Trasmattor i glesrips

glesrips ljus 5

Trasmattorna i glesrips, som jag visade när de var i vävstolen, är nerklippta. Nu återstår monteringen. Det blir varken fransar eller fåll, utan jag kantar med en tygremsa.

Mattan på översta bilden är ca 3 meter lång och den nedre mattan är ca 1,8 meter, bredd ca 65 centimeter. Jag är nöjd! Se mer om mattorna HÄR.

glesrips ljus 6

 

Gårdagens workshop

workshop 1

Överraskningar väntar när det är dags att öppna paketen som kommer upp ur växtfärgningsbaden. Det är alltid lika spännande! Oftast blir resultatet alldeles fantastiskt fint, men inte alltid det förväntade. Bilderna visar papper som färgades på gårdagens (2016-07-23) workshop på Frövifors Pappersbruksmuseum. (Titta HÄR.)

workshop 3

workshop 2

workshop 4

Fina små tygbitar

färgade tyger

Lite har jag hjälpt till, men till stor del är det slumpen som varit i farten när små bitar av bomullstyg fått färg av växter och järnskrot. Det går att koka gummisnoddar, kunde jag konstatera, och bitarna av slitna gamla lakan tog åt sig färg bra. Visst blir det fint!

Skolslöjd

Detta bildspel kräver JavaScript.

Förra veckan visade jag ett gammalt lagat örngott (titta HÄR) och fick en kommentar från en kvinna som sa att hon lärde sig lappa i skolan i 5:e och 6:e klass 1960 – 61. Jag kom att tänka på en gammal arbetsbok från skolslöjden (för övrigt nästan det enda jag har sparat sedan jag var barn) och letade fram häftet. Det står inte vilken klass eller vilket år den är från, men jag skulle gissa på 5:an, eller kanske 6:an, och då vi hamnar någonstans kring 1965. Boken är tryckt 1957.

Vi sydde prover för hand och på maskin. Vi lärde oss olika stygn och olika sömmar och vi lärde oss att lappa. I häftet finns beskrivningar på isättning av hängare och knytband, klippning och skarvning av snedremsa, hur knapphål sys på olika sätt beroende på tvinningen på tråden mm.

Boken är förstås klädd med skyddspapper. Att gå till Hellströms Manufakturaffär och välja omslagspapper hörde till förberedelserna inför varje nytt skolår. Det här rutiga pappret, som jag valde för ca 50 år sedan, när jag var 12-13 år, det skulle jag kunna välja även idag. Och det får mig att fundera på när och hur en människas preferenser skapas när det gäller färg och form…

Mattvävning

glesrips ljus 2

Jag ville använda mina vita mattrasor tillsammans med garn ur förrådet och väva en ljus matta. Och jag ville prova något nytt, inte bara göra något som jag kunde sedan förut. Det fick bli glesrips. Tekniken har jag visserligen använt tidigare i många mattvävar (HÄR till exempel), men nu skulle det bli en mer traditionell och gammaldags glesrips.

Planeringen är roligast!  Jag plockade fram en hög med Vävmagasinet och en massa vävböcker ur bokhyllan. Sen låg jag på sängen i några timmar försedd med litteraturen, papper och penna. Jag bläddrade, letade efter mattor i glesrips, tittade på bilder, läste vävsedlar och försökte väga för- och nackdelar med det jag såg, som val av varpgarn, varptäthet, färgkombinationer och partiindelningar.

Sedan var det dags att fatta beslut. Det blev mattvarp 12/6 i fem färger i varpen och två trådar i rör i en 40-rörssked, dvs 8 trådar per centimeter. Till mellaningslag blev det dubbelspolat bomullsgarn 12/2. Trots att väven ”bara” är en tuskaft så känns möjligheterna oöverskådliga. Och det spelar ingen roll hur många skisser jag har gjort och hur mycket jag har försökt tänka ut, inte förrän i vävstolen går det att se vad som verkligen händer i mötet mellan varp och inslag.

Det blev en kort varp, mer som en provväv. Varpen räcker till två mattor, en på drygt 3 meter med en rapport på 45 cm, se bilderna, och sedan en kortare matta med en kortare rapport.

Skulle jag ha valt på annat sätt? Det syns först när vävningen är avslutad och mattorna ligger på golvet.

glesrips ljus 1

Färgar papper och lite tyg

växtfärgning 2

Jag färgar med växter och lite rostigt järnskrot och testar några papperssorter inför workshopen på Frövifors Pappersbruksmuseum nästa lördag 2016-07-23. Det fungerar bra, både med det handgjorda från museets handpappersverkstad och det köpta akvarellpappret, 200 gr. Jag fortsätter lite till!

Och så har jag förberett genom att beta remsor av ylletyg till deltagarna. Knappt 10 % alun har jag använt till betningen.

Workshopen på Frövifors, titta HÄR, är fulltecknad. Men det kommer ett nytt tillfälle 2016-09-17 vid Nynäs Slott utanför Nyköping. HÄR finns information.

betat ylletyg

 

Märkt och lappat

örngott 1

Jag fortsätter rota runt på vinden bland gamla textilier som är sparade för att bli mattrasor. Allt möjligt hittar jag, till exempel det här örngottet.

örngott 2

En gång i tiden märktes örngottet noggrant med bokstäverna RB i plattsöm. Vem RB är eller var vet jag inte och jag vet inte heller hur örngottet hamnat hos mig.

Efter många nätter, förhoppningsvis med god sömn och goda drömmar, gick det hål i tyget och var det dags att lappa örngottet. ”Handstilen” i lagningen skiljer sig markant från monogrammets. Kanske är det olika personer som hållit i nålen, eller kanske har åren gått och RB blivit gammal med sämre syn och stela fingrar.

Jag kan inte spara på allt, men örngottet behåller jag nog ändå ett tag till.

örngott 3

Två lakan med söm på mitten

lakan 1

Bland mina fådda, loppisfyndade och sparade textilier, avsedda till mattrasor, hittar jag två slitna gamla lakan med stora revor. Båda har en längsgående söm på mitten, men lakanen är skarvade av två helt olika anledningar.

Bomullslakanet på översta bilden är skarvat på grund av slitage. När lakanet började bli slitet på mitten klipptes det itu på längden. Stadkanterna syddes ihop och de nya, lite slitna långsidorna fållades. Lakanet kunde användas ett bra tag till. Sådana ”vända” lakan minns jag från min barndom.

Skarven på det andra lakanet har en helt annan förklaring. När jag tittar lite noggrannare så visar det sig nämligen att lakanet består av två smala hopsydda våder med stadkant i båda sidor. Tyget är med största sannolikhet handvävt. Bindningen är kypert med bomullsgarn i varpen och lingarn som inslag. Lingarnet ser ut att vara handspunnet. Det är en stor reva i tyget, men till största delen är det i ganska bra skick. Ska jag verkligen klippa det här fina tyget till mattrasor? Eller vad ska jag ha det till? Jag funderar ett tag till innan jag eventuellt strimlar tyget med saxen.

lakan 2 a

lakan 2 b

 

Mer från Siggebohyttan

Siggebohyttan 1

Siggebohyttans bergsmansgård utanför Lindesberg visar hur ett förmöget bergsmanshem såg ut runt år 1860. HÄR är ett tidigare blogginlägg från Siggebohyttan och HÄR finns information om öppettider, evenemang mm. Den spännande mangårdsbyggnaden innehåller  3 kök och 14 rum, bl a festsalen med väggmålningar.

I varje rum finns många intressanta detaljer att upptäcka, som den här fint dekorerade vävspännaren, …

Siggebohyttan 2

en trave vävskedar …

Siggebohyttan 3

och en bit slitet originaltyg, ser det ut som, på en elegant gammal säng, som fått nya delar av ohyvlat virke.

Siggebohyttan 4

 

Slarvtjäll i Siggebohyttan

Siggebohyttan 1

Ett gammalt slarvtjällstäcke –  vilken lycka att få syn på ett sånt! Täcket ligger i en säng på Siggebohyttans bergsmansgård utanför Lindesberg. Jag fick tillåtelse att granska täcket lite mer noggrant och med vita vantar kunde jag vända lite på det, ta några bilder och gotta mig en stund.

Bottenväven av trasor är vävd i två våder och hopsydd. Slarvorna är av alla de slag, lappade tyger, slitna tyger, virkade spetsar, trikåbitar och annat. Jag hade kunnat sitta där hela eftermiddagen och studerat tygrester, men vi skulle hinna fika också, tyckte mitt ressällskap.

Läs mer om Siggebohyttan HÄR.

Slarvtjäll 4

Slarvtjäll 2

Slarvtjäll 1

Slarvtjäll 3

Vävt och färgat

sjalar
Mjuka och sköna blev sjalarna som jag vävde i ull- och alpackagarn. Det blev fyra sjalar. Tre har jag färgat och en får vara vit.

Färgen kommer från Färgkraft och jag har använt 0,2 % färgpulver, dvs till varje sjal som väger 250 gram behövs det bara 0,5 gram färg. Den lila sjalen blev lite ojämnt färgad, trots att jag tyckte att jag var noggrann. Min 10-litersgryta var i minsta laget. 250 gram garn går bra, men samma mängd tyg behöver nog egentligen lite mer utrymme.

Läs mer om sjalväven HÄR.

Vardagsproblem

säkerhetsnål

Det störde mig att BH-banden gled fram på axeln när jag skulle vara lite finklädd i svart linnetopp. Nu sitter en  säkerhetsnål på insidan vid axelsömmen. BH-bandet träs genom nålen och syns inte. Jag tyckte jag var fiffig när jag kom på detta, men så här kanske alla gör?

Mer färg

färg

Jag tänkte att jag skulle hålla på och färga tills mitt lilla lager av färg för ull och silke tog slut. Sen fick det vara nog. Tänkte jag. Men så tog den turkosa färgen slut och den behövs för att blanda till fina gröna nyanser. Och sen var det violetta pulvret slut och violett är ju användbart både på egen hand och till att blanda med andra färger. Och då behövs det mer rött och mer blått och…

Det slutade med att jag köpte 6 x 25 gram färg. Det låter kanske inte så mycket, men pulvret i de här små burkarna räcker sammanlagt till minst 15 kilo garn. Så nu fortsätter jag ett tag till, både att färga garn till broderi och vävning och att färga mina vävda vita halsdukar och sjalar.

Sommarduken

B Hagnell-Lindén 1

Under några få dagar kring midsommar ligger sommarduken på köksbordet. Annars används bordet, förutom som matbord, till arbetsbord vid olika aktiviteter som försiggår i köket, t ex bakning, färgning av textilier och enklare reparationsarbeten av olika slag.

Duken köpte jag på hemslöjden i Örebro när jag jobbade där i mitten av 1980-talet. Birgitta Hagnell-Lindén har formgivit och duken vävdes i butikens vävateljé. ”Bara” en rutig duk kan man tycka. Men ögonen hittar oregelbundenheter i rutningen och söker sig fram på en liten upptäcktsfärd bland varp- och inslagstrådarna.

Glad midsommar!

Midsommar Malmköping

Glad midsommar önskar jag er alla med en detalj av midsommarstången i Malmköping, mina gamla hemtrakter. Bilden tog jag för ett par år sedan, på sensommaren, så grönskan ser lite vissen ut. Men idag reses stången på nytt, dekorerad med fräscha buketter av liljekonvaljeblad, vassgirlander, tygbitar, glittrande ägg och annan grannlåt.

År 2000 skapades en ny tradition och midsommarstången kläddes för första gången på nygammalt sätt i ett samarbete mellan Lille-Mor Boman, dåvarande hemslöjdskonsulent i Sörmland, och  Malmköpingortens Hembygdsförening. HÄR syns hela härligheten och HÄR visar Anita Hedlund i hembygdsföreningen hur hon gör liljekonvaljbuketterna som pryder stången.

Väver, tålmodig och envis

vita sjalar

Nu har jag kommit en bit med sjalväven som jag skrev om HÄR för några dagar sedan .

Det är inte kul att handskas med en varp full med knutar och skarvar. För att få färre trådar att fästa in i den färdiga väven försöker jag i möjligaste mån placera lagningarna mellan sjalarna. Mitt tålamod och min envishet sätts på prov. Och det går faktiskt ganska bra.

Varpen räcker till fyra sjalar. När väven är nerklippt, alla skarvar lagade och fransarna drejade, då ska sjalarna färgas. Men kanske får en sjal förbli vit.

Varp: Ullgarn 12/2, alpacka 10/3
Inslag: Ullgarn 12/2
Varptäthet: 7 tr/cm
Solvat rakt genomgående på 8 skaft, 4 trådar ullgarn, 4 trådar alpacka.
4 trampor, oliksidig kypert, 4 skaft med varpeffekt och 4 skaft med inslagseffekt.
Randig dräll kanske man kan säga.

Solvar, lugn och envis

vita trådar

Lugn och tålamod är vad som krävs av mig just nu. Och envis måste jag vara.

Ur mitt alltför stora garnlager plockade jag fram vita garner för att väva sjalar, ullgarn 12/2 och alpacka 10/3. Redan från början blev det krångel. När jag varpade gick alpackagarnet av i ett kör och det blev en massa knutar i varpen. Det tycks som om något litet djur har mumsat här och där. Jag hade kunnat ge upp, men det gjorde jag inte. Det kan nog, trots allt, bli riktigt bra till slut.

De två garnkvalitéerna ser helt olika ut när de ligger på härva. De skiljer sig åt i fiberlängd, fiberstruktur, vithet, glans, tvinning, tjocklek. Men när jag solvar är det nästan omöjligt att se någon skillnad. Jag får inspektera varje tråd för att kontrollera att den hamnar på rätt skaft.

Som sagt, lugn, tålamod och envishet. Fortsättning följer.

Hand och hjärna i samspel

möte 1

Visst går det ännu bättre att tänka när hjärnan får hjälp av en penna i handen! HÄR finns en intressant artikel om samspelet mellan hand och hjärna, Handen spelar huvudrollen i hjärnan, av professor emeritus mm Göran Lundborg, som har forskat kring ämnet.

Lisbet och Inga sitter i möte med en arbetsgrupp och med penna i handen tänker de extra bra tankar och kommer med extra fina idéer. Mötet handlar om en sysselsättning som är ett utmärkt exempel på lyckat samarbete mellan hand och hjärna, nämligen vävning.

Arbetsgruppen i föreningen Örebrovävarna planerar och samordnar en mängd vävaktiviteter här i Örebro län för att fira att Riksföreningen för Handvävnings fyller 25 år. HÄR finns programmet med utställningar, Trasmattans dag, utomhusvävning, stampning av vadmal, öppet hus i vävstugor mm. Den som är intresserad av hantverk, textil och vävning har mycket trevligt att se fram emot under sommaren och hösten 2016.

möte 2

 

En kudde till en utställning

Broderad bukett 5

För några veckor sedan började jag fundera på vad jag skulle göra till en samlingsutställning, titta HÄR. Det blev som jag tänkte, en kudde med applikationer och yllebroderi.

broderad bukett 6

Nu finns kudden hos Konsthantverkarna i Örebro, som firar 25 år genom att bjuda in nuvarande och före detta medlemmar och kommittenter till en jubileumsutställning. Utställningen pågår 11 juni – 6 juli 2016.

Om någon får lust att göra ett eget broderi, så finns ullgarnet HÄR.

KHV Vår sommar

 

Tillbaka till naturen nr 29, juni 2016

Tillbaka 29 e

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013. De låg på vinden, mer eller mindre bortglömda. Råttorna hade pinkat, ätit och byggt bon. Istället för att bränna upp mattorna la jag ut dem på en stig upp mot skogen för att se vad som skulle hända.

Nu har de legat i naturen i  2 ½ år. Varpen har klarat sig sämst och på själva stigen är det mest slamsor av inslaget kvar. De delar av mattorna som har hamnat lite vid sidan om stigen är lite bättre bevarade.

Se tidigare inlägg om mattorna genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.

Tillbaka 29 f

Tillbaka 29 b

Tillbaka 29 c

Tillbaka 29 d

En tredje väst

knappar

Jag stickade några varv då och då framför TV:n och nu är den plötsligt klar, min tredje väst i samma bekväma modell som den ljusgrå som jag visade HÄR. Efter den grå blev det en cerise och nu en grön. Modellen är så rolig att sticka och så skön att ha på sig. Den ganska mörka  och dova gröna kulören kändes bra i vintras när jag köpte garnet. Skulle jag köpa garn nu, när det nästan är sommar, hade det nog blivit en ljusare färg.

Nu fattas det bara fyra små knappar, som ska sys i. Men vilka knappar ska jag välja? Det blir nog de högra som är uppträdda på tråd. Knapparna har tidigare suttit i en avlagd skjorta, som klippts i remsor och nu har nytt liv i en trasmatta.

Bäckahäst, motställda fåglar och livsträd

Röllakan 1

Hos Lata Pigan, i samma korg som jag hittade den HÄR tygbiten, fann jag också en löpare vävd i rölakan. Jag har aldrig vävt rölakan, men kan ändå konstatera att väven är väldigt välgjord och prydlig.

Helt tydligt har väven kopplingar till åkdynor och till Skåne och den kan vara en ”kopia” eller bearbetning av en äldre åkdyna. I åttakantsramen finns bäckahästen och det finns motställda fåglar med livsträd, ett par hjortar, meanderslingor och blixtmönster – typiska mönsterformer för skånska rölakansvävar. Kanske är väven från början av 1900-talet, kanske är det en materialsats från hemslöjden, kanske är inslagsgarnet växtfärgat.

Väven är i relativt bra skick. Fransen är sliten, ett litet hål har jag upptäckt och färgerna har blekts en aning. Det är lingarn i varpen och inslaget består av ullgarn. Storleken är 46 x 118 cm, varptäthet 6 trådar/cm, inslagstäthet ca 15 inslag/cm med dubbelt garn.  (Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.)

Är det någon som känner igen min nyinköpta gamla väv och har något att berätta? I så fall blir jag glad.

Röllakan 3

Röllakan 2

Röllakan 5

Röllakan 4

I boken Textila kuber och blixtar av Viveka Hansen finns en bild på en liknande väv, en gammal åkdyna från Oxie härad.

Röllakan 7

En randig tygbit

Randigt tyg 1

I lördags åkte jag till Lata Pigan och tänkte att jag skulle köpa något fint retrotyg att sy en sommarklänning av. Det var mitt första besök och jag hade verkligen ingen aning om att jag skulle mötas av sådana mängder med tyger från 1960- och 1970-talen. Många tyger var fantastiskt fina, andra var fina och så fanns det en del som inte var riktigt lika fina. Det enorma utbudet gjorde mig handlingsförlamad och jag kunde inte välja.

Istället rotade jag runt i några lådor och korgar fyllda med all möjlig udda textil. Där fångade mitt öga en randig liten tygbit och nu är tyget mitt. Jag är så nöjd med mitt fynd!

Tyget är handvävt i inslagsrips och biten mäter ca 80 x 40 cm. Varpen består av brunt bomullsgarn, kanske grovlek 20/2 eller 24/2, två trådar tillsammans, 10 dubbla trådar/cm. Inslaget är ett tunt 2-trådigt lite blankt ullgarn och inslagstätheten varierar mellan ca 34 och 44 trådar/cm. Det finns några små hål i tyget, men jag är säker på att det kommer till användning ändå på ett eller annat sätt.

Kanske hör tyget till någon folk- eller bygdedräkt. Tacksam för upplysningar om någon känner igen tyget! (Klicka på bilderna, så blir de större, gå tillbaka med ”bakåtknappen.)

Lata Pigan finns i en lada utanför Enköping, titta HÄR.

Randigt tyg 2

 

Trettiofem tygbitar

likare 1a

Idag den 25 maj är det Geek Pride Day, alltså nördarnas egen dag. Ibland känner jag mig som en äkta nörd, ”en person med besatthet av ett visst ämne”, i mitt fall en besatthet av textil. Och det tycks finnas fler som jag…

För många år sedan köpte Margita Dahlström en säck med textilavfall från någon textilindustri i Västergötland. I säcken fanns allt möjligt användbart; tyger, trasor, garnrester, efsingar. Och så fanns det en samling tygprover från Almedahls väveri, storlek ungefär A4. Dem har Margita sparat i alla år, för, vem vet, en vacker dag kanske det dyker upp ett tillfälle då de behövs och är helt rätt.

Detta tillfälle infann sig nu, på utställningen Den blå tråden på Bryggeriet i Nora. De 35 tygbitarna är exponerade på en vägg och ger mig, textilnörden, energi och gör mig glad och upprymd.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tygproverna är likare, verkmästarens hjälpmedel för att kontrollera att tygerna som producerades höll måttet. De kan ses på Bryggeriet i Nora t o m 2016-06-11, se mer HÄR.

likare 9

 

Smakprov från Bryggeriet i Nora

Helena Bröms

Här är bara några få smakprov av allt spännande, intressant och inspirerande som de ca 25 utställarna visar just nu på Bryggeriet i Nora i textilutställningen Den blå tråden.  Gör en utflykt till Bryggeriet och se mycket mer! Sista utställningsdag är 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17. Läs mer  HÄR  och HÄR.

Överst Helena Bröms: ”It’s got to be some order around here!”

Lena Jerlström 2

Lena Jerlström 1

Lena Jerlström:  ”Bakhåll”

Ulrika Berge 2

Ulrika Berge: ”Vattenväxter”

Ulrika Berge 1

Ulrika Berge: ”Stjärnögon”, detalj

Margita Dahlström 1

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”

Margita Dahlström 2

Margita Dahlström: ”Pelarsalen – eller ett stycke svensk militärhistoria”, detalj

Johanna Wallin

Johanna Wallin: Stickad tröja, detalj

Erik Torstensson

Erik Torstensson: ”Garnpelare”, detalj. I bakgrunden ett av sju ”Isbjörnsspöken”

Lena Hellström

Lena Hellström: Indigofärgad shibori

Gun-Britt Croft-Griggs

Gun-Britt Croft-Griggs: Tröja i ull med lammullssnirklor

Mari-Anne Renholm

Ann-Marie Renholm: ”Imorgon ska jag flyga”

Jeanette Rapp

Jeanette Rapp: ”Vänner”

Till mig själv

handduk 6

För en gångs skull har jag vävt något som är avsett för mig själv. I vanliga fall väver jag till försäljning och de enstaka vävar som blir kvar här hemma är antingen sådana som har visat sig vara svårsålda eller som har något vävfel.

Handdukarna, som jag visat tidigare när de var i vävstolen, var mina egna ända från första tanken. HÄR finns information om vävteknik, material mm.

Jag varpade nio meter. Det räckte till fyra stora handdukar och två mindre. Jag vävde två olika färgvarianter. Inslaget i två av de stora handdukarna består av ljusblått lingarn 16 och blågrönt lingarn 4. I övriga handdukar är det ljusblå garnet utbytt mot ljusgrönt lingarn 16. De stora handdukarna hade måtten 68 x 158 cm före tvätt. Efter tvätt är de 64 x 135 cm. De drog ihop sig på längden och blev lite vågiga, precis som jag tänkt mig. Jag är nöjd!

handduk 5

Blått

blått

Ännu en eftermiddag har jag stått vid spisen och färgat garn. Den här gången fylldes lagret med broderigarner på med blå nyanser. Garn finns HÄR, i butiken, för den som är sugen på att brodera.

Broderi på gång?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det kom en inbjudan till en liten samlingsutställning i sommar. Varje deltagare får bidra med ett enda föremål. Det låter som ett lagom åtagande så jag tackar ”ja”.

Jag broderar nog en kudde till utställningen. För att komma igång har jag letat fram tre broderier som jag gjorde för mer än 10 år sedan när jag gick Bates & Blixts distanskurs i broderi. Uppgiften var att göra en skiss av en bukett fantasiblommor och sedan tolka skissen på tre olika sätt. Nu kanske jag återbrukar skissen och gör en fjärde variant, en kudde i yllebroderi och applikation.

Broderierna från kursen har måtten 20 x 20 cm. Min nya kudde blir 40 x 40 cm. Jag börjar med att klippa ett papper i kuddens mått. Med hjälp av pappersbitar som flyttas runt försöker jag sedan disponera ytan på ett bra sätt. Jag upptäcker att det finns en tydlig symmetri i bilden, trots att blommorna i vasen ger ett ganska rörigt intryck.

Jag får korrigera den första skissen en hel del. Både vasen och cirklarna ser ut att vara alldeles för stora. När jag känner mig nöjd ritar jag upp formerna, klipper ut vas och blommor i tyg och applicerar. Resten syr jag nog på fri hand.

Men så kommer de där vanliga tvivlen. Blir det här verkligen bra? Ska jag göra på något annat sätt? Är det detta jag ska använda min tid till? Jag kanske ska väva något istället? Men någonstans måste det börja. Processen är igång och jag vet inte var det slutar. Jag berättar mer när jag har kommit lite längre.

PS. HÄR är resultatet, 3 veckor senare.

broderad bukett 4

Matta från loppis

tvätta matta 1

En sliten och smutsig gammal trasmatta med diverse andra skavanker hittade jag på loppis för ett par tior. Den fick ett bad i en balja ute i solen och sedan körde jag den i sköljprogrammet i tvättmaskinen.

tvätta matta 2

Mattan torkar snabbt i solen.

IMG_9133

Mattan är vävd av en salig blandning av olika tyger och representerar återbruk av bästa slag. Den är solvad i spets. De breda partierna är vävda med fyra inslag blå trasor omväxlande med fyra inslag ljusare småmönstrade trasor. Med jämna mellanrum kommer en rosengångsbård i svart, gult och beige. Kanterna binder inte överallt och det sticker upp trasändar här och där. Men trots skavankerna är jag lite förälskad i mattan. Nu är den ren och fräsch och kommer att pryda sin plats på golvet i mitt kök.

IMG_9134

IMG_9136

Från museets dolda vrår

Glesrya Foto Malin Karlsson

Imorgon 2016-05-14 är det vernissage på textilutställningen Den blå tråden på Bryggeriet i Nora. Titta HÄR.

Jag är en av ca 25 utställare och deltar med tre ryor som jag vävde på uppdrag av länets hemslöjdskonsulent för bortåt 20 år sedan. Nu ägs ryorna av länshemslöjdskonsulenterna på Örebro läns museum och det känns riktigt roligt att de får komma ut ur museets dolda vrår och visa upp sig.

En av de tre ryorna är formgiven av Pasi Välimaa. En annan var med på en utställning på Nordiska museet för ett par år sedan, läs mer HÄR. De två ryorna ingick i Nock Ragg Rya, ett projekt som genomfördes av hemslöjdskonsulenter i fem län i samarbete med väverskor, spinnerskor och formgivare. Ryor från de fem länen visades i en vandringsutställning som turnerade runt om i landet under några år. Projektet resulterade också i boken ”Nock ragg rya – det glänser om ullen”, boken finns HÄR.

Bilden visar en detalj av den tredje ryan, som, vad jag vet, bara har visats någon enstaka gång tidigare. Det ska bli roligt att se den! Foto: Malin Karlsson, länshemslöjdskonsulent, Örebro läns museum.

Idag på Stenebyskolan

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag 2016-05-11 önskar jag att jag vore på Stenebyskolan. Det är nämligen dags för studenterna på Textil-Kläder-Formgivning på HDK Steneby att presentera sina kandidatarbeten. Examinationerna är öppna för allmänheten och den som vill kan komma och lyssna på presentationerna och efterföljande diskussioner med opponent och professor.

Speciellt nyfiken är jag på Matilda Ekdahls kandidatarbete. Matilda har arbetat med kaffefilter och efter att hon sett mitt kafferep (titta HÄR) i tidskriften Hemslöjd har vi haft lite mejlkontakt. Jag har fått låna bilder som Matilda har tagit under sitt projekt och jag skulle väldigt gärna se mer i verkligheten. Examensutställningen pågår 27 maj – 2 juni, men jag tror inte att jag har möjlighet att åka ner till Dalsland.

HÄR är en länk till Stenebyskolan.

Nytt i butiken – fynda fina broderigarner

lingarn 2
Jag går igenom mina förråd och hittar bortglömda skatter. Det fina, glansiga broderigarnet i lin nr 20/2 flyttar jag ut från skåpet och in i butiken på bloggen. Sex flätor i blandade färger kostar bara 50 kr inklusive porto. Färgerna är blått, grönt, korallrött och mörkgrått. Varje fläta består av 30 trådar à ca 70 cm. (Några få gula flätor finns också och en sådan skickar jag med på köpet till dem som är snabbast att beställa. Det gula garnet tog snabbt slut!)

Läs mer HÄR i butiken!

Hjärnsläpp

handduksband

12 x 4 = 36. Så tänkte jag och varpade 36 trådar istället för 48 när jag skulle brickväva band till handdukarna som jag har visat HÄR tidigare. Jag plockade fram 12 brickor, trädde varptrådarna i hålen och fick tre brickor över. Först slog det slint, 12 x 4 blev fortfarande 36 i min hjärna, men så upptäckte jag hur korkad jag varit. Bandet blev bra ändå, bara en aning smalare än planerat.

Den som vill veta mer om brickvävning kan titta HÄR.

Den blå tråden – textil på Bryggeriet i Nora

blåtråden_lu kopiera
Det här ska bli så spännande! Nästa vecka fylls hela Bryggeriet i Nora med textil. Tjugosex utställare, varav jag är en, visar textil av alla de slag: konst, konsthantverk, kläder, vävt, sytt, broderat, virkat, stickat, kviltat, tovat med mera.

Bryggeriet är en fantastisk byggnad, ett tidigare bryggeri, varsamt renoverat, där det visas utställningar sommartid. Se mer HÄR i ett tidigare blogginlägg. HÄR finns information om hantverkare, butiker, konstnärer, café, restaurang  och annat i Kvarteret Bryggeriet, det gamla industriområde där Bryggeriet finns.

Nästa lördag 2016-05-14 är det vernissage. Utställningen pågår t.o.m. lördag 2016-06-11, öppet tisdag – söndag kl 11 – 17.

Levantin med upphöjda ränder

handduk 1

I vävstolen är det handdukar på gång nu. Jag har ändrat mig både vad avser bindning och färger sedan jag visade garnerna HÄR i förra veckan. Varpen är fortfarande ljusgrönt lingarn 20/2 och jag använder det turkosgröna lite kraftigare garnet, lingarn 4, som inslag. Men när jag fick upp varpen och provade olika inslag, valde jag ett ljusare lingarn 16 än jag tänkt från början.

Bindningen är levantin med upphöjda ränder, i alla fall enligt Nina v Engeströms vokabulär i  Praktisk Väfbok tillegnad den Idoga Svenska Qvinnan från 1896. (HÄR har jag skrivit om boken i ett tidigare inlägg.) Det är inte så konstigt som det låter. Solvningen är rakt genomgående på fyra skaft och tramporna är åtta. Fyra av dem är uppknutna till kypert med varpeffekt och  fyra till kypert med inslagseffekt. Jag trampar 1 – 8. På ena sidan av väven blir det upphöjda ränder av lingarn 4, som på bilden, och på andra sidan blir det upphöjda ränder av dubbelspolat ljusblått lingarn 16.

Nu vill jag bara att varpen ska ta slut. Först när handdukarna är tvättade ser jag om jag har tänkt rätt när det gäller kombinationen av garn, täthet och vävteknik.

Varp: Ljusgrönt lingarn nr 20/2, sked 45/10, 2 tr i rör => 9 tr/cm.
Inslag: 4 inslag ljusblått lingarn 16, dubbelspolat. 4 inslag turkosgrönt lingarn 4.
Bredd i skeden är 70 cm.

handduk 2

 

Gammalmodig?

spolpapper

Ibland känner jag mig lite gammalmodig. Jag vet att det går att spola upp vävgarner på sugrör. Och jag vet att det finns spolar att köpa, både av plast och av papp, i olika modeller. Men jag envisas med att återanvända papper på det gammaldags sättet.

Är det någon som känner igen pappret? I början av 1980-talet jobbade jag på kontor, när datorerna började bli vanliga och skrivarna hade traktormatning. Fakturor och andra blanketter trycktes på tryckeri och kom i långa banor, limmade på ett underlagspapper med hål i kanten. Med hjälp av hålen matades pappret genom skrivaren. Jag upptäckte snabbt att de där matarpappren, som normalt skulle hamna i papperskorgen, var perfekta till spolpapper. Under ett par år samlade jag på mig en rejäl hög. Snart är bunten slut, men då hittar jag nog något annat bra papper att återbruka.

Matkassar

Matkassar

Nu har jag gjort något jag tänkt på länge, sytt två kassar att ta med när jag handlar mat. Tyget var en duk, som låg bland textilier jag fått av någon till mattrasor. Fort och lätt gick det att sy. Jag mätte lite ungefärligt på en papperskasse och korrigerade storleken så att jag skulle få ut två kassar av duken utan några tygrester. Det blev bra!

Ett par gånger har jag glömt kassarna hemma när jag åkt och handlat mat, men nu ligger de i bilen, redo för nästa gång.

Nu har jag lust att väva

garn

Egentligen har jag köpstopp när det gäller vävgarner. Men när jag hittade härvorna med turkos lingarn nr 4 i en reakorg kunde jag bara inte låta bli. Tack vare köpet kommer lagret ändå att minska lite.

Garnerna på bilden ska bli handdukar. Om jag har räknat rätt så räcker garnet till 4 handdukar i storlek ca 70 x 150 cm. Det ljusgröna, lingarn 20/2, blir varp. Smala ränder har jag tänkt i inslaget, det turkosa varvat med dubbelt (eller enkelt?) lingarn 16. Men vilken färg ska jag välja på det tunna garnet? Blått eller grönt? Det kan jag bestämma när varpen är på plats i vävstolen. Jag tänker solva rakt genomgående på fyra skaft och knyta upp till liksidig kypert, eventuellt kombinerat med tuskaft. Jag får se vad som blir bäst.

Sällan kommer idéer ur tomma luften. Jag har fått lust att väva handdukar efter att ha sett Lisen Båtsmans alla provvävar, lämpliga just till handdukar, som hon har visat i Facebookgruppen Vävspolen.

Innan jag gör något annat ska jag avsluta ett par projekt som tar upp plats i arbetsrummet. Sedan blir det roligt att få upp en varp igen!

På tork

Garn på tork

Igår färgade jag ännu en omgång broderigarn. Den här gången var utgångspunkten turkos och sedan fick färgen dra iväg mot det gröna och mot det blå hållet.

Det är så härligt att det är vår! Garnet kan hänga på tork ute på verandan och jag slipper ha det inomhus i köket. Nu återstår jobbet att dela upp härvorna till flätor i lagom längd och lagom mängd för broderi. Sedan hamnar garnet HÄR i butiken.

Bra grejer

färggryta

Nu färgar jag broderigarner igen. Bra redskap underlättar arbetet.

Jag skaffade nya grytor för ett tag sedan och fick lite problem till att börja med. Grytorna uppför sig helt annorlunda än den gamla emaljerade gryta, som jag använt både till växtfärgning och syrafärgning ända sedan 1970-talet. Emaljen är skadad och jag köpte två rostfria grytor som ersättning. Värmen stiger mycket snabbare i de nya och plattan kan stå på lägre temperatur under färgningen. I början kom vattnet i kokning i ett kör och det är ju inte meningen. Det tog ett tag, men nu har jag lärt mig hur de nya grytorna fungerar och jag är nöjd.

Nu står båda grytorna på spisen och jag börjar med  lite olika blandningar av gult i båda. Sedan fortsätter jag med att blanda gult med blått i den ena grytan och gult med rött i den andra grytan. Fem färgningar i varje gryta blir det och lagret av broderigarner fylls på med några olika nyanser av gult, orange och grönt.

En riktigt bra termometer har jag också till färgningen.

Och så är glad för min alldeles fantastiska analoga våg. Med den kan jag väga delar av gram när jag väger upp färgpulver. Även om jag inte strikt följer ett recept så vill jag ändå ha lite kontroll på hur mycket färg jag blandar i färgbadet.

våg

Olika uttryck

Carina Marklund 2

I Stockholm igår såg jag två intressanta och sevärda textilutställningar med helt olika uttryck. Trots olikheterna finns ändå något gemensamt hos de två konstnärerna. De låter verken befinna sig fritt i rummet, utan begränsande ramar. Båda utställningarna pågår ytterligare en vecka t o m 2016-04-23.

Hos manos på Renstiernas gata är en vägg täckt med Carina Marklunds broderier. Figurerna – djur, växter och föremål – är utklippta ur kläde. På klädet har Carina använt bitar av sina egna screentryck som applikationer tillsammans med broderi på symaskin och för hand.

Mer information finns HÄR på manos hemsida. Läs mer om Carina Marklund HÄR.

Carina Marklund 1

Några minuters promenad från manos ligger textilgalleriet Fiberspace på Katarina Bangata. Där visar Deepa Panchamia  verk i papper och i textil. De fritt hängande textilierna är uppbyggda av små fyrkantiga tygbitar i siden, linne och bomull. Fyrkant efter fyrkant har sytts samman för hand till objekt som växer i alla riktningar.

HÄR hos Fibespace finns mer information och HÄR är Deepa Panchamias hemsida.

Deepa Pancamia 1

Deepa Panchamia 2

Vävt med brickor

Sonja Berlin 2
Just nu ställer Sonja Berlin ut hos Konsthantverkarna i Örebro.

Sonja väver med brickor och hon har under många år och med stor vetgirighet utforskat möjligheterna med detta flertusenåriga vävsätt. Hon behärskar brickvävningen till fulländning både avseende teknik och estetik och både när det gäller tradition och förnyelse.

Sonja Berlin 1

Vanligast är att använda brickor med fyra hål, men i armbandet har Sonja använt sexhålsbrickor. Armbandet har ett stramt och modernt mönster och det krävs mycket kunskap för att ens kunna se att det är vävt med brickor.

Det rödgröna bandet har en mer traditionell mönsteruppbyggnad och den som har provat att väva med brickor ser snabbt att det är just brickvävning. Sonja var gästlärare när jag gick på HV, Handarbetets Vänner Skola. Tack vare att jag har lärt mig grunderna i tekniken så kan jag se, men steget från att se till att väva själv är långt. Som med allt hantverk är det lärorikt att prova själv för att sedan förstå lite mer när man ser verk av någon som har full kontroll på hantverkets möjligheter.

Utställningen pågår t o m 2016-05-04.

Sonja Berlin 4

I min bokhylla

Virkbok 1

Visst är det smidigt att handla böcker på nätet och jag köper en del, både nytt och begagnat. Jag vet vad jag vill ha, letar efter bästa pris, beställer och efter några dagar ligger boken i brevlådan. Bekvämt och bra, men några spännande upplevelser blir det sällan.

Desto mer intressant kan det vara att besöka verkliga antikvariat och botanisera bland verkliga böcker, helst i hyllorna med textillitteratur. Då kan man till exempel upptäcka en sådan här liten skönhet. En virkbok från 1853! Nu finns den sedan några år här hemma hos mig i min bokhylla.

HÄR finns ett annat fint fynd.

Virkbok 2

Virkbok 3

Virkbok 4

 

Jag provar något nytt

framknytning

Nu har jag äntligen tillräckligt med trasor för att väva sista mattan i den här varpen, titta HÄR och HÄR.

När jag sätter upp en väv går det mesta på rutin. Efter så där 500 uppsättningar vet jag hur allt går till. Jag kan min vävstol och känner vanligen inget behov att göra på något annat sätt än jag brukar. Men den här gången, när jag hade klippt ner två mattor och hade varp kvar till ytterligare en, fick jag lust att testa en annan framknytning än min vanliga. På det här viset går det åt mindre varp till framknytningen och åtminstone i den här grova kvalitén gick det riktigt bra att få varpen jämnt spänd. Jag kanske provar igen i en tunnare varp.

Vävningen i glesrips går fort. Snart måste jag bestämma vad som ska bli nästa väv.

glesrips 3

Tillbaka till naturen nr 28, april 2016

Tillbaka 28 a

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013.

Det såg ut som om naturen hade tagit över helt och hållet och jag trodde att mattorna var försvunna för alltid. Men nu, när snön är borta och fjolårslöven förmultnar, så kan jag till min glädje se en liten glimt här och där av smutsiga fiber i upplösning. Efter nästan 2 ½ år är mattorna till större delen invuxna i vegetationen, men jag hoppas kunna lämna ytterligare några rapporter.

Se tidigare inlägg om mattorna genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.

Tillbaka 28 e

Tillbaka 28 c

Tillbaka 28 d

Tillbaka 28 b

Utomhusjobb

Mattrasor

Äntligen har det varit tillräckligt varmt ett par dagar för att ta med lite arbete ut på verandan. Någons avlagda gardiner, inköpta på Erikshjälpen, ska, tillsammans med andra kasserade textilier, få nytt liv som matta.

För drygt två månader sedan klippte jag ner ett par trasmattor i glesrips, titta HÄR. Sedan dess har vävstolen stått orörd, trots att det finns varp kvar till ytterligare en matta. Men för att kunna väva den sista mattan behöver jag lite mer trasor. Då är det härligt att kunna ta med jobbet ut!

Nu längtar jag efter att väva något annat. Antingen blir det halsdukar eller handdukar efter glesripsmattan.

Energikick

Häromkvällen hade jag en workshop i Örebro, en medlemsaktivitet för Örebro läns slöjdförening. Det handlade om att trycka och måla på tyg med textilfärg och använda enkla metoder som inte kräver någon avancerad utrustning. Tyget kan sedan till exempel bli en fin utgångspunkt för broderi, men tid för stygn fanns inte den här kvällen.

Det var så spännande att se allt som hände! Jag fick en riktig energikick och jag hoppas att deltagarna också gick hem med nya idéer till sitt eget skapande.

Dags att laga långbyxorna igen

lappa 1

Telefonen, som jag brukar ha i fickan, har skavt hål på byxorna. Det är mina väl använda favoritbyxor, samma par som jag lagat tidigare, titta HÄR.

Jag hittade en lapp på nära håll, inuti byxorna vid linningen.

lappa 2

Jag klippte bort etiketten och sydde fast den över hålet med svart tråd och sashikoliknande stygn. Oftast har jag en kjol, tunika eller klänning ovanpå långbyxorna så det här kanske är enda gången jag visar lagningen.

Nu håller byxorna ett tag till.  Men det kanske ändå börjar bli dags att köpa nya.

lappa 3

Workshop – färga papper och tyg med växter och skrot

28c

Det börjat bli dags att planera sommarens aktiviteter. Vad sägs om att färga papper och textil med växter och skrot på ett experimentellt sätt? Vi håller till i en spännande miljö på Frövifors Pappersbruksmuseum.

Tid                        Lördag 23 juli 2016, kl 10 – 16
Plats                     Frövifors Pappersbruksmuseum, Frövi, vägbeskrivning mm  HÄR
Kostnad              750 kr (inkl moms). I priset ingår material och fika.
Ledare                 Elisabet Jansson
Anmälan             Senast 8 juli till textilainslag(at)tele2.se, uppge namn, adress, telefon

Material ingår, men ta gärna med eget papper (t ex akvarellpapper, handgjort papper) och ofärgade tygbitar av naturmaterial. Visst material finns också att köpa på plats.
Ta med 5 likadana knappar eller pärlor, en glasburk med skruvlock, anteckningsmaterial och lunch. Oömma kläder – vi kommer att vara utomhus en del!

Påskpyssel

kyckling 2

Lite påskpyssel i sista stund? Kanske några små kycklingar? Beskrivningen, som jag gjorde till någon barnverksamhet för länge sedan, hittade jag häromdagen när jag sorterade gamla papper.

Det behövs småbitar av tyg som inte rispar sig t ex kläde eller vadmal, kanske ett par pärlor, tråd att sy med, lite stoppning som ull, tygrester eller något annat. Den som vill kan förstås brodera några stygn också. Kycklingarna blir ca 5 cm höga inklusive kam.

kyckling 3

kyckling