Ränder i Rättvik

En trappa upp hos hemslöjdsbutiken i Rättvik finns en dräktavdelning med ett litet museum. Där finns också material att köpa för den som vill göra en egen dräkt från trakten. Eller också väljer man att köpa färdiga dräktdelar, nya eller begagnade. Jag som gillar ränder blev stående ett bra tag och bläddrade bland alla kjolar. Framstycket på kjolarna, den randiga ”breddan”, fanns i massor av varianter. Det här är bara ett litet urval av mina bilder.

Många randningar såg ut att vara lika, men vid en närmare titt visade sig små skillnader. Om något är ”rätt” eller ”fel” kan jag inte avgöra. Men på några av de begagnade kjolarna fanns noteringar om att material, sömnad eller randning avvek från hur det ska se ut. Jag borde kanske ha köpt mig en felaktig kjol? Det får bli nästa gång i så fall, om det finns någon kjol just då.

5 thoughts on “Ränder i Rättvik

  1. agnetapensionar

    Härligt pigga ränder!
    Eftersom folkdräkterna är en konstruktion från slutet av 1800-talet så borde det inte finnas rätt eller fel om man tänker efter.
    Har du ditt ursprung där i trakterna?

    Gilla

    Svara
    1. Elisabet Inläggets författare

      Jag är sörmlänning! Många sockendräkter, landskapsdräkter eller vad man nu väljer att kalla dem skapades under nationalromantiken vid förra sekelskiftet, ofta med några gamla bevarade plagg som förebilder. Och många dräkter kom till senare under 1900-talet, mer eller mindre fantasirika. Men många av dräkterna i Dalarna har använts i obruten tradition i sekler, liksom t ex dräkter i Skåne, Hälsingland och i Vingåker i Sörmland. Givetvis har det skett förändringar under århundradenas lopp genom influenser utifrån, personlig smak, industrialiseringen, tillgång på material mm. Numera är det nog t ex sällan som garnet till vävnaderna är handspunnet och växtfärgat. För att kunna säga att en kjol tillhör den traditionella dräkten från Rättvik, Ore, Boda osv så är det förstås vissa kriterier som ska vara uppfyllda. Om avvikelserna är alltför stora så är det i sammanhanget ”fel”. Då tycker jag att kjolen passar bra till mig istället.

      Gillad av 1 person

      Svara
      1. agnetapensionar

        Där kom en bra och informativ lektion, tack, om rätt eller fel kan man säkert diskutera ur många aspekter. Som ung dansade jag o några vänner i ett folkdanslag. Vi kom från Stockholm och hade alls inga folkdräkter men fick påpekat att vi borde…utan stora pengar sydde vi enkla kläder och var gruppens ”pigor o drängar”. I de kläderna fick vi faktiskt vara med och dansade i några år.
        Förlåt utvikningen, ta bort om du vill, Elisabet!
        Agneta

        Gillad av 1 person

      2. Monika Frid

        Hej Elisabet!
        Vad kul jag hittade din sida, tack vare infon om fritt hängande lattor : ) i fbgruppen.
        Jag bor i Rättvik, och angående alla kjolarna, så går ju traditionerna i Ovansiljan långt tillbaka i tiden, och allra värst att hålla sig kvar i gamla härliga traditioner är nog Orsingarna tror jag : ).
        När jag skulle väva några breddor, dvs framvåden, till vardagskjolen (den blå) häromåret, fick jag rådet att kika runt hos grannarna…..ibland hör man någon säga att på kyrkbacken kunde man förr se om man var släkt genom att studera detaljer i randningen på breddan. Jag är inte född här så det närmaste blev att väva som grannarna, grannfrun hade minst sju kjolar som jag kikade på. Dessa är från sjuttitalet och en tid då det var inne att växtfärga sitt eget garn till den egna breddan, och många gjorde det här då. Man byter ständigt dräktgrejer med varandra precis som med vanliga kläder, och det kallas inte folkdräkt utan rätt och slätt Rättvikskläderna och hänger i den vanliga klädgarderoben eftersom de används ofta, små barnkoltar t ex växes fort ur. De mest starka färgerna kommer nog från artonhundratal efter att påsfärgerna kom! Vilken lycka det måste varit! Rena färgexplosionen i stugorna! Det syns också på alla rosengångsvepor som man hittar överallt, fick man tag i färg, i synnerhet röd, så öste man på. För att djupdyka i breddor med mera, finns en hel bok om Bodadräkten (Boda ligger i Rättvik) som bygger på delar från en och samma gård, då även fäbodklädsel inkluderad. Och detta var bara om breddorna, det fanns en massa olika röda underkjolar också.
        Hälsar
        Monika
        som börjat väva häromåret

        Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s