Sorterar och väljer bland ord, tankar och bilder

Till 15 april var det massor med tid kvar. Trodde jag, men nu är det bara några dagar dit. Då ska jag lämna ifrån mig text och bilder till redaktionen för Täcklebo Broderiakademis medlemstidning. Jag skriver en artikel om färgning med växter och rost.

Fyra sidor, 21 x 21 cm, finns till mitt förfogande. Men vad är relevant för broderiakademins medlemmar? Vilka bilder ska jag välja? Hur uttrycker jag mig kortfattat men tydligt så att läsaren kan förstå vad jag menar? En hel bok skulle nog behövas för att jag skulle få med allt jag vill förmedla. Men nu måste jag sortera, välja och framför allt välja bort. Knepigt men roligt!

Prat om växtfärgning

Häromdagen kom P4 Örebro på besök till Konsthantverkarna i Örebro, där jag ställer ut växtfärgade sidensjalar. I direktsändning berättade jag i fem minuter för radions reporter Maria Eremo om utställningen. HÄR kan man lyssna, inslaget ligger kvar t o m 14 april.

Det kanske hörs hur roligt jag har när jag håller på med färgningen? Vill du veta mer, eller har egna erfarenheter att dela med dig av, så finns jag hos Konsthantverkarna kl 16 – 18 tisdag 26 mars och onsdag 10 april. 

Adressen är Järntorgsgatan 2 i Örebro, hemsidan (under uppbyggnad) finns HÄR och HÄR är FB-sidan. Utställningen pågår t o m 10 april.

(Foto: Berit Bringenlid)

Förbereder utställning

Nu fixar jag med det sista inför min utställning, som har vernissage hos Konsthantverkarna i Örebro på lördag. Jag kommer att visa sidensjalar, färgade med olika metoder med hjälp av rost, te och olika växter. På torsdag hänger jag utställningen. Jag har en tanke om hur jag ska disponera lokalen och hoppas att det fungerar.

Mina kladdiga anteckningar är renskrivna och en sista sjal är färgad. Sjalen färgades med björklöv i somras. Nu tog jag krapp från ett avslutat färgbad, strödde de urkokta rotbitarna över sjalen, rullade ihop den och lät den ligga drygt en vecka. Det blev ungefär som jag hoppats.

Utställningen pågår t o m 2013-04-10. Någon eller några eftermiddagar kommer jag att finnas i utställningen och prata växtfärgning med den som är intresserad. Mer information kommer HÄR, hos Konsthantverkarna på Facebook.

Något att se fram emot

India Flint, färgare, konstnär och författare från Australien, har jag skrivit om tidigare, HÄR och HÄR. Hennes två böcker Eco colour och Second skin är fulla med inspiration för den som vill göra experiment med växtfärgning. På sin blogg, HÄR, skriver hon ibland om sina växtfärgningskurser i USA och i Australien.

Strax före jul fick jag se att hon ska ha två kurser i Skottland i augusti. ”De ska jag gå!” tänkte jag och kontaktade genast kursarrangören Hat in the Cat i byn Newburgh. Men det gick bara att anmäla sig till en av kurserna, den andra var redan fullbokad. Jag hamnade först på väntelistan och för några dagar sedan fick jag besked om att det hade kommit ett återbud. Så nu kan jag se fram emot att åka till Skottland och gå på kurs för India Flint! Rum är bokat på byns pub, men flyget avvaktar jag lite med.

HÄR kan man läsa om India Flints två kurser Windfall Cloth och Windfall Book och om övriga textilkurser som arrangeras i Skottland av Hat in the Cat och Big Cat Textiles.

Resultat av krappfärgningen

Skulle det inte bli rött?

Jovisst, men det blir inte alltid som man har planerat. Sjalen fick inte den mättade mörkröda färg jag hade hoppats på, utan en blaskig blekröd. Kulören kanske skulle passa i ett annat sammanhang, men den gick definitivt inte ihop med de andra växtfärgade sjalarna som jag ska visa på en utställning hos Konsthantverkarna i Örebro i mars. Så nu har sjalen istället fått färg som nyputsad koppar.

Så här gick det till: Det var mycket färg kvar i badet. Jag slängde resolut ner ett lass skal av gul lök och den krappfärgade sjalen. Ytterligare två sjalar fick hänga med. Den ena hade tidigare fått färg av rost. Den andra, gulfärgad med lupinblad, försågs med reservage på det HÄR sättet. Resultatet blev inte så illa.

Jag fortsätter nog med krappen, ska bara klura lite på hur jag kan använda färgämnet på sjalar som redan är färgade med andra växter.

Förberett för krappfärgning

Nu har jag förberett färgning med krapprot, som ska ge röd färg åt en sidensjal. 30 gram krapp har jag vägt upp.

Sjalen, som också väger 30 gram och är betad med 10 % alun, ska få en mönstrad fyrkant i shiboriteknik. Som reservage har jag sytt för hand med sytråd och sedan dragit ihop stygnen. Mönstret uppstår genom att färgen inte når in i tygvecken.

Krapprötterna får ligga i blöt ett par dagar innan jag sätter igång med färgningen.  Jag har aldrig färgat siden med krapp tidigare, så det här blir spännande!

Krapp, indigo och stenlav

I en hantverksaffär i en av gränderna som leder ner till stora torget i Tallinn fanns fina växtfärgade garner. Den krappfärgade härvan i mitten fick följa med mig hem. Ett helt kilo krapprot har jag just köpt och jag längtar efter att sätta igång med färgningen. Krapp ger så vackra röda färger!

Indigo har jag också hemma och jag har färgat både garn och tyg, men bara lyckats få fram blaskigt ljusblå färger. Jag gör något fel och borde gå en kurs! Nu har jag hittat något som ser ut att vara en riktig drömkurs. Titta HÄR, tio dagar i Japan i vår med en kursledare som bloggar HÄR. Allt låter fantastiskt, men det kostar en del, så jag får nog sätta igång och spara och kanske åka ett annat år.

I senaste numret av tidskriften Hemslöjd (nr 6 2012) ägnas åtta sidor åt växtfärgning. Trevligt! Men jag kan inte förstå varför man rekommenderar stenlav, som visserligen ger fantastiska färger, men som återhämtar sig mycket långsamt, om den kommer tillbaka överhuvudtaget. Det är drygt 30 år sedan jag färgade med stenlav, plockad på tomten. Laven har inte kommit tillbaka fastän jag tyckte att jag lämnade kvar en hel del för återväxt. Välj andra färgväxter!

Erik Torstensson – utställning i Örebro

Erik Torstensson ställer ut textila objekt  hos Konsthantverkarna i Örebro. Det är en innehållsrik utställning med många ingångar. Han visar över hundra föremål, de flesta tillkomna under tre månader sommar och höst 2012. Ett genomgående tema är masker och identitet, med bl a olika typer av kroppar, huvuden utan kropp och djur på maskerad. 

Många av objekten är tovade, men det som tilltalar mig just nu, där jag befinner mig, är något annat. Tjugofem små djurhuvuden, ca 6 – 8 cm stora,  sitter i en formation om 5 gånger 5 på väggen. Huvudena är fritt formade av växtfärgade sidenbitar, sydda med svarta stygn och stoppade med ull.

Av växtfärgat siden är även etuierna med svarta spretiga stygn. De har namnet ”Mannen i mask” och tittar men noga kan man ana att alla har motiv av ett huvud med snabel.

Utställningen pågår t o m 21 november. HÄR är Eriks hemsida.

Färgningsförsök med blodrot

Det är alltid spännande att prova nya färgväxter. I somras fick jag några rotbitar av växten blodrot från Gun-Wivi. På nätet kan man läsa att samerna har använt roten för garvning av skinn, som då får en röd färg tack vare ett färgämne i roten.  Men skulle det gå att få rött på textilier?

Rotbitarna hackades och värmdes i vattenbad i en liten glasburk. Efter ca 1 vecka la jag ner en liten bit sidentyg, betad i 10 % alun. Tyget fick ligga i burken i ca tre veckor och värmdes ett par gånger under den tiden. Efter så lång tid brukar det lukta ganska illa när man öppnar burken, men blodroten doftade fortfarande av rosor och mogen honungsmelon. Jag hade som sagt hoppats på en röd färg, men fick en vacker nyans av caffelatte.  Vill man ha rött måste man tydligen göra på något annat sätt, om det går överhuvudtaget. Är det någon som lyckats?

Säsongsavslutning

Det känns lite som säsongsavslutning idag. Jag har tvättat och strukit en del av alla sidensjalar som jag har färgat i sommar. Andra sjalar får vänta lite. De är inte riktigt färdiga, utan ska få ytterligare behandling,  med rost eller med någon växt. Helst färgar jag med sådant som jag kan hitta inom ett par minuter hemifrån, men de närmaste 7 – 8 månaderna är urvalet av färgningsväxter inte så stort här. Det kan nog hända att det blir lite färgning ändå, med te, rost, granris, lökskal, krapp och annat som inte är säsongsbundet.

I mars ska jag visa sjalar i en egen utställning hos Konsthantverkarna i Örebro. Då vill jag gärna kunna berätta hur jag har gjort, så jag försöker få lite ordning på mina färgningsanteckningar också.

Den ljust olivgröna sjalen har färgats med reservage i ett efterbad av renfana och har sedan efterbetats med järnvitriol. Den andra sjalen är färgad med te och har fått mönster av ett rostigt galler.