Skedar

”Vad har du för sked?” Det är en fråga som kommer ibland från andra vävare. Om jag svarar att jag till just den här väven har en 30-rörssked så får den som frågar kanske inte den information som egentligen efterfrågas.

En sked, vävsked, används för att få önskat antal varptrådar/cm och för att sprida ut varptrådarna till rätt bredd. Siffrorna på bilden betyder att skeden har 30 springor på 10 cm och att den är 100 cm lång. Om jag stoppar in, skedar, en tråd i varje springa, rör, blir varptätheten 3 trådar/cm. Men jag kan skeda med fler trådar i varje rör. Två trådar/rör blir 6 trådar/cm, tre trådar/rör blir 9 trådar/cm. Jag kan också skeda med t ex en tråd i vartannat rör och får då en gles väv med 1,5 trådar/cm.

Till de flesta av mina senaste vävar, halsdukar av restgarner (titta HÄR), har jag en tråd i rör i en 55-rörssked, 5,5 trådar/cm. Mina tidigare erfarenheter sa mig att varptätheten med just de här garnerna och den bindning jag valt borde vara så där 5 eller 6 trådar/cm. Med en 25-rörssked och och två trådar i rör hade jag fått 5 trådar/cm och med två trådar i rör i en 30-rörssked hade det blivit 6 trådar/cm. Nu la mig mittemellan. Det blev bra. Om det inte hade känts helt rätt så hade jag kunnat skeda om i en annan sked för att få väven en aning glesare eller tätare, men samtidigt lite bredare eller smalare.

För den som inte väver är en sked något som används för att stoppa mat i munnen. Jag ser inget direkt samband mellan föremålet vävsked och besticket sked. Men när jag letar efter ordets ursprung hittar jag följande i boken Ordens ursprung av Bo Bergman:

sked Det gemensamma germanska ordet sked har haft ursprungsbetydelsen ‘kluvet trästycke’ och är bildat till ett verb med betydelsen ‘klyva, skilja’. Det är nära släkt med skida.”

Jag tolkar det som att betydelsen har glidit iväg åt två håll. Skeden att äta med tillverkades ursprungligen av ett kluvet trästycke och vävskeden skiljer trådarna åt. Någon som vet mer?
Uppdatering: Ewa skriver i en kommentar ”En tanke: kanske man gjorde de första vävskedarna genom att klyva trä?”

Från en kökslåda tar jag fram några träskedar, eller snarare en slev (33 cm lång), två mått (det minsta 7 cm) och två skedar.


.

Det större måttet har ett litet fint huvud utskuret i handtaget. Måttet köpte jag hemma hos en slöjdare utanför Järvsö för så där 20 år sedan. Kan han ha hetat Nils någonting?
Uppdatering: På Instagram fick jag svar. Nils Blixt hette slöjdaren, kanske mest känd för sina näverburkar, titta HÄR.

Soppskedarna från Marocko är också inköpta för bortåt 20 år sedan i en butik i kuststaden Sidi Ifni.

I kökslådan låg också en ask innehållande en annan sorts skedar, ett dussin aldrig använda mockaskedar av silver. Jag fick dem i födelsedagspresent när jag var barn, en sked varje år. Nu ser jag dem som ett minne från tidigare generationer med andra vanor.

.

.

4 tankar på “Skedar

  1. Ewa

    En tanje: ksnske man gjorde de första vävskedarna genom att klyva trä?
    Både jag och mina döttrar – de är nu i 30-årsåldern – fick en silversked i doppresent och sedan en till varje födelsedag tills dussinet var fullt.

    Gillad av 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s