Klär du i jumper?

Du har väl inte bröst och mage i oestetisk närhet av varandra? I så fall ska du inte klä dig i jumper, enligt Elsa af Trolle, författare till  ”Jumpers. En handbok i förfärdigandet av allehanda stickade och virkade plagg” från 1922. Texten är en intressant spegling av sin tid.

 ”Man hör så ofta det påståendet, att en jumper inte klär alla figurer. Jag skulle vilja vända på den satsen och säga, att det finns somliga figurer, som ingenting klär.  Men dessa utgöra i detta sportens, gymnastikens och dansens tidevarv ett ringa antal, jag åsyftar nämligen sådana, som genom dålig hållning sjunkit ihop, blivit kutryggiga, och fått bröst och mage i oestetisk närhet till varandra, ty det är just hållningen, som jumpern så farligt framhåller. Likt alla raka plagg utan midja ställer den naturligtvis större fordringar på figuren och är därför det absoluta idealet för en smärt och harmonisk gestalt. Men jag har sett jumpers på mycket magra damer och även på mycket korpulenta damer, i alla åldrar från småbarn till mormödrar, och de ha alltid varit klädsamma, om hållningen varit god. Och hållning är ju en sak, som med god vilja och litet energi kan åstadkommas av envar, ergo, en jumper kan kläda alla figurer.”

Du kan väl skilja på en jumper och en sweater? af Trolle reder ut begreppen:

”Innan jag övergår att tala något om material och utförande skulle jag vilja säga ett par ord om själva namnet ’jumpers’, som på ett grymt sätt misshandlas av de flesta. Namnet kommer naturligtvis från det engelska ’jump’, som betyder hoppa, och åsyftar både blusar och klänningar, som dragas över huvudet och justeras utan någon som helst knäppning. Här har en jumper kommit att beteckna enbart en blus, det vore dock korrektare om man skilde på jumperblus och jumperklänning. Detta är dock mindre viktigt än att man säger en jumper, flera jumpers och på så sätt med det engelska ordet även adopterar dess pluralisform, i stället för alla de befängda ändelser man ibland får höra. Likaså en sweater (uttalas soetter) flera sweaters. Det är förfärligt, att i bodarna höra expediterna tala om ’sviters’, i synnerhet som även benämningen är alldeles felaktig på de plagg som visas. En sweater – av engelska ordet sweat = svett – är nämligen en tröja med långa ärmar och hög dubbelkrage, som drages över huvudet utan någon knäppning alls. När vi nu ha ett sådant utmärkt svenskt ord för just detta plagg som en olle, förstår jag inte varför det synnerligen fula engelska ordet blivit importerat. Vad som nu i allmänhet betecknas med detta namn är en jersey – plagget har från början kommit från Kanalöarnas fiskare – eller rätt och slätt tröja. En jersey eller tröja har långa ärmar, hög krage med knäppt sprund fram och på axeln. Ordet jersey används även för de förtjusande, mjuka maskinstickade ylletyger eller silkestyger, som nu en fyra, fem år hållit sig på modets tinnar utomlands och som säkert komma att kvarbliva ännu många år på grund av sina talrika utmärkta egenskaper, men som tyvärr aldrig funnits till salu här i landet, om jag undantager ett par av våra förnämsta modehus.”