Sjal från Marocko

Apropå en artikel om stadkanter i senaste numret av Hemslöjd, nr 2 2012, så plockade jag fram en sjal som jag har köpt i Marocko.

Med vårt vanliga sätt att väva i vävstol bildas två stadkanter på väven, längs långsidorna där inslaget vänder runt de yttersta varptrådarna. Den här sjalen har tre stadkanter. Eller den tredje stadkanten kanske egentligen är en sorts uppläggningskant? Varpen vänder runt en typ av fläta i ett tjockare garn. Jag skulle gissa att sjalen är vävd i en ”vävstol” eller annan konstruktion med varptyngder.

Sjalen köpte jag i en liten bod i Tafraoute, en stad i Atlasbergen i södra Marocko. Materialet är entrådigt naturvitt ullgarn med några vävda ränder och inplockade figurer i bomullsgarn. Den fjärde sidan, utan stadkant, har drejad frans av varpen. Ett målat (eller tryckt?) motiv i henna pryder sjalen. Det inplockade mönstret av bomullsgarn har inte tagit färg av hennan. Hörnen har tofsar och är också färgade med henna. Sjalen är ca 70 cm i varpriktningen och 72 cm i inslagsriktningen. Trådtätheten varierar lite, men det är ca 7 trådar/cm  både i varp och i inslag.

I boken The Fabric of Moroccan Life (Indianapolis Museum of Art 2002, ISBN 0-936260-76-9) finns ett foto från ca 1950 på en snarlik, men enligt bildtexten lite större sjal. Bilden har jag scannat ur boken och den visar överkroppen på en kvinna bakifrån, som har sjalen liggande över huvudet.

sjal Marocko

Är det någon som vet mer om den här typen av sjalar och/eller något om hur den kan vara tillverkad?

One thought on “Sjal från Marocko

  1. Magenta

    Spännande, det här med vävning. Det finns så många solvningar och trampuppknytningar som tillsammans med olika grovlek på varpen ger en fantastisk variation på äaven. Dessutom kan man ju utnyttja färgningen på tusentals sätt.
    Det här med vävar med tre stadkanter är intressant. Det påminner om den vikingatida vävningen. Då hade man också tyngder i nederkanten och förmodligen en varp som var vikt i överkanten. Det betyder att man inte drog eller slog varpen mot sig utan från sig.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s