Skicka vidare

gammal tröja 1

Vad mycket grejer det finns i skåpen! Jag försöker rensa. En del hamnar hos någon utvald person, som jag tror uppskattar mina gamla saker. Annat lämnas till Myrorna och en del slängs. När jag återfann de här två växtfärgade tröjorna så tänkte jag på någon som gillar rosa, så nu finns de hos henne.

Det röda och knalligt rosa garnet till den översta tröjan är färgat med koschenill. De lite mildare rosa garnerna i koftan är färgade i efterbad av krapp på ljusgrått garn. De gröna garnerna är nog färgade med björklöv, eller kanske asplöv, efterbetat med järn.

Den knallrosa tröjan är stickad 1980 och koftan något år senare. Jag stickade utan beskrivning, ritade, räknade, repade upp och gjorde om. Det blev bra till slut och båda användes flitigt i några år innan de glömdes bort och hamnade på en hylla i ett skåp. Men nu är de framme i ljuset igen!

gammal tröja 2

Belysning från förr

Kumla 6

Igår var det höstdagjämning och nu blir det allt mörkare. Lamporna tänds både ute och inne. Men hur såg de egentligen att handarbeta förr, innan det fanns elektrisk belysning? Den frågan dyker upp när man beundrar skickligheten i gamla broderier, spetsar och annat handarbete. Kan det här vara en del av svaret? På Skoindustrimuseet i Kumla har skomakaren en ”lampa” bestående av en glaskula med vatten för att sprida och förstärka lyset från ljuset.

En liknande belysning såg jag häromåret i magasinet på Museum of English Rural Life, MERL, i Reading. Där fanns en anordning som enligt uppgift använts av knypplerskor och som bestod av fyra vattenfyllda glaskulor på en ställning med ett ljus i mitten,  HÄR är en av kulorna.

Är det någon som vet mer?

Vävmässa i Umeå

Väv 1

Nyss hemkommen från Umeå är jag. En intensiv dag tillbringades på Vävmässan, en dag fylld av intryck och möten med gamla och nya bekanta. Här är ett litet urval av det som föll mig bäst i smaken, tre textilier vävda i tuskaft med tillägg av textilfärg på olika sätt.

Väv 9

Barbro Frimodig har tryckt (eller målat?) ett motiv på varpen i vävstolen. Vävnaden ingår i  ett projekt där en grupp på arton vävare från Västerbotten samlades för att formge och väva med inspiration från affischen till Vävmässan.

Väv 7

Matta vävd av Wasti Nyström med schablontryck av Annika Sandström.

Väv 3

Ikatväv av Andrea Edström, studerande på Capellagården. Hennes egen text berättar precis hur det kan vara:

1021 cm av tålamod
Upptäcka och utforska. Nya problem och deras lösningar. Att anta utmaningen. Allt är möjligt. Hur svårt kan det vara? Att för ett ögonblick känna att man håller i alla trådarna. Lugnet och glädjen i vävningen. En stadig rytm. En väv. Ett tyg. 

Kreativ växtfärgning

Osvalla 4

Igår hade jag kurs hos Lena Hällzon i Osvalla och träffade ett gäng kreativa människor som färgade papper med växter. Oj, så mycket snyggt det kom upp ur grytorna! Vi har redan bestämt att det blir kurs hos Lena nästa höst igen. Men först ska jag åka till Umeå med grytorna och ha kurs på lördag 2014-09-20!

Osvalla 3

Osvalla 1

Osvalla 2

Osvalla 5

Fler virkade påsar

virkad påse 3

Restgarner är bra till virkade påsar! Den som jag visade häromdagen är klar nu och här är några som jag har haft länge. Flerfärgsvirkning är roligt!

virkad påse 2

Vill man göra en egen påse kan man titta i de här böckerna. Maria Gullbergs bok Virka! kom  2013 på Hemslöjdens Förlag. Häftet Virkade påsar är utgivet av Österbottens Museum i Finland 1992.

virkad påse 4

 

Naturväsen på tillfälligt besök

Melanie Ashton 3

My dolls are inspired by worlds glimpsed but rarely ‘seen’, by the wild woods and the lonely moors, sorcery and myth. They mourn the forgetting of the wild within and the ever decreasing wilds of nature but yet maintain a delicate feral quality with which they hold an optimism for wild’s return.

Perhaps, they will bid you follow them to the dark, quiet places beyond the twilight, where the moon is a pale sliver and to it the wind whispers it’s tales.

Så beskriver Melanie Ashton, dockmakare från England, sina små antropomorfiska varelser.

Utan att lyckas försöker jag översätta texten. Det finns en mjukhet i orden, som jag inte får fram på svenska, poesin och magin försvinner. Jag tror ändå att varelserna, som känns sköra, vilsna och sorgsna, har den kraft de behöver för att kunna göra sig hemmastadda i bergslagsskogarna. Varje liten figur har ett namn och en egen historia, titta HÄR  på Melanies blogg eller HÄR på Etsy.

Melanie och dockorna träffade jag i Svalbo i helgen på årets upplaga av Ljusstråk, en kulturslinga genom Nora Bergslag.

Melanie Ashton 1

Melanie Ashton 2

Med andra ögon

ATM 1

Det är alltid lika intressant att se på ting med hjälp av Anu Tuominen. Nu ställer hon ut på Märsta Konsthall, t o m 2014-10-11, och jag var där för ett par dagar sedan. Anu Tuominen hittar sitt material på loppisar. Hon samlar och sorterar vardagliga föremål och ger dem ny innebörd. En del saker hör hemma i en traditionellt kvinnlig del av livet, annat är bara udda, som använda suddgummin eller pennstumpar. Det går att se hennes verk som lustigheter att roas av, men jag får också andra tankar.

ATM 3

Det finns mycket att titta på och jag har egentligen lättare att ta till mig mindre utställningar. Jag skulle nog kunna nöja mig med att studera lådan med silketråd och färgmatchande fågelfjädrar. Men utan överflödet av prylar skulle det säkert inte kännas lika nödvändigt att koncentrera funderingarna på trådspolarna.

ATM 2

Förra året såg jag en utställning med hennes verk i Helsingfors. Då ställde hon ut stenar, titta HÄR. Och HÄR finns lite om en av hennes böcker.

Titta gärna på den HÄR  filmen också, inspelad för ett par år sedan när hon ställde ut på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn.

Test av ljushållfasthet – del 3

efter  9 veckor

I sommar har prover på växtfärgade garner legat i ett soligt fönster och testats för ljushållfasthet. Den översta trededelen har varit övertäckt och inte utsatts för ljus, nästa tredjedal har legat i solsken fem veckor och den nedre tredjedelen i nio veckor. Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.

Det började med att jag ville se om det blev någon skillnad i ljushållfasthet när jag färgade med björklöv på tre olika sätt. En färgning gick inte som jag tänkt mig, så jag fick två resultat att fortsätta med. Det ena garnet färgades på traditionellt sätt i gryta på spisen. Det andra garnet låg en vecka i en burk i ett koncentrerat avkok av björklöven.

När jag ändå gjorde ett ljushetstest lindade jag upp fler växtfärgade garner på kartongbiten, redgarn 20/2, betat med 8 % alun. Från vänster till höger:

Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Slutsatser:
De gula garnerna har inte blekts, utan mörkat i solen.
Det är just ingen skillnad på de två olika infärgningarna med björk.
Av de gula infärgningarna har garnet färgat med gullris klarat ljuset bäst.
Det är bara på garnet färgat med lav som man kan se att färgförändringen har fortsatt under andra perioden i solljus.
Garnerna som efterbehandlats med järnvitriol är så gott som oförändrade.

Garnproverna har utsatts för extremt mycket ljus denna soliga sommar. Kläder exponeras normalt inte så här mycket och om färgerna i en tröja skulle ändras lite gör det nog inte så mycket. Lite mer försiktig med solljuset kan man gott vara när det gäller konstverk eller inredningstextil.

Välj kategori ”Ljushetstest” till höger för att följa hela processen.

Burkarna öppnas på söndag

BS 16

De här tre burkarna med pågående växtfärgning står i fönstret hos galleri Bagarstugan (titta HÄR) utanför Kumla, där Lena Hällzon och jag ställer ut just nu. I burkarna ligger hårt hoprullade sidensjalar innehållande växter och lite metallskrot. Utställningen pågår t o m söndag 2014-08-31 och innan vi plockar ner utställningen öppnar jag burkarna. Är det någon mer än jag som är nyfiken på resultatet?  I så fall, välkommen till galleri Bagarstugan på burköppning söndag kl 15.00!

Mattor på stan

Sthlm 1

Nycirkus på Sergels Torg, ett omfattande utbud av aktiviter för barn på Norrbro, konsert på Gustav Adolfs Torg och ett vänligt och sjudande folkliv upplevde jag under några timmar i storstan förra veckan när jag råkade hamna mitt i Stockholms Kulturfestival. Och så låg det trasmattor på  marken, både på Norrbro, där hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar slöjdade med barn, och i gången mellan Sergels Torg och Brunkebergs Torg.

Sthlm 2

Sthlm 3

Sthlm 5

Sthlm 6

Sthlm 8

 

Så gott som klart

BS 14

Så gott som klart blev det igår i Galleri Bagarstugan utanför Kumla inför vernissagen på lördag 23 augusti. Några småsaker återstår att fixa både för min kollega bokbindare Lena Hällzon och för mig, men allt är under kontroll. Lena visar böcker (förstås) och jag har växtfärgade textilier, sjalar och några väskor, och växtfärgat papper. ”Kaviartuber och rost” kallar vi utställningen. Lena har använt kaviartuber till en del av sina böcker och jag använder ibland rostigt skrot som extra effekt när jag färgar med växter.  På lördag finns vi där och berättar gärna om hur vi gör. Utställningen pågår t o m 2014-08-31.

BS 10

BS 11

BS 13

BS 12

Affisch Bagarstugan

Tillbaka till naturen nr 11

Tillbaka 11 c

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013.

Det är en djungel där ute! Trasmattorna börjar bli svåra att se bland all växtlighet. Mörkt och skuggigt är det också och inte helt lätt att fotografera.

Läs tidigare rapporter om mattorna genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.

Tillbaka 11 a

Tillbaka 11 d

En trädgård med färg

Bergianska 2

Om jag skulle anlägga en trädgård då skulle jag vilja ha några rabatter liknande dem som trädgårdsmästare Kaili Maide har skapat i Bergianska trädgården i Stockholm, rabatter fyllda med växter avsedda till växtfärgning. Härom kvällen visade hon växterna och berättade hur hon systematiskt har provfärgat med dem alla. Ibland har resultatet blivit som förväntat, andra gånger bättre och ibland sämre. Vid varje växt finns garnprover och snart visar det sig hur infärgningarna klarar av att utstättas för dagsljus och kanske lite höstrusk.

Bergianska 4

Krapp har jag aldrig sett växa tidigare…

Bergianska 1

… och inte västindisk indigo, indigofera suffruticosa.

Bergianska 8

Kaili visade hur hon färgar blått med färgpilört, persicaria tinctoria, med hjälp av ”matsoda” (en vanlig ingrediens i matlagning i bl a Finland och Estland, men svår att hitta i Sverige) och natriumhydrosulfit. Den blå färgen oxiderar fram i kontakt med syret i luften. I en hink fanns en annan blåfärgning med glukossirap och vetekli.

Bergianska 5

Den som är i Stockholm kan ta tunnelbanan ut till Bergianska trädgården och studera växter och garn. HÄR finns öppettider, vägbeskrivning etc.

Vill man veta ännu mer om textilfärgning åker man till Lund. Den 4 – 5 oktober planeras ett seminarium om växt- och syntetfärgning av textila material. Titta HÄR.

Inte nog med det, den som har tid och pengar kan resa till Taiwan i mitten av oktober och delta i konferensen International Forum on Natural Dyes & WEFT, titta HÄR. (WEFT har inget med vävning att göra utan är en förkortning av World Eco-Fiber and Textile Forum.) Där kommer man bland annat att kunna se verk av Jeanette Schäring. Hon är inbjuden att delta i en ”natural dye fashion show”.

Spännande saker händer inom textilfärgningens område!

Göra klart

yllekudde 6

yllekudde 7

Ofta behöver jag ha lite press på mig för att göra färdigt. I helgen ska jag vara med på en stor hantverksmarknad, Larsmäss i Järnboås, några mil norr om Nora. Så idag, i sista stund, sätter jag lite fart och syr klart fyra kuddar som har legat halvfärdiga ett tag.

Blommorna broderar jag på mindre bitar ylletyg, ett roligt litet broderi som är lätt att variera och som är praktiskt att packa ner i bagaget vid resor. Men sedan är det lätt hänt att broderierna blir liggande ett tag innan de sys ihop med andra tygbitar till lagom kuddstorlek. Och sedan ska jag välja tyg till baksida och bestämma vad som ska finnas i hörnen. Nu blev det några kuddar med tygbollar…

yllekudde 8

… och några med ”flärpar”.

yllekudde 9

Idén till blomman har jag hämtat från en skuren dekor på ett mangelbräde i Örebro läns museums samlingar. Det har blivit många kuddar med varianter av blomman. Här är några som jag tror att jag har visat i ett tidigare inlägg.

Yllekudde 3

Måla, trycka och brodera

tob 3

I helgen var jag i Nyköping och hade kurs i tygtryck och broderi. Trots den klibbiga värmen gav sig deltagarna energiskt in i de uppgifter de fick. Med hjälp av textilfärg och diverse redskap som roller, penslar, borstar, cellplast, maskeringstejp, gardinkrokar, tidningspapper, OH-plast, tops, fingrar och en massa annat förvandlades vita tyger till intressanta underlag för broderi.

Att trycka och måla går fort, att brodera tar längre tid. I den tröttande hettan blev det ändå många stygn sydda, en del kända stygn med vedertagna namn, andra dittills okända och påhittade för att fylla ett uppkommet behov. Så många färdiga broderier blir det inte att ta med hem efter några få timmar med nål och tråd, men varsin hög med unika tygbitar hade alla och förhoppningsvis lite påfyllning med nya idéer.

Det bästa både med att ha kurs och gå på kurs är, tycker jag, att upptäcka hur andra hittar på saker som jag aldrig skulle komma på hemma med min egen begränsade hjärna som enda sällskap.

tob 4

tob 2

Flätsöm från Leksand

Leksand 3

I hemslöjdsbutiken i Leksand kan man beundra (och köpa) delar till Leksandsdräkten, både nytillverkat och second hand. Många plagg och tillbehör är prydda med sirlig flätsöm, som de här två begagnade livstyckena.

Leksand 4

Flätsömmen finns också på nysydda kjolsäckar …

Leksand 5

…och på de ståtliga ”blåtröjorna”, männens eleganta långrockar.

Leksand 6

Leksand 7

Ska jag fortsätta färga?

VFS 1

En rad med växtfärgade sidensjalar har just tvättats och hänger på tork i skuggan. När de har torkat, det går snabbt i den milda brisen, ska de strykas och sedan är de färdiga!

Ett 20-tal sjalar finns i lager nu, en del färgade i gryta, andra i burkar, några med reservage och några har fått extra färg av järnskrot. Snart måste jag bestämma om jag ska fortsätta och färga fler sjalar. I år känns det som om färgväxterna blommar ut och försvinner extra fort. Renfana och gullris finns i alla fall någon vecka till.

Men hur många sjalar behövs? Den 9 – 10 augusti 2014 ska jag vara med på en hantverksmarknad, Larsmäss i Järnboås. Dit vill jag ha sjalar med mig.  Om en månad är det sedan dags för utställning i Sannahed utanför Kumla tillsammans med min kollega bokbindare Lena Hällzon. Där ska jag bara visa växtfärgat. Och sedan är det ytterligare en samlingsutställning på gång i vinter.

Det är så roligt att hålla på med det här, så jag kan nog inte sluta ännu!

VFS 2

Affisch Bagarstugan

Test av ljushållfasthet – del 2

efter 4 veckor

I fyra veckor har de växtfärgade garnproverna legat i ett fönster mot sydost, titta HÄR. (Klicka på bilden så blir den större, gå tillbaka med ”bakåtknappen”.)

Samtliga prover är redgarn 20/2, betat med 8 % alun.

Från vänster till höger:
Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Garnerna som har efterbehandlats med järnvitriol har nästan inte ändrat färg överhuvudtaget. De gula garnerna har mörknat och och blivit brunare, minst förändring på garnet färgat med gullris. Det orangebruna garnet längts till höger, färgat med lav, har blekts lite.

Nu är den sista tredjedelen av proverna övertäckt och de får ligga ytterligare 4 veckor i solen.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushetstest” till höger.

Kurs – indigoblått, ikat och shibori

Blå 1

 

Förra veckan gick jag på kurs på Sätergläntan, en kurs i indigofärgning, ikat och shibori.

Vi vägde och mätte och följde noga recepten för stamkyp och färgbad från boken Växtfärgning av Gösta Sandberg och Jan Sisefsky. Vi började med att färga prover. Garner knöts om på olika sätt till ikat och tygerna fick olika shiborimönster med hjälp av reservage. Färgbad gjordes iordning till färgning av animaliska respektive vegetabiliska fibrer. Efter provfärgningarna var det fritt fram för egna projekt.

Trots att vi följde recepten så hände det oväntade saker. Det krävs erfarenhet och känsla för att indigofärgningen ska bli lyckad! Mia Olsson ledde oss mycket kunnigt och engagerat på rätt väg när färgbaden med syntetisk eller naturlig indigo inte uppförde sig som förväntat.

Vi provade många olika sätt att göra reservage. Mia visar hur man kan linda tyg kring ett rör och sedan fösa ihop tyget innan det stoppas ner i färgbadet. Tyget får ett diagonalt randmönster.Blå 3
Med buntband går det fort och lätt att förbereda garn inför ikatfärgning.Blå 2
Färgbadet är från början gulgrönt, liksom textilierna när de kommer upp ur badet efter första doppet. Det blå färgen framträder när materialet kommer i kontakt med syre.Blå 4
Här är några smakprov på alla vackert blåfärgade tyger och garner som blev resultat av en  härligt intensiv och mycket givande vecka.  Jag färgade linnehalsdukarna som jag vävde i vintras (titta HÄR) och är mycket nöjd med resultatet. Det blir fler halsdukar, men inte just nu.Blå 5

Blå 7

Blå 8

Blå 9

Blå 10Blå 11

Varför valde jag grått?

grå väst

I ett år hade jag inköpsstopp för kläder. Ett par långbyxor köptes i maj 2013 och sedan var det stopp. En enda gång bröt jag mot min regel och köpte garn till en kofta, titta HÄR. Men nu är det fritt fram att fylla på i garderoben! Ett par mer eller mindre nödvändiga inköp har jag gjort, annars har jag faktiskt inte haft den minsta lust att shoppa. Jag blir uttråkad bara av att titta i skyltfönster.

dtl125

Lite mer garn blev det i alla fall när vi var i Danmark, till en liten väst den här gången. Det är ett tunt och trevligt ullgarn, ca 5.000 m/kg och med ganska långa, mjuka fibrer. Beskrivning och garn är från Design.club.dk.
Bilden på den färdiga västen har jag lånat HÄR på deras hemsida. Garnet fanns i massor med fina färger, men jag kunde inte bestämma mig, så det blev till slut grått garn. Västen kommer att bli riktigt söt, men nu ångrar jag mitt val och känner mig färglös. Varför tog jag inte turkos, orange eller lime? Eller rent utav cerise?

 

 

Tillbaka till naturen nr 10

Tillbaka 10 b

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013.

Jag kan bara upprepa vad jag skrev i förra inlägget om mattorna: Det är inte klokt vad det växer! Rakt upp ur jorden genom de tjocka textilierna kommer en skir växt som jag inte har lyckas identifiera.

Läs tidigare rapporter om mattorna genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.Tillbaka 10 d

Tillbaka 10 a

Himmelskt vackert – och helt ur spår

Himmelskt 1

Rosengång, krabbasnår, dukagång, halvkrabba, röllakan – fantasieggande namn på textila tekniker som vävdes till täcken, kuddar och dynor i rika gårdar på Skånes landsbygd. På Klostret i Ystad visas just nu utställningen Himmelskt Vackert. Där kan man studera alla dessa praktfulla lyxföremål, som krävde erfarenhet, kunskap och gott om resurser i form av tid och material för att kunna tillverkas.  Himmelskt 2

Himmelskt 3

Mitt bland allt detta utsökta hittar jag något som gör mig oerhört nyfiken. Titta på nästa bild. Till höger börjar ett regelbundet rutmönster. Sen smyger det in några oregelbundenheter. Och till vänster spårar allt ur totalt. Vem har vävt och när? Hur har personen tänkt? Vad har omgivningen tyckt? Eller är det helt enkelt en modern tolkning? Någon som vet?Himmelskt 4

Himmelskt 5

Utställningen pågår till mars 2015. Fler bilder visar Alfia (med bloggen Textile Practice) på Flickr, titta HÄR.

 

Att tänka framåt

Påslakan

Äntligen fick jag sätta saxen i de ljusgrå påslakanen! I mer än 10 år har jag väntat på att just de här lakanen skulle bli utslitna. Vid inköp av nya påslakan väljer jag stillsamma färger och mönster som känns lugnande när det är dags att sova och, viktigast av allt, som blir till fina mattor så småningom.

Finns det någon mer som tänker mattrasor när det är dags att köpa nya lakan?

Burkar i fönstret

Burk 1

Solen lyser in och värmer burkarna med växtfärgning i köksfönstret. I de två burkarna till höger ligger sedan ett par veckor bitar av ylletyg tillsammans med växter och lite metallskrot. I de två till vänster stoppade jag ner sidensjalar för ett par dagar sedan. Sjalarna är lindade kring metallrör tillsammans med växter och järnpinnar från en kasserad vävsked. Burkarna med innehåll har ”konserverats” i kokande vattenbad ca 45 minuter, på det sätt som India Flint beskriver i boken stuff, steep + store, titta HÄR.

Meningen är ju att färgningarna ska stå så här och mogna ett bra tag, men jag är lite orolig för sidensjalen i burken längst till vänster. Efter bara en kort stund i värmen i vattenbadet kunde man se genom glaset att tyget fick svarta fläckar. Järnet i pinnarna har nog reagerat med en av växterna på ett oväntat sätt. Jag försöker hålla mig från att öppna burken.

Länge har Jag letat efter någon sorts rör att linda textilier runt vid färgningar, utan att hitta något lämpligt. Men häromdagen röjde vi i ett förråd och där fanns det jag sökte – röret till en kasserad dammsugare, nu uppsågat i lagom längder.

Burk 2

Ett besök i konstnärens ateljé

aros 2

aros 1

Åker man till Jylland i sommar kan man passa på att besöka den amerikanska konstnären Wes Lang. Hela hans ateljé är flyttad från Los Angeles till Aros Konstmuseum i Århus och där jobbar han fram till 2014-09-07. Hans motivvärld är hämtad från en del av amerikansk kultur som ligger långt från min vardag. Han blandar bilder med anknytning till sitt indianska påbrå med motorcyklar, tatueringar och pin-up brudar.

Wes Langs verk får mig att tänka på Tilleke Schwarz. Hennes broderade bilder är uppbyggda på ett liknande klottrigt, till synes ogenomtänkt sätt, med en blandning av texter och figurer.  Men motiven kommer från annat håll och hennes arbete med nål och tråd är säkerligen mycket långsammare. Titta HÄR.

Brickvävda band

Brickat band

Hur är det man gör? Det var ett bra tag sedan jag satte upp en brickväv, så Sonja Berlins instruktioner i boken Brickvävning måste fram, trots att det blir den allra enklaste sortens band.

Det ska bli axelremmar till väskor, vävda med sju par brickor och 56 varptrådar. Garnet kommer från en stor rulle som jag köpte för några kronor en gång i tiden i tron att det var ull. När jag kom hem och läste etiketten inuti rullen upptäckte jag att det är en blandning av ull och terylen. Annars är det bara naturmaterial som gäller och detta är ett undantag. Garnet finns ju här och banden blir oerhört slitstarka.

Ett besök i färgarens verkstad

LSL 1

Mat, färg och kläder – allt hänger ihop i färgarens verkstad på Fredriksdal i Helsingborg. Lina Sofia Lundin har inrett ett stort arbetsrum för textilfärgaren med tillhörande  kök och sovrum. På hyllorna i verkstaden står burkar med insamlat köksavfall, som skal av lök, avokado och granatäpple, kompletterat med lite växter från naturen. I andra burkar är färgningen på gång. En vägg är fylld med färgningsprover och anteckningar. Här undersöks i liten skala hur man kan färga textila material med alternativa metoder för att få bukt med den miljöpåverkan som vår överkonsumtion av textilier orsakar.

Utställningen, eller installationen, får mig att längta hem och sätta igång med egna färgexperiment. Men det är en utställning som kräver tillsyn och omsorg. Ett par veckor efter öppningen var jag där och då var det redan ganska mycket mögel i burkar och kärl.

Lina Sofia Lundin gjorde sitt kandidatarbete 2013 på HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg, om färgning av textil. Då skrev hon Färgningsmanifestet, ett litet innehållsrikt häfte om naturlig färgning. Nu har hon en bok på gång med namnet Naturlig färgning, titta HÄR. Boken kommer i november. Det blir spännande!

Utställningen på Fredriksdal pågår t o m 2014-09-28.

LSL 2

LSL 4

LSL 3

Test av ljushållfasthet

Björk 5

Nu ligger prover av åtta växtfärgade garner i ett soligt fönster för test av ljushållfastheten.

Garnet är upplindat på en bit kartong och 2/3 döljs med en annan kartongbit, som hålls på plats med maskeringstejp. Om några veckor flyttar jag upp den övre kartongbiten så att  nästa tredjedel exponeras. Den sista tredjedelen är referensprovet, som inte varit utsatt för ljus.

Björk 6

Samtliga prover är redgarn 20/2, betat med 8 % alun. De mörka garnerna är efterbehandlade med 2 % järnvitriol. Färgerna blev mycket mörkare än förväntat.

Från vänster till höger:
Björklöv, avkok av löv, färgat i burk
Björklöv, färgat i gryta
Björklöv, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk
Älggräs, avkok av blad, färgat i burk, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Gullris, blad, färgat i gryta
Gullris, blad, färgat i gryta, efterbehandling med 2 % järnvitriol
Lav (troligen slånlav) från äppelträd, färgat i gryta

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushetstest” till höger.

3 x björk – så här blev det

Björk 3

För ett tag sedan berättade jag att jag färgade ullgarn med björklöv på tre olika sätt.

Garnet, redgarn 20/2, betades med 8 % alun. Jag använde 50 gram garn per färgning och ca 200 gram färska strimlade björklöv till 50 gram garn. För detaljer om hur jag gjorde, titta HÄR.

Det gick inte riktigt som jag tänkt mig. Meningen var att garn nr 2 och 3 skulle ligga i sina burkar några veckor. Men redan efter en vecka upptäckte jag mögel i båda burkarna och eftersom vi skulle resa bort ett tag tyckte jag att det var bäst att avsluta färgningen.

Så här blev det, från vänster till höger. Garn nr 1, färgat i gryta tillsammans med björklöv fick en lite mörkare och ”smutsigare” gul färg än nr 2, som legat i en glasburk en vecka tillsammans med avkok av löven. Garn nr 3 låg tillsammans med björklöv i en burk. Tidigare har jag fått klargul färg på detta sätt. Men nu blev det nog alldeles trångt i burken och garnet blev flammigt. (Svårt med korrekt färgåtergivning. På min skärm stämmer färgerna ganska bra med verkligheten.)

Ett enkelt test får visa om det är någon skillnad i ljusfasthet på garnet som färgats på traditionellt sätt, dvs kokats med växter, och garnet som legat i en burk med växtavkok. Fortsättning följer.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushetstest” till höger.

Tillbaka till naturen nr 9

Tillbaka 9 a

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013.

Mattorna har nästan försvunnit in i vegetationen. Det är helt otroligt vad det växer! Älggräset som kantar stigen räcker mig till axlarna och ger skuggor som gör det svårt att fotografera.

Läs tidigare rapporter om mattorna genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.

Tillbaka 9 e Tillbaka 9 d Tillbaka 9 c Tillbaka 9 b

Fyra dockor fikar

docka 1

I vintras sydde jag dockor, titta HÄR, som blev nästan färdiga innan jag la in dem i ett skåp. Det fattades bara knappar i koftorna. Häromdagen fick de komma fram. Jag sydde i knapparna och sedan blev det fika på gräsmattan.

docka 2

docka 3

docka 4

docka 5

docka 6

Guds Englar vaka

Liten sover

”Liten sofver Guds Englar vaka”. Någon har för länge sedan lagt ner stor omsorg på att brodera bokstäverna på ett lakan till en baby.  Nu är det mesta av lakanet borta, bara en tygremsa med texten finns kvar.  Jag önskar att varje barn skulle ha någon som kunde vaka över det och se till att sommaren blir fin och trygg.

Hur tygbiten hamnat hos mig vet jag inte riktigt. Medan jag funderar på om den går att använda till något får den fungera som skydd åt en trasig docka från stranden på Jylland.

liten sover 2

liten sover 4

Tygtryck och broderi, kurs i Nyköping

textilfärg

Kom med på ett textilt äventyr! Det finns några platser kvar på kursen i tygtryck och broderi som jag ska ha i Nyköping 2 -3 augusti.

Med enkla metoder, som inte kräver någon avancerad utrustning och som man kan jobba vidare med hemma på egen hand, provar vi olika sätt att trycka och måla på tyg med textilfärg. Sedan får stygnen ta oss med på äventyr när vi använder tyget tillsammans med nål och tråd och formar en berättelse. Kursen passar både för den som har broderat tidigare och för den som är nybörjare.  Arrangör är hemslöjdskonsulenterna i Sörmland (Sörmlands Museum), läs mer HÄR.

3 x björk

Björk 1

Jag testar att färga ullgarn med björklöv på tre olika sätt. Garnet, redgarn 20/2, är betat med 8 % alun. Mängden garn är 50 gram per färgning och jag använder ca 200 gram färska strimlade björklöv till 50 gram garn.

Så här gör jag:

Nr 1: Garn och löv läggs i en rostfri gryta tillsammans med ca 4 liter vatten, sjuder under lock i ca 1 timme, står kvar på plattan på eftervärmen. När vattnet svalnat tas garnet upp och färgningen är klar.

Nr 2: Löven, men inte garnet, läggs i en gryta (det blev en aluminiumgryta, eftersom den rostfria var upptagen). Vatten hälls på så att löven knappt täcks, ca 1,5 liter blev lagom i det här fallet. Badet sjuder under lock i ca 1 timme och får sedan svalna något. Löven silas ifrån, spadet hälls i en glasburk och garnet läggs ner i burken som täcks med lock.

Nr 3: Löv och garn varvas i en glasburk, ca 1,5 liter ljummet vatten från kranen hälls på och burken täcks med lock.

Nu har jag en färdig härva och i köksfönstret står två glasburkar, som förhoppningsvis kommer att värmas av solen. Där får de stå ”ett tag”, kanske några veckor. Sedan blir det intressant att se om de tre garnhärvorna har fått samma nyans av gult.  Ett enkelt ljushetsprov får också visa lite senare i sommar om det är någon skillnad i ljushärdighet.

Följ processen genom att klicka på kategori ”Ljushetstest” till höger.

Björk 2

Mark Twain och järnskrot

skrot 1

”Det är bättre att ta det som inte tillhör en, än att låta det ligga outnyttjat och skräpa.”  Mark Twain lär ha sagt så enligt Austin Kleon i boken Stjäl som en konstnär .

Ungefär så tänkte jag också när jag upptäckte de här rostiga järnbitarna, som låg i en skräphög till ingen nytta. De kommer säkerligen till användning i sommarens växtfärgningsexperiment.

Slump och planering

Remsor

En kombination av slump och planering är upphov till mönstren på de här växtfärgade tygremsorna.

Remsorna av ylletyg har hållit ihop pappersbuntar i växtfärgningsbad. Just de här tygbitarna är 10 x 50 cm, anpassade efter pappersstorleken. Tyget är inte betat i förväg, men det finns lite metallskrot i pappersbuntarna så  det blir ändå någon sorts betning. Speciellt förvånad är jag över den mörkt rödbruna färgen på en av remsorna, ett resultat av skal av rödlök,  järnskrot och en blandning av alla möjliga växter.

Fler tyger finns HÄR.

Remsor 2

Att ge sig hän

Silketråd

Med stela axlar och trött hjärna återvänder jag sakta till verkligheten efter en veckas intensivt arbete vid färgningsgrytorna. Ibland gick arbetet bra, sedan gick det riktigt illa. Det gick helt åt skogen och så gick det bra igen. Ibland tänkte jag för lite och ibland för mycket. Material och metod fungerade inte alltid som förväntat. Till en början försökte jag styra helt över process och resultat. Det gick bättre när jag släppte på kontrollen.

Nu finns det i alla fall tre små saker som ska lämnas till utställningen ”Papperskonst” på Frövifors Pappersbruksmuseum. Det är vernissage på lördag 2014-05-31 och sedan pågår utställningen 3 juni – 31 augusti 2014. HÄR finns mer information.

Som en biprodukt från färgningen fick jag små nystan med silketråd i fina färger.

 

Tillbaka till naturen nr 8

Tillbaka 8 d

Fem gamla trasmattor ligger på rad i naturen sedan slutet av november 2013. Här rapporterar jag var som händer med dem. Tidigare inlägg hittar du genom att klicka på kategori Tillbaka till naturen till höger.

Gräsklipparen råkade ta en sväng upp över den gula mattan som ligger först i raden sett från vår gräsmatta. Myrorna håller på att etablera en gångväg. Vid sidan om mattorna växer sig älggräs och midsommarblomster allt högre, mattorna blir allt smutsigare och färgerna allt blekare.

Tillbaka 8 c

Tillbaka 8 f

Tillbaka 8 b

Tillbaka 8 e

Tillbaka 8 a

Det mesta kan komma till användning

Färga 3a

Självklart gillar jag inte när folk lämnar sina picknicrester i naturen. Men hittar jag en  ”kvarglömd” engångsgrill så blir jag glad och den får följa med hem. Rutnätet ger fina mönster när man växtfärgar papper!

Färga 3 b

Och min gamla ekonomutbildning får jag också användning för när jag färgar papper. Lagboken, som tog en stor del av studiemedlen, är alldeles utmärkt som tyngd för att släta till pappren, som ibland blir lite vingliga av badet.

Färga 3c

Om ordet ”maschma”

Elisabet 3

I förra veckan skrev jag om sypåsar, maschmor, titta HÄR.  ”Maschma” (stavas även marsma) är ju ett märkligt ord. Enligt en uppgift som jag fått tidigare från hemslöjdskonsulenten i Luleå är det en försvenskning av ett samiskt ord för påse. Gun (Pysselfarmor) sökte information och hittade ordet ”pasma”. Sameslöjdskonsulent Sanna Larsson kunde bekräfta att  ”pasma” är lulesamiska för den manliga elddonspungen, främst i Gällivareområdet.

Nu har jag fått mer information från Sanna Larsson. Hon har hört sig för om ordet och skriver så här i ett mejl:

Har undersökt ordet Pasma ytterligare och fått fram följande från Lisbet Kielatis, slöjdlärare på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk:
”Basmá” – kanske med 2 s = elddonspung. 
Anta Pirak o MA Kuoljok använde det ordet, enligt Harald Grundström (författare). 
”Átjá-eller áddjábassmá” = röksvamp. 
Lisbet säger dock att det inte var på Gällivare-området…
Kanske ordet för röksvamp har gett namn till elddonspungen?
Nå, ville bara dela med mig av mina efterforskningar. 

När man provar de tre orden i munnen – pasma, basma, maschma –  känns det inte så konstigt om ett ”b” har ändrats till ett ”m”. Språk och ord är spännande!

 

Mer från Saltum

Saltum a1

Som sagt, Uldfestivalen i Saltum handlade mest om stickgarner. Men det fanns mycket annat också. I en liten hage gick får, spelsau, och fårägaren pratade gärna om ullsorter och spinning. Välj ull efter ändamål var hennes budskap.

saltum a 3

Nålbindning demonstrerades och jag fick återigen höra att ”det här är så lätt, det kan  vem som helst lära sig”.

Saltum a 2

Precis som med nålbinding ser det lätt och begripligt ut när någon visar hur man stickar två sockor samtidigt med magic loop. Men när det är dags att göra själv är det en helt annan sak.

saltum a 5

Vid hembygdsmuseet kunde man prata växtfärgning med en kvinna som både spunnit och färgat allt garn. (Om man inte har alltför stora problem med danska språket förstås.)

Och så var Kaipa från Örebro där som enda svenska deltagare med sina unika och tidlösa jackor och väskor med återvunna broderier och flamskvävnader.

Ullfestival i Saltum

saltum b 1

Förra helgen var det Uldfestival i Saltum mellan Lökken och Blokhus på norra Jylland. Saltum är en typisk dansk landsby, ett litet ställe med mataffär, bank, bageri, garnaffär (välsorterad!) och några loppisar i en radda med hus på vardera sidan om landsvägen. En ort som man snabbt passerar med bil utan att lägga på minnet.

Men för en vecka sedan var det alltså Ullfestival och den lilla orten fylldes med folk på ett nästan kaotiskt sätt. Alla möjliga lokaler användes till utställningar och försäljning och stora tält var uppställda på alla öppna platser. Där inne var det extremt trångt kring stånden och långa köer till kassorna. Det var nästan enbart fokus på stickgarner, Danmark har ju en hel rad mycket skickliga stickdesigners, ibland med egna garnmärken. GeilskStrikkebogen, Hanne Falkenberg , Jette Roed Helbo och Marianne Östergaard är bara några av dem som fanns där. Massor med härliga garner fanns det förstås och det gick att göra riktiga fynd bland utgående färger. Jag stod där med famnen full av ullgarn av riktigt bra kvalitet för ca 250 kr/kg, men besinnade mig och lät någon annan bli glad istället.

Det ligger nära till hands att jämföra med Fårfesten i Kil. Uldfestivalen säger sig vara den största ullfesten i Skandinavien, men jag skulle nog säga att Fårfesten är större med fler utställare, mer variation på utbudet och fler kurser och föreläsningar. Både i Saltum och Kil är det en lättsam, gemytlig stämning.  Utställarna är givetvis där för att sälja och försörja sig, men det finns ingen känsla av kommersialism. I Saltum tog man ingen inträdesavgift. Det var gratis att parkera var helst man hittade en plats att ställa bilen. Och det fanns bra mat och fika till mycket rimliga priser.

Slutsats: Är man intresserad av bra garner och dansk stickdesign kan man gärna styra kosan till Uldfestivalen i Saltum nästa år i maj.

saltum b 6

saltum b 3

saltum b 4

saltum b 2

saltum b 5

 

Alla behöver en maschma!

Elisabet 1

Sypåsarna dyker upp ”överallt” nu. På broderikurser, brodericaféer och i andra sammanhang där brodöser träffas är det alltid någon som har en maschma (eller marsma, båda stavningarna används), som ingående studeras, fotas och ritas av. Och nästa gång man träffas finns det fler personligt utformade maschmor att beundra. Och så syns de förstås på bloggar! Det är ett behändigt litet handarbete som kan dekoreras efter tycke och smak. Dessutom är resultatet i hösta grad användbart. Intressant är att modellen oftast inte vandrar vidare med hjälp av ett färdigt mönster, utan enbart med hjälp av öga och hand.

Modellen till sypåsen har samiskt ursprung. Enligt hemslöjdskonsulenten i Luleå är ordet maschma/marsma är en försvenskning av ett samiskt ord för påse. Gun, som har sytt en av maschmorna nedan, har letat efter ordets ursprung och hittade ordet ”pasma”. Samma ord fick jag också bekräftat av sameslöjdskonsulenten, som säger att ordet ”pasma” är lulesamiska för den manliga elddonspungen, främst i Gällivareområdet.

Söker man på ”elddondspung” på Digitalt Museum hittar man en påse, som onekligen ser ut som de sypåsar vi syr nu. Klicka HÄR. Söker man på ”sypåse” på  hittar man bl a den HÄR och under sökordet ”sypung” finns den HÄR.

Elin har sytt många maschmor, till sig själv och till andra. Här är några exempel. Hon har använt en nedtecknad arbetsbeskrivning, men har förstås satt sin egen prägel på  påsarna. HÄR är Elins blogg (Med nål och tråd).

Elin 1

Elin 2

Elin 3

Elin 4

Gun gjorde en lite större maschma. Hon konstruerade ett eget mönster efter att ha sett maschmor, t ex Elins, på brodericafé och andra ställen. Gun bloggar HÄR (Pysselfarmor).

Gun 1

Gun 2

Gun 3

Madde har förstås sett maschmor i verkliga livet, men när hon ville sy en egen letade hon på Google. HÄR är Maddes blogg (Designmadde).

Madde 1

Madde 2

Madde 3

Yvonne såg Guns sypåse, och min, på kursen i yllebroderi i Hölö för ett par veckor sedan. Hon undersökte hur de var sydda, ritade ett eget mönster och visade sin nysydda maschma på Facebook efter ett par dagar.

Yvonne 1

Yvonne 2

Yvonne 3a

Min egen maschma, översta bilden, sydde jag för mer än 10 år sedan. Den rymmer nålar, en liten sax, fingerborg, måttband, ett par trådrullar och lite annat. Mönstret kommer från Erik Thorell, chef på Skansens Klädkammare, som vi hade som gästlärare på HV Skola och som i sin tur har fått mönstret från Norrbotten.

Elisabet 2

Elisabet 3

Tack Elin, Gun, Madde och Yvonne för att jag fick låna era bilder!

 

Klänningen

Mah-jong 1

Det var den här klänningen jag letade efter i klädkammaren häromdagen. Den var en favorit under många år. Nu hängde den långt in i klädkammaren, skrynklig och garnerad med spindelväv. Jag hade den på mig för exakt 40 år sedan just idag. Då gifte vi oss, min man och jag, i Rådhuset i Eskilstuna, helt utan krusiduller och bestyr.  Vi är fortfarande gifta!

Mah-jong 2. .

I klädkammaren

Galge 3

Jag letade efter en klänning i klädkammaren och hittade gamla galgar. Den från Sjöbergs på Tomtebogatan 15 i Stockholm hamnade nog hos mig när gick på gymnasiet i Eskilstuna och delade lägenhet med en kompis med anknytning just till Tomtebogatan. På galgen från NK Flickkonfektion hängde för länge sedan en rosaprickig klänning som min faster köpte till mig. Jag var kanske i 6-årsåldern när jag fick klänningen, min första, och under många år den enda, som inte var hemsydd.

Titta vilken fin böj det är på galgen från Danielssons Kappaffär i Eskilstuna. Och vilket arbete det ligger bakom galgen från Kapp Ahl, skiktlimmat böjträ.

Galge 1

Galge 2