs mer HÄRHÄR och HÄR visar jag ett par enkla exempel på hur man kan göra.

Gemensamt för utställarna är att de gick en veckokurs i shibori på Konstfack förra sommaren med Eva Lagnert som lärare. Var och en har sedan arbetat vidare och använt shiborins möjligheter och uttryck på sitt eget sätt. Överst ett verk av Leyun Wang.

Re rag rug

Katarina Brieditis har använt tekniken i projektet Re Rag Rug, som hon driver tillsammans med Katarina Evans. Det var roligt att se den stora mattan av begagnade ylletröjor i verkligheten. Man har kunnat följa mattans tillkomst HÄR på projektets blogg.

Barbara Berther 2

Barbara Berther har färgat in band som sedan har flätats ihop.

Eva Marmbrandt

Eva Marbrandts tredimensionella verk består av hopsydda rundlar i polyesterväv med bara en smal rand av färg i kanten.

Övriga utställare är Elsa Chartin, Christel Kurén, Birgitta Lagerqvist, Eva Lagnert, Eva Lamby, Kerstin Petersson, Eva Rosengren, Åsa Wallenström och Karin Welin.

Nytt från vävstolen

Rutiga sjalar i blå-grön färgskala vävde jag i veckan som gick. Varpen består av ullgarn i grovlek 6/1 och 12/2. En del av garnet har jag färgat med syrafärger. Inslaget är tunt, ullgarn 28/2. Vävtekniken kan nog kallas varptaqueté och vävs med fyra skaft och fyra trampor, men jag knyter upp fem trampor för att få en bekvämare trampordning. Jag sätter upp en kort varp som räcker till två sjalar, som trampas olika. Det innebär att varje sjal är unik. Roligt och snabbt att väva! De här två sjalarna finns hos Konsthantverkarna i Örebro om några dagar.

Imorgon ska jag varpa ännu en sjalvarp, nu i röd färgskala, från orange till lila. Det är så roligt att plocka med garnerna, ställa färger mot varandra och försöka hitta de bästa kombinationerna!

Japanska tyger

Häromveckan råkade jag stiga över tröskeln hos Himiko Oriental Gallery på Österlånggatan i Stockholm. Där tappade jag nästan andan när jag fick se de tygbitar som fanns till försäljning. Jag valde noggrant ut två bitar, som nu finns i min lilla samling. Tygerna är delar av japanska arbetskläder från början av 1900-talet. Garnerna av bomull är färgade med indigo. Tygerna är handvävda med en vävbredd på ca 34 cm.

Det ena tyget är mönstrat i dubbelikat, eller kasuri som det heter på japanska. Det är en komplicerad och raffinerad metod att mönstra ett tyg. Man gör omknytningar, reservage, på varp- och inslagstrådarna på ett noggrant planerat sätt innan man färgar dem. De reserverade partierna förblir ofärgade och bildar sedan mönster när man väver.

Det rutiga tyget, slitet och lagat, är min favorit. Kalla mig gärna nörd, men jag blir alldeles varm inombords av den här tygbiten!

Extrahering av älggräs

Idag har jag provat ett för mig nytt sätt att få ut färg ur en växt. Med inspiration från India Flints bok Eco Colour har jag ”extraherat” färg ur blad av älggräs. Enligt vårt traditionella sätt att växtfärga, så kokar man ur växterna i mycket vatten. Nu tog jag istället så lite vatten att det knappt täckte de strimlade bladen. Vattnet fick koka upp och sjuda i ca 30 minuter. Sen drog jag av värmen och vätskan fick svalna lite innan jag hällde av det koncentrerade färgbadet i en glasburk. Ett par gånger upprepades proceduren.

Resultatet blev två burkar med färgbad. I den ena burken la jag en sidensjal betad med 10 % alun. I den andra stoppade jag ner en sjal färgad med rost, men som såg ganska tråkig ut.

Burkarna värmde jag i vattenbad i en gryta. Omedelbart ändrade den rostfärgade sjalen färg till svartlila och jag tog upp den igen. Badet, som nu innehåller lite järn från rosten,  använder jag en gång till, nu till en alunbetad sjal. De två burkarna får stå ett par dagar.

Rostfärgad sjal före och efter älggräsbad:

Det jäser i burken!

Två växtfärgningsburkar har fått komma ut i solen.

I burken till vänster finns en sidensjal, betat med 10 % alun. På tyget la jag strimlade björklöv och knölade försiktigt ner alltihop i burken.

Mer björklöv lades runt sjalen och sen hällde jag på varmt spad från en traditionell färgning med björklöv på spisen.

 

Nu, efter 3 dagar, börjar innehållet jäsa och pysa ut ur burken. Jag har öppnat och hällt ut lite vätska. Det luktar inte gott, men sjalen får nog ändå ligga kvar ytterligare några dagar.

I den högra burken finns en misslyckad färgning med granris. Jag snörpte ihop en sidensjal, betad med 10 % alun, och lät den ligga i ett granrisbad (titta HÄR) och efterbetade med järn. Men resultatet blev inte vad jag hade tänkt mig, tyget såg bara smutsigt ut. Så nu har jag fortsatt och lagt in lupinblad och skal från gul lök i den fuktiga sjalen och rullat ihop till en ”korv”. En vecka har sjalen legat i burken, den får ligga kvar ett tag till. Resultatet kanske blir att den ser ännu värre ut!

Sommarläsning

Två böcker låg i brevlådan häromdagen. Än så länge har jag bara bläddrat lite i dem, men när jag är klar med Jan Guillous Brobyggarna står de här två på tur.

Lotta Kühlhorn skapar mönster till tyger, kaffeserviser, bokomslag mm. I boken Rapport! En bok om att göra mönster berättar hon om varifrån hon får impulserna och om sin arbetsprocess. Boken ser riktigt inspirerande ut! Även om man inte har tänkt göra rapporterade mönster, så kan man säkert hitta idéer till hur man kan gå vidare i sitt eget skapande. Här är en av författarens skisser till bokens omslag:

Romanen Mercurium av Ann Rosman bygger på en verklig historia. Författaren har utgått från ett broderi, som numera finns på Nordiska Museet. År 1810 halshöggs Metta Charlotta Fock Ridderbielke, dömd för mord på sin man och sina två barn. Några år innan avrättningen skrev hon en nådeansökan, utan varken papper eller penna. Tyg, nål och tråd hade hon emellertid tillgång till och hon broderade den långa texten med korsstygn. Det ska bli intressant att se hur Ann Rosman bygger en berättelse kring detta! Klicka HÄR och titta på broderiet.

Metta Charlotta Fock Ridderbielkes öde fick också igång broderilusten hos konstnären Nina Bondeson, en lust som tidigare effektivt dödats av en slöjdfröken. Detta berättar Nina om i skriften som kom i samband med Täcklebo Broderiakademis 15-årsjubileum 2008. Där finns också, bland mycket annat, en artikel om Metta Charlottas broderi. Det finns ett litet lager kvar av tidningen, som kostar 20 kr + frakt (enbart fraktkostnad för medlemmar i Broderiakademin). Den som är intresserad av att köpa skriften kan kontakta mig HÄR, så vidarebefordrar jag beställningen.

Sjal från Marocko

Apropå en artikel om stadkanter i senaste numret av Hemslöjd, nr 2 2012, så plockade jag fram en sjal som jag har köpt i Marocko.

Med vårt vanliga sätt att väva i vävstol bildas två stadkanter på väven, längs långsidorna där inslaget vänder runt de yttersta varptrådarna. Den här sjalen har tre stadkanter. Eller den tredje stadkanten kanske egentligen är en sorts uppläggningskant? Varpen vänder runt en typ av fläta i ett tjockare garn. Jag skulle gissa att sjalen är vävd i en ”vävstol” eller annan konstruktion med varptyngder.

Sjalen köpte jag i en liten bod i Tafraoute, en stad i Atlasbergen i södra Marocko. Materialet är entrådigt naturvitt ullgarn med några vävda ränder och inplockade figurer i bomullsgarn. Den fjärde sidan, utan stadkant, har drejad frans av varpen. Ett målat (eller tryckt?) motiv i henna pryder sjalen. Det inplockade mönstret av bomullsgarn har inte tagit färg av hennan. Hörnen har tofsar och är också färgade med henna. Sjalen är ca 70 cm i varpriktningen och 72 cm i inslagsriktningen. Trådtätheten varierar lite, men det är ca 7 trådar/cm  både i varp och i inslag.

I boken The Fabric of Moroccan Life (Indianapolis Museum of Art 2002, ISBN 0-936260-76-9) finns ett foto från ca 1950 på en snarlik, men enligt bildtexten lite större sjal. Bilden har jag scannat ur boken och den visar överkroppen på en kvinna bakifrån, som har sjalen liggande över huvudet.

sjal Marocko

Är det någon som vet mer om den här typen av sjalar och/eller något om hur den kan vara tillverkad?